<p>Sammanfattning</p><p>Fastighetsbranchen förbrukar under driftskedet stora mängder energi för att driva sina fastigheter. Lagen om energideklarationer och byggnader trädde i kraft den första oktober 2006. Lagens syfte är att effektivisera energianvändningen i bebyggelsen och på så vis minska utsläppen av farliga växthusgaser. Fastighetsägare med flerbostadshus i sitt bestånd skall senast vid utgången av 2008 upprättat en energideklaration för samtliga inehavda flerbostadshus. Energideklarationen berör fastigheters energimässiga prestanda men, utgör också ett underlag för framtida energiinvesteringar.</p><p>Som en reaktion på den relativt nyimplementerade energideklarationen valde författarna att undersöka vilka bakomliggande incitament fastighetsägare har för att energieffektivisera.</p><p>Författarna valde vidare att undersöka om några åtgärdsförslag som presenteras i energideklarationen är fördelaktiga för fastighetsägare.</p><p>Författarna har valt an använda sig av ett kvalitativt arbetssätt samt en deduktiv ansats. Detta resulterade i sex olika öppna intervjuer med sex olika fastighetsbolag som i egen regi äger och förvaltar sitt fastighetsbestånd.</p><p>Författarna har konstaterat att minskning av driftkostnaderna och reducering av miljöpåverkan utgör det starkaste incitamenten till att energieffektivisera. Författarna anser att fastighetsbolagen är omedvetna om alla de incitament som idag är rådande. Vidare fastslår författarna att det är av stor vikt för fastighetsbolagen att ha ett helhetsperspektiv vid energiinvesteringar som berör fastigheter.</p>

No description available.

Sammanfattning Fastighetsbranchen förbrukar under driftskedet stora mängder energi för att driva sina fastigheter. Lagen om energideklarationer och byggnader trädde i kraft den första oktober 2006. Lagens syfte är att effektivisera energianvändningen i bebyggelsen och på så vis minska utsläppen av farliga växthusgaser. Fastighetsägare med flerbostadshus i sitt bestånd skall senast vid utgången av 2008 upprättat en energideklaration för samtliga inehavda flerbostadshus. Energideklarationen berör fastigheters energimässiga prestanda men, utgör också ett underlag för framtida energiinvesteringar. Som en reaktion på den relativt nyimplementerade energideklarationen valde författarna att undersöka vilka bakomliggande incitament fastighetsägare har för att energieffektivisera. Författarna valde vidare att undersöka om några åtgärdsförslag som presenteras i energideklarationen är fördelaktiga för fastighetsägare. Författarna har valt an använda sig av ett kvalitativt arbetssätt samt en deduktiv ansats. Detta resulterade i sex olika öppna intervjuer med sex olika fastighetsbolag som i egen regi äger och förvaltar sitt fastighetsbestånd. Författarna har konstaterat att minskning av driftkostnaderna och reducering av miljöpåverkan utgör det starkaste incitamenten till att energieffektivisera. Författarna anser att fastighetsbolagen är omedvetna om alla de incitament som idag är rådande. Vidare fastslår författarna att det är av stor vikt för fastighetsbolagen att ha ett helhetsperspektiv vid energiinvesteringar som berör fastigheter.

Energideklarationen började gälla fullt ut vid årsskiftet 08/09. Hur det fungerar med den och folks uppfattningar går isär lite. Men de flesta är positiva till denna och är överens om att det är en bra sak. Dock så har det och finns fortfarande lite frågetecken kring denna som ännu inte rättats till. Den kommer antagligen att bli ännu bättre under tidens gång när den är mer etablerad i fastighetsbranschen. De större bostadsföretagen har oftast ett eget mål med sin energiförbrukning och är relativt kunniga inom energi. De mindre fastighetsägarna är väl de som är minst positiva till energideklarationen, detta på grund av att de sällan ser någon mening med den annat än att lagen kräver det.Jag har byggt mestadels mitt faktaunderlag på intervjuerna med fastighetsägare och energiexperter som ni kan läsa i sin helhet i uppsatsen.Syftet har ju varit att ta reda på vad detta är för något och hur det fungerar praktiskt och vad folk som fått energideklarationen utförd har att säga.

Syftet med detta examensarbete var att göra en jämförelse mellan uppmätt A-temp och framräknad A-temp. A-temp är ett area begrepp som används när man räknar ut byggnadens energianvändning i kWh per m2 och år, vid upprättande av energideklarationer.   För att få fram A-temp kan man mäta upp den men det är också tillåtet att räkna fram den från existerande area enheter. Vilket är lättare och går snabbare men kan ge något fel area värde.   Det jag fann i undersökningarna var att för de undersöknings objekt jag haft så är det oftast inte så stor skillnad mellan uppmätt och framräknad A-temp. Störst skillnad blev det i de fall där A-temp räknades fram från BOA och LOA, där den i ett par av fallen uppgick till nästan 15%.   För att göra undersökningarna har jag själv, mätt upp A-temp på ritningar samtidigt som jag räknat fram A-temp från existerande area mått som BOA+LOA, BRA eller BTA, därefter har jag jämfört värdena. / The main purpose of this paper was to compare the measured A-temp with the calculated A-temp. A–temp is an area term used in Sweden when calculating the buildings energy usage while performing energy assessments.To obtain A-temp you can measure it, this way you will get the exact value. Or you can calculate it, from other already existing area measurements. It is easier and more time efficient to calculate A-temp but it may deviate from the real A-temp.What I found in my study was that for most of the buildings I had chosen, there was not a very big deviation, between measured and calculated A-temp. The largest difference was when calculating A-temp from BOA+LOA when in two of the cases there were differences of 15 %.When doing this study, I have measured A-temp for the buildings, on blueprints. I have calculated A-temp from already measured area and compared them to each other.

