No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida arbetarrörelsens styrka påverkar sparbeteende.För att undersöka detta gjordes en komparativ studie mellan Norrköping och Borås mellan 1911-1950. Städerna valdes på grund av likheterna. Källorna var statistiskt material på lokalnivå frånStatistiska Centralbyrån. Slutsatserna från studien var att det finns en skillnad i sparande mellan Borås och Norrköping. Att arbetarrörelsens styrka påverkar sparbeteende kan inte beläggas och måste avfärdas, även om definitiva slutsatser är svåra att dra på grund av brister i data. Det behövs mer data samt kompletterande studier.

Städer använder sig idag av offentlig konst som del i sin marknadsföring i strävan efter att väcka uppmärksamhet vilket i sin tur ska gynna staden på en rad sätt, däribland skapa tillväxt. En annan viktig aspekt i den offentliga konsten är att den också kan kopplas ihop med de värderingar och normer som finns i det samhälle den befinner sig i, då den är en del i den rådande samhällstrukturen. Det som varit avsikten med undersökningen är att urskilja de normer och värderingar som kan spåras till de utvalda skulpturerna som undersökningen baseras på vad gäller könsrepresentationen. Genom en uppdelning av samtida figurativa skulpturer som befinner sig i Borås stadskärna gjorda av manliga respektive kvinnliga konstnärer har det framkommit mönster och regelbundenheter i synen på kön, men också dess gestaltning. Uppdelningen visar på att manliga konstnärer främst avbildar andra män, medan kvinnliga konstnärers motiv är mer varierande. Detta är en orsak till mannens synlighet och kvinnans osynlighet i Borås stadsrum som på så sätt kan spåras till skulpturrepresentationen. Även placeringen vittnar om att stadsrummet främst är mannens rum då de skulpturer av män befinner sig på centrala platser kopplade till makt, medan de kvinnliga i konstnärernas verk i större utsträckning befinner sig på platser som saknar institutionell makt som t.ex. stadsparken. Det finns också tendenset att Borås stad värderar de manliga konstnärernas verk på ett helt annat sätt än de kvinnliga konstnärernas verk, då dessa i större omfattning nämns i sammanhang som är kopplade till Borås strävan efter marknadsföring och fungerar då som varumärken för staden. Orsaken till dessa skillnader har spårats till samhället där mannen betraktas som norm, vilket gör att han upphöjs på ett helt annat sätt än kvinnan. Situationen i Borås får konsekvensen att allmänheten möter och identifierar sig med en manlig värld i stadsrummet. På så sätt fortsätter skevheten i synen på könen att reproduceras, där den manlige normen är rådande och kvinnan förblir relativt osynlig.

Borås Energi och Miljö AB vill använda en blandning av ett annat bränsle till exempel åkerbränsle eller energigräs (rörflen) med skogsflis för kraftvärmeproduktion. I detta exjobb har ett försök gjorts för att gå genom möjligheter för odling av olika typer av åkerbränsle och energigräs i Sjuhäradsområdet. Diskussioner har gjorts med erfarna entreprenörer och en ekonomisk uppskattning för odling och transport till anläggningen i Borås har genomförts. En granskning av forskning kring förbränningsegenskaper för olika åkerbränsle och energi gräs har även gjorts i detta arbete. Syftet med studien är att visa vilket bränsle som är mest lönsamma att investera i för sameldning med skogsflis i Borås Energi och Miljös pannor. Resultatet blev det rörflen som den mest lönsamma grödan.

The purpose of this essay has been to study IF Elfsborgs way through the economic hardships of the 1930s, a decade known as the clubs most successful. Basically, the focus has been to emphasize the decisions made by the club during this period in contrast to its surroundings and swedish society as a whole. How has the club been affected by changes in society and to what extent has the club had an impact on the working class in its home town of Borås? With this study I want to demonstrate the role of football in 1930s swedish society, and also emphasize the importance of the network of relationships between the club and the city's entrepreneurs.The source material for this study consists mainly of archival protocols such as; annual protocols, section protocols, economic accounts and activity reports. I have also used newspaper clippings, membership lists and pictures, all available at the association archive, located at the city archive in Borås. Besides the source material my main literary support during this process has been Torbjörn Anderssons Kung Fotboll (2002), along with a few others such as Rolf Pålbrants Arbetarrörelsen och idrotten 1919－1939 (1977) and Rune Jungens Vävarstad i uppror: arbetarrörelsen i Borås 1880－1920 (1978).The main result of this study has been that societal circumstances particular to Borås at the time, along with the club’s connections with the city’s business owners were crucial to maintaining a good relationship with the working class which in turn played a major role in the club’s success in the 1930s.

