Problem: Forskning finns avseende vilka lägespreferenser köpare av småhus vanligen föredrar (Betts & Ely, 2008). Forskning finns även avseende hur marknadsföringspsykologi i form av varumärken påverkar konsumentens val av en vara (Arnold, 1993). Däremot har författarna till denna uppsats inte lyckats hitta annan forskning som kopplar samman marknadsföringsteori och bostadsområden, det vill säga hur varumärket påverkar köparens val av bostadsområde i samspel med praktiska faktorer. Studien vill även undersöka hur trendsättare som exempelvis kända personer och yrkesmän inom bostadsbranschen, kan påverka hur ett bostadsområdes efterfrågan kan komma att öka. Syfte: Studiens syfte är att undersöka vilka faktorer som kan få ett bostadsområde att öka alternativt minska i attraktivitet. Metod: För att komma fram till syftet har både kvalitativa och kvantitativa undersökningar utförts. Genom att noggrant välja ut fastighetsmäklare verksamma i Halmstad, har det genom öppna intervjuer framkommit viktig kunskap om vilka trender som råder på bostadsmarknaden i Halmstad. Med en kvantitativ datainsamling har sedan uppfattningen om olika lägespreferenser hos boende i Tylösand, Haverdal, Frösakull och Vishärad undersökts. Slutsats: Studien har kommit fram till att faktorer såsom närhet till kollektivtrafik, närhet till service, närhet till naturområden, rätt läge till solen samt att området är lugnt är viktigt för en köpare. Områdets varumärke har vidare visat sig ha en betydande roll för att vägleda köparen till rätt bostadsområde, samt att varumärket kan ha en avgörande betydelse när köpare väljer mellan bostadsområden i en konkurrenssituation (Arnold, 1993; Kotler et al., ; Melin, 1999). Sålunda, har dock kändisar visat sig ha liten betydelse för de boendes val av bostadsområde. Nyckelord: Bostadsområde, fastighetsvärde, läge, småhus, varumärke / Problem: There is already some research regarding what location preferences house buyers usually prefer (Betts & Ely 2008). There is also research available regarding how marketing psychology in the form of brands, affect consumer choice of goods (Arnold, 1993). However, the authors of this essay were not able to find other research that links marketing theory and residential areas, in other words, how the brand affects the buyer's choice of residential area in close interplay with material factors. The study would also examine how trendsetters, such as celebrities and professionals in the residential sector, can affect how a residential area demand may increase. Purpose: The study aims to investigate factors which may increase and/or decrease the attractiveness of a residential area. Method: To reach the objective, both qualitative and quantitative studies were conducted. By carefully selecting the real estate agents operating in Halmstad, important knowledge has been found through open interviews about the latest trends in the housing market in Halmstad. With a quantitative data gathering, the perception of different location preferences among residents in Tylösand, Haverdal, Frösakull and Vishärad has been investigated. Conclusion: The study has concluded that the factors such as proximity to public transportation, close to services, proximity to natural areas, the correct position of the sun and to a quiet area is important for a buyer. The brand of the area has also been found to have a significant role to guide the buyer to the right neighborhood, and that brand can play a crucial role for the residents choice of residential (Arnold, 1993; Kotler et. al; Melin, 1999). However celebrities have only shown to have little importance on the residents choice of residential area. KeywordsResidential, propertyvalue, location, houses, branding

Byggnader och dess användare står för upp emot en tredjedel av jordens förbrukade naturresurser och 40 procent av jordens totala energiförbrukning. För att spara på jordens resurser och minska energiförbrukningen är det viktigt att finna byggnadslösningar som inte belastar klimatet ytterligare. Idag efterfrågas hållbara byggnader allt mer av hyresgäster vilket innebär att fastighetsägarna, för att vara konkurrenskraftiga, måste göra investeringar för att miljöklassificera sina byggnader. Miljöbyggnad är ett sätt att miljöcertifiera både nyproducerade och befintliga byggnader. Systemet baseras på svenska bygg- och myndighetsregler samt svensk byggpraxis och är till för att skapa miljömässigt hållbara byggnader. Miljöbyggnad är indelad i fyra klassificeringsnivåer; KLASSAD, BRONS, SILVER och GULD, där BRONS i flera utav fallen motsvarar Boverkets byggregler (BBR). Certifieringen baseras på manualer med tre områden; energi, inomhusmiljö och material. Detta examensarbete undersöker om en miljöcertifiering enligt Miljöbyggnad klassificeringsnivå GULD innebär en merkostnad i jämförelse med BBRs krav. Arbetet har dessutom undersökt om miljöcertifieringen generarar i något slags mervärde och om de eventuella merkostnaderna för certifikatet understiger detta. Examensarbetet baseras på byggnaden Kvarteret Skeppshandeln 1 i Hammarby Sjöstad som är projekterad och producerad för att uppnå klassificeringsnivå GULD. / Buildings and its users is responsible for up to a third of the world consumed natural resources and 40 percent of the world's total energy consumption. To save the resources of the earth and reduce energy consumption, it is important to find building solutions that do not burden the climate further. Today the sustainable buildings is more requested then before of tenants, which means that in