Various studies in the EU have examined the effect of Energy Performance Certificates (EPCs) on the real estate market, examining market values, rental values, and yields. However, there is dissent on the effect of EPC. The study tests for the impact of EPC alone and in relation to socioeconomic attributes on transaction prices of residential properties in Stockholm, Sweden. The thesis analyzes real transaction data of the 26 municipalities of the Stockholm region. Firstly, the research aims to determine if the energy efficiency capitalizes on residential property prices and if and to what extent the capitalization varies within the municipalities of Stockholm. Lastly, the study examines how income and education influence the prices of energy-efficient properties. The applied approaches follow the hedonic pricing method, namely, the OLS (Ordinary Least Squares) and spatial models. After analyzing more than 40,000 observations, the regression results indicate that high energy efficiency is reflected in the price premium of apartments and dwellings. For example, energy-efficient apartments with an EPC grade of A, B, or C achieve a price premium of around 0.99% compared to apartments with lower EPC grades between D-G. The results indicate a more considerable price premium of approximately 3.33% for energy-efficient dwellings. Another result of the study is that the capitalization of energy efficiency varies strongly between the municipalities of Stockholm. For apartments, the data implies substantial differences ranging from -15% in Danderyd to +14.2% in Upplands-Bro. The “local” premium for energy-efficiency dwellings ranges from 3% in Stockholm municipality to 9.5% in Norrtälje. Even though the results were significant, they need to be interpreted with caution as the sample size of some municipalities was relatively small. The last aspect of the study incorporates the issue of socioeconomic variables, income, and education level. The initial hypothesis was that high income and education would be correlated with higher energy performance certificate (EPC) grades. However, the results suggest a negative correlation between income or education level with EPC grade. These results imply that market participants with higher income and education are less likely to seek a higher EPC grade. The reason could be that these high-income households have a lower sensitivity to rising energy prices and fewer issues to afford the old but prestigious housing stock. / Olika studier inom EU har undersökt effekten av energiprestanda certifikat (EPC) på fastighetsmarknaden, marknadsvärden, hyresvärden och avkastning. Det finns dock oenighet om effekten av EPC. Denna studie testar effekten av EPC enbart och i relation till socioekonomiska attribut på transaktionspriser för bostadsfastigheter i Stockholm, Sverige. Avhandlingen analyserar verkliga transaktionsdata för 26 kommunerna i Stockholmsregionen. För det första syftar forskningen till att avgöra om energieffektiviteten i bostadsfastigheter påverkar priser och om och i vilken utsträckning kapitaliseringen varierar inom Stockholms kommuner. Slutligen undersöker studien hur inkomst och utbildning påverkar priserna på energieffektiva fastigheter. De tillämpade metoderna följer den hedoniska prissättningsmodellen, nämligen OLS (Ordinary Least Squares) och rumsliga modeller. Efter att ha analyserat mer än 40 000 observationer tyder regressions resultaten på att hög energieffektivitet återspeglas i prispåslaget för lägenheter och bostäder. Till exempel uppnår energieffektiva lägenheter med EPC-graden A, B eller C en prispåslag på cirka 0,99 % jämfört med lägenheter med lägre EPC-klasser mellan D-G. Resultaten indikerar en mer betydande prispåslag på cirka 3,33 % för energieffektiva bostäder. Ett annat resultat av studien är att kapitaliseringen av energieffektivisering varierar kraftigt mellan Stockholms kommuner. För lägenheter innebär uppgifterna stora skillnader från -15 % i Danderyd till +14,2 % i Upplands-Bro. Den ”lokala” premien för energieffektiva bostäder sträcker sig från 3 % i Stockholms kommun till 9,5 % i Norrtälje. Även om resultaten var signifikanta måste de tolkas med försiktighet eftersom urvalsstorleken i vissa kommuner var relativt liten. Den sista aspekten av studien tar upp frågan om socioekonomiska variabler, inkomst och utbildningsnivå. Den initiala hypotesen var att hög inkomst och utbildning skulle vara korrelerad med högre energiprestanda certifikat (EPC) betyg. Resultaten tyder dock på ett negativt samband mellan inkomst eller utbildningsnivå med EPC-betyg. Dessa resultat tyder på att även om EPC är positivt kapitaliserat i bostadspriserna är marknadsaktörer med högre inkomst och utbildning mindre benägna att söka ett högre betyg i EPC. Detta på grund av mindre känslighet för ökningar i energipriser och överkomliga priser för det gamla bostadsbeståndet.