Den här uppsatsen behandlar hur New Public Management (NPM) påverkat skolverksamheten i Borås stad.. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur skolans verksamhet har påverkats av NPM och uppsatsen bygger på tidigare forskning om NPM i skolverksamhet i Sverige men även i andra delar av världen. Uppsatsen utgår från teorin om de sju NPM-doktrinerna skrivna av Christopher Hood. Information om New Public Management i skolverksamheten inhämtades genom semistrukturerade intervjuer med rektorer och vicerektorer. Det har intervjuats sex stycken rektorer eller vicerektorer totalt för denna uppsats. De som har intervjuats jobbar på skolor runt om i Borås Stad, både på privata och offentliga skolor. Respondenternas svar kodade sin i kategorier. Kategorierna bildade senare underrubrikerna i resultatdelen. Dessa underrubriker var förstelärare, konkurrens, prestationsmätning, ekonomisk återhållsamhet, detaljstyrning och allmän förändring. I resultatdelen skrivs det om respondenternas upplevelser med NPM. Utfallet i analys diskussionen var att teorin och den tidigare forskningen stämmer väl överens med det respondenterna berättat. I slutsatsen så bekräftades uppsatsens huvudfynd vilket var fynden om ekonomisk återhållsamhet, konkurrens och förstelärare. Uppsatsen har bidragit med nya fynd inom handlingsutrymme och konkurrens. Uppsatsens praktiska bidrag riktade sig främst till Borås stad men uppmanade även andra aktörer att ta plats på skolmarknaden. Offentliga verksamheter i Borås stad behöver vara mer medvetna om att NPM påverkar skolans arbete till en gradd är detaljstyrningen har en påverkan på skolans beslutsfattande. Vidare så har prestationsmätning och dokumentation påverkat skolan i en större grad där det är mycket viktigare än innan att dokumentera allt som pågår inom skolverksamheten och eleverna. Men generellt så har utvecklingen av NPM och kommunaliseringen inte varit så negativ som den har förklarats tidigare. Den största negativa aspekten av NPM är en ekonomisk återhållsamhet som ser att skolorna är fulla men att det inte finns tillräckligt många lärare, där varenda skola berättat om att de gärna hade velat anställa fler lärare. Aspekter som förstelärare tagit emot och varit något som varenda skola har höjt som något positivt. Tips på vidare forskning inom ämnet är framför allt en jämförelse mellan olika kommuner, för att kunna se likheter och skillnader i hur de olika kommunerna fungerar. / This essay covers how New Public Management (NPM) has influenced the schools in the municipality of Borås. The purpose of the essay is to examine how the school operation has been influenced by NPM and thees say is based on previous research about NPM in schools in Sweden as well as other parts of the world. The essay emanates from the theory about the seven NPM-doctrines written by Christopher Hood. The information about New Public Management in schools was collected by semi-structured interviews with principals and vice principals. A total of six principals or vice principals have been interviewed for this essay. Those who have been interviewed work at schools in and around Borås, both public and private schools. The respondents’ answers were coded into categories. The categories were later made into subheadings in the result section of the essay. These subheadings were first teacher, competition, performance measurement, economic restraint, detail management and general change. In the results part it is written about the respondents’ experiences with NPM. The outcome of the discussion analysis was that the theory about the previous research is consistent with the information the respondents gave. In the conclusion  the main discovery of the essay was confirmed and this was the discoveries about economic restraint, competition and first teacher. The essay has contributed with new discoveries in competition and the room for action. The essay's practical contributions were mainly directed towards Borås but it also urged other operations to take place on the school market. Public operations in Borås need to be more aware that NPM influences the schools to a degree where detail management has influence over the decision making in the schools. Furthermore, the performance measurement and the documentation has influenced the school to a higher degree where it is much more important than before to document everything that is going on within the schools and with the students. The development of NPM and the municipalisation has generally not been as negative as it has previously been explained. The biggest negative aspect of NPM is an economic restraint that makes the schools full but with a lack of teachers, where every school has said that they would really want to hire more teachers. Aspects such as first teacher has been received and is seen by every school as something positive. Suggestions for further research within the subject is foremost a comparison between different municipalities to be able to see similarities and differences in how the different municipalities function.

The purpose of this work is to investigate collaboration between journalists and librarians.These two groups meet in the archives of the modern newspapers.The theoretical part deals with the functions which society has given journalism and the libraries. A comparison is made between the two groups and the author notes resemblance anddifferences.The practical part is an investigation of some journalists at Boras Tidning, a Swedish newspaper. They have answered questions about their usage of the archive which has an educatedlibrarian. As this has not been the case for more than four years, the work of the journalists haschanged in different ways. Advantages and disadvantages are presented.