order to be competitive the property owners must make investments to environmental classify their buildings. Miljöbyggnad is a way of environmental certification for both newly constructed buildings and existing buildings. The system is based on the Swedish construction rules, government regulations and Swedish building practice. The system helps the building industry to create environmentally sustainable buildings. Miljöbyggnad is divided into four levels of classification; CLASSIFIED, BRONZE, SILVER and GOLD. In several cases BRONZE and Boverkets Byggregler (BBR) coincides with each other. The certification is based on manuals with three main areas; energy, indoor environment and materials. The purpose of this report is to investigate how much it will cost to classify a specific new building according to Miljöbyggnad category GOLD, compared with what it would cost to build the same building according to BBR´s requirement for new buildings. The project will also examine whether the costs of environmental classification according to Miljöbyggnad are lower than the value that the classification provides. The survey are based on the building Skeppshandeln 1 located in Hammarby Sjöstad, the building is planned and produced to achieve category GOLD.

In the light of the increased frequency of natural hazards in Europe alongside the high impact a hazardous event has on real estate value, real estate owners need to manage and strengthen assets within their entire portfolio to increase resilience and minimize the vulnerability to future negative impact. Further, a research gap exists in how to incorporate climate variables with real estate specifics which makes it challenging for property managers and other stakeholders to interpret the climatic impact on a particular asset. To understand how these climatic impacts could implicate assets in the future, this research study aims to investigate the risk profiles for five commercial buildings in Milan, Italy, by performing a risk rating assessment. The study is collecting historical weather data for strong wind, heatwave, and heavy precipitation and performs future estimations for expected frequency and probability in Milan for the upcoming 20 years. The study also involves a practical part where five assets have been analyzed based on a developed vulnerability checklist to capture climatic variables with asset characteristics and the final risk score is calculated with a risk rating technique. Findings show that the expected frequency of each hazard during a 10-year period will by the end of 2041 in a worst- case scenario reach 95, 156, and 78 times (strong wind, heatwave, and heavy precipitation). This result indicates almost a doubled number of heatwaves in Milan compared to 1981. Results from the risk rating show that assets located in very exposed areas and with a high risk of negative impact to the foundation or fundamental installations tend to score high. This study provides a methodology to build upon for how to evaluate and calculate risk for an asset that could be used for estimating future climatic and financial impact to assets. This will help improve decision-making regarding climate change for property managers, real estate owners, and other stakeholders for parts of, or, the entire portfolio. / Som en följd av klimatförändringarna så ökar frekvensen av extremväder i Europa vilket har stora negativa konsekvenser på en fastighet och dess värde. Genom att som fastighetsägare kunna estimera och förutspå riskerna som extremväder medför, går det att öka byggnadernas motståndskraft mot extremväder och minska de negativa konsekvenserna. Vidare finns det idag bristfällig forskning om huruvida det är möjligt att kombinera klimatrelaterade variabler med fastighetsspecifika parametrar samt vilka negativa konsekvenser dessa medför för en specifik fastighet. Denna studie syftar till att öka kunskapen för hur man kan estimera framtida klimatpåverkan på specifika fastigheter. Forskningsstudien undersöker fem kommersiella byggnader i Milano, Italien, genom att utföra en riskbedömning av dessa. Studien inkluderar framtida uppskattningar och förväntad frekvens av extremväder i Milano för de kommande 20 åren. Dessa är baserade på historiska väderdata för tre olika extremväder; storm, värmebölja och kraftig nederbörd. Studien omfattar också en praktisk del där en utvecklad metod för fastigheters sårbarhet kopplat till klimatvariabler har applicerats på de fem kommersiella fastigheterna i Milano för att ta fram en fastighetsspecifik riskklassning. Resultaten visar på att den förväntade frekvensen av storm, värmebölja och kraftig nederbörd under en 10-årsperiod kommer att nå respektive 95-, 156-, och 78 gånger fram till 2041. Dessa resultat indikerar på en nästintill fördubbling av antalet värmeböljor i Milano jämfört med år 1981. Resultaten från risk-klassificeringen av visar på att fastigheter som ligger i väderutsatta och exponerade områden tenderar att få en högre riskpoäng. Grundläggningen samt nödvändiga installationer tenderade att vara mer känslig och medföra en större negativ påverkan på byggnaden. Vidare tillhandahåller denna studie en metod att bygga vidare på kring hur fastighetsägare kan utvärdera och beräkna risken för en fastighet. Detta kan bli en grundsten att använda för att uppskatta framtida ekonomisk påverkan av en fastighet eller ett helt bestånd. Studien syftar till att underlätta beslutsfattandet för fastighetsägare-, förvaltare och andra intressenter gällande klimatförändringars påverkan på fastigheter.

Klimatfrågan växer sig större i dagens samhälle och det blir alltmer relevant att diskutera dess följder och negativa effekter. En av de effekter som drabbar jorden på grund av klimatets utveckling är översvämningar. Översvämningar har visat sig vara kostsamma för samhället på många sätt. Sedan år 2000 har 2800 stora översvämningar skett världen över som har kostat samhällen 538 miljarder amerikanska dollar vilket även spås fortsätta i framtiden. Eftersom antalet översvämningar ökar och blir alltmer allvarliga kommer det att vara viktigt för samhället att bli upplysta om hur dessa kan drabba fastigheter sett ur ett ekonomiskt perspektiv. Syftet med examensarbetet blir därmed att skapa en allmän förståelse för hur extrem nederbörd och havsstigning som leder till översvämningar, kan komma att påverka fastighetsvärden i Sverige. Arbetet skall ge allmänheten ett nytt perspektiv på frågan om deras ägda eller tilltänkta fastighet kan påverkas negativt ekonomiskt av framtidens möjliga översvämningar. Liknande forskning har presenterats i omvärlden men informationen saknas inom Sveriges gränser och frågan behöver lyftas. Informationen som behandlas i arbetet kommer främst att inhämtas från intervjuer med sakkunniga samt en litteraturstudie där olika typer av statistik presenteras. Tilltänkta respondenter är fastighetsvärderare och mäklare. Studien visar att översvämningsrisker i de utpekade städerna Gävle och Göteborg inte är en faktor som spelar in vid bedömningen av marknadsvärde idag. Data som presenterats för respondenterna i studien i form av översvämningskartor och liknande används inte alls i det dagliga arbetet vid värderingar av fastigheter idag. Dock visar information från studien på att större händelser i form av extrem nederbörd eller översvämning ger effekter på diskussionen av ämnet. Media har också visat sig spela en stor roll i påverkan på människors inställning till frågan. Studien kan inte utesluta om människor vet om dessa typer av översvämningsrisker eller självmant väljer att bortse från demsamma. Efter studien återstår det fortfarande arbete för att se hur framtidens översvämningsrisker kommer att påverka bostadsmarknaden i Sverige. Från intervjuerna i studien är det möjligt att utpeka att det kan komma att ske en påverkan på marknadsvärden men det är svårt att avgöra dessa i dagsläget. / The climate issue is growing larger today, and it then becomes increasingly relevant to discuss its consequences and negative effects. One of the effects affecting the earth due to climate change is floods. Floods have proven to be costly to society in many ways. Since the year 2000, 2,800 major floods have occurred worldwide that have cost the world $538 billion, which is also predicted to continue in the future. As the number of floods increases and becomes increasingly serious, it will be important for society to be informed about how these can affect properties from an economic perspective. The purpose of the thesis will thus be to create a general understanding of how extreme precipitation and sea level rise that lead to floods, may affect property values in Sweden. The thesis will give the public a new perspective on the question of whether their owned or intended property can be negatively affected financially by future possible floods. Similar research has been presented to the outside world, but the information is lacking within Sweden's borders and the issue needs to be raised. The information that is processed in the work will mainly be obtained from interviews with experts and a literature study where different types of statistics are presented. Prospective respondents are property appraisers and brokers. The study shows that flood risks in the designated cities of Gävle and Gothenburg are not a factor that comes into play when assessing market value today. Data presented to the respondents in the study in the form of flood maps and the like are not used at all in the daily work of valuations of properties today. The media has also been shown to play a major role in influencing people's attitudes to the issue. The study cannot rule out whether people know about these types of flood risks or voluntarily choose to ignore them the same. After the study, there is still work to be done to see how the future flood risks will affect the housing market in Sweden. From the interviews in the study, it is possible to point out that there may be an impact on market values, but it is difficult to determine these at present. With this, a similar future study would be interesting to see how the subject developed.