Destinationsmarknadsföring är en komplex marknadsföringsform eftersom turismprodukten är sammansatt av en upplevelse av platsen och människorna vid en särskild tidpunkt där produkten produceras och konsumeras samtidigt. För marknadsförare av turismdestinationer är det viktigt att etablera, förstärka eller förändra en destinations image samt att vara lyhörda för varje destinations unika behov och begränsningar. Städers framtid är beroende av invånarnas och företagarnas beslut. Idag märks städernas innovativa anda genom projekt som syftar till att bemöta de allt mer ökande ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningarna.Borås är en stad som kännetecknas av närhet till natur, kultur och shopping. Staden präglas av sitt kulturella arv från textilindustrin och närheten till Göteborg. Marknadsföringen av staden riktar sig till flera olika målgrupper, däribland barnfamiljer, företag och naturligtvis boråsarna själva. Många organisationer marknadsför staden och vår studie undersöker hur organisationerna BoråsBorås, Fritids- och turistkontoret, informationsavdelningen på Borås Stad samt Mitt i Borås arbetar med marknadsföring av staden.Studiens deskriptiva karaktär avser att beskriva hur Borås marknadsförs till allmänheten och stadens invånare. Det förekommer även explorativa inslag som möjliggör en övergripande bild av problemområdet. Eftersom studien även åsyftar till att ge förslag på hur marknadsföringen av Borås kan förbättras, präglas studien också av ett normativt syfte. Studien, som är av kvalitativ karaktär och har sin utgångspunkt i empirin som syftar till att djupgående undersöka ett fåtal fall, kännetecknas av en induktiv ansats och fallstudien som undersökningsmetod. Förståelsen är central i uppsatsen och framhävs utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt. Studien är främst uppbyggd utifrån insamlingen av empirisk primärdata som insamlats enligt ett icke-sannolikhetsval.Studiens empiriska resultat har belyst hur de olika organisationerna marknadsför staden, vilken målgrupp de riktar sig till samt vilka karakteristiska drag som är viktiga att lyfta fram när Borås marknadsförs. Representanterna för de olika organisationerna har bidragit med insikter i sin del av marknadsföringen av Borås som tillsammans skapat en helhet kring stadens marknadsföring. Avslutningsvis i uppsatsen återfinns ett antal förbättringsförslag som uppkom vid analysen av den empiriska undersökningen och som bland annat betonar ett större samarbete mellan stadens organisationer, enhetlig marknadsföring samt en gemensam profil och gemensamma kärnvärden som framhävs vid profileringen av staden. / Uppsatsnivå: D

Denna studie behandlar hur väl invånarna i Borås tätort skyddar sina trådlösa nätverk. Eftersom trådlösa nätverk blir allt mer vanliga ökar därmed efterfrågan på högre säkerhet. Det kan för läsaren därför vara intressant att veta vad människor använder för skydd samt om det finns några skillnader i olika åldersgrupper och hur de är bosatta. Vi har även diskuterat lite om vilken inverkan IPRED-lagen kan ha på hur människor väljer att skydda sina trådlösa nätverk.Insamlingen av data genomfördes med hjälp av ett fordon utrustat med datorer och en antenn för bättre räckvidd som vi körde igenom ett antal utvalda områden i Borås innerstad med. Områdena är utvalda efter befolkningsmängd i åldrarna 19-64. Resultatet av detta gav att överraskande många invånare i Borås skyddar sina trådlösa nätverk på ett eller annat sätt. Det finns idag ett antal olika sätt att skydda sitt nätverk, vissa är bra medan andra är mindre bra. Även om boråsarna skyddar sig kan man alltid ställa frågan hur bra de gör det. Uppsatsen visar även vilken inverkan bredbandsleverantörerna och tillverkarna har på vilket skydd som används.Vi informerar även om vilka åtgärder man kan ta för att bättre skydda sitt trådlösa nätverk för såväl privatpersoner som företag. Vi tar också upp hur man bör bemöta Internetleverantörerna för att få hjälp med sina trådlösa nätverk ur säkerhetssynpunkt. Genom riktade frågor till leverantören kan man få svar på hur de ställer in vilka skydd som skall användas samt hur man kan ändra på det.

Energideklarationen började gälla fullt ut vid årsskiftet 08/09. Hur det fungerar med den och folks uppfattningar går isär lite. Men de flesta är positiva till denna och är överens om att det är en bra sak. Dock så har det och finns fortfarande lite frågetecken kring denna som ännu inte rättats till. Den kommer antagligen att bli ännu bättre under tidens gång när den är mer etablerad i fastighetsbranschen. De större bostadsföretagen har oftast ett eget mål med sin energiförbrukning och är relativt kunniga inom energi. De mindre fastighetsägarna är väl de som är minst positiva till energideklarationen, detta på grund av att de sällan ser någon mening med den annat än att lagen kräver det.Jag har byggt mestadels mitt faktaunderlag på intervjuerna med fastighetsägare och energiexperter som ni kan läsa i sin helhet i uppsatsen.Syftet har ju varit att ta reda på vad detta är för något och hur det fungerar praktiskt och vad folk som fått energideklarationen utförd har att säga.