Various studies in the EU have examined the effect of Energy Performance Certificates (EPCs) on the real estate market, examining market values, rental values, and yields. However, there is dissent on the effect of EPC. The study tests for the impact of EPC alone and in relation to socioeconomic attributes on transaction prices of residential properties in Stockholm, Sweden. The thesis analyzes real transaction data of the 26 municipalities of the Stockholm region. Firstly, the research aims to determine if the energy efficiency capitalizes on residential property prices and if and to what extent the capitalization varies within the municipalities of Stockholm. Lastly, the study examines how income and education influence the prices of energy-efficient properties. The applied approaches follow the hedonic pricing method, namely, the OLS (Ordinary Least Squares) and spatial models. After analyzing more than 40,000 observations, the regression results indicate that high energy efficiency is reflected in the price premium of apartments and dwellings. For example, energy-efficient apartments with an EPC grade of A, B, or C achieve a price premium of around 0.99% compared to apartments with lower EPC grades between D-G. The results indicate a more considerable price premium of approximately 3.33% for energy-efficient dwellings. Another result of the study is that the capitalization of energy efficiency varies strongly between the municipalities of Stockholm. For apartments, the data implies substantial differences ranging from -15% in Danderyd to +14.2% in Upplands-Bro. The “local” premium for energy-efficiency dwellings ranges from 3% in Stockholm municipality to 9.5% in Norrtälje. Even though the results were significant, they need to be interpreted with caution as the sample size of some municipalities was relatively small. The last aspect of the study incorporates the issue of socioeconomic variables, income, and education level. The initial hypothesis was that high income and education would be correlated with higher energy performance certificate (EPC) grades. However, the results suggest a negative correlation between income or education level with EPC grade. These results imply that market participants with higher income and education are less likely to seek a higher EPC grade. The reason could be that these high-income households have a lower sensitivity to rising energy prices and fewer issues to afford the old but prestigious housing stock. / Olika studier inom EU har undersökt effekten av energiprestanda certifikat (EPC) på fastighetsmarknaden, marknadsvärden, hyresvärden och avkastning. Det finns dock oenighet om effekten av EPC. Denna studie testar effekten av EPC enbart och i relation till socioekonomiska attribut på transaktionspriser för bostadsfastigheter i Stockholm, Sverige. Avhandlingen analyserar verkliga transaktionsdata för 26 kommunerna i Stockholmsregionen. För det första syftar forskningen till att avgöra om energieffektiviteten i bostadsfastigheter påverkar priser och om och i vilken utsträckning kapitaliseringen varierar inom Stockholms kommuner. Slutligen undersöker studien hur inkomst och utbildning påverkar priserna på energieffektiva fastigheter. De tillämpade metoderna följer den hedoniska prissättningsmodellen, nämligen OLS (Ordinary Least Squares) och rumsliga modeller. Efter att ha analyserat mer än 40 000 observationer tyder regressions resultaten på att hög energieffektivitet återspeglas i prispåslaget för lägenheter och bostäder. Till exempel uppnår energieffektiva lägenheter med EPC-graden A, B eller C en prispåslag på cirka 0,99 % jämfört med lägenheter med lägre EPC-klasser mellan D-G. Resultaten indikerar en mer betydande prispåslag på cirka 3,33 % för energieffektiva bostäder. Ett annat resultat av studien är att kapitaliseringen av energieffektivisering varierar kraftigt mellan Stockholms kommuner. För lägenheter innebär uppgifterna stora skillnader från -15 % i Danderyd till +14,2 % i Upplands-Bro. Den ”lokala” premien för energieffektiva bostäder sträcker sig från 3 % i Stockholms kommun till 9,5 % i Norrtälje. Även om resultaten var signifikanta måste de tolkas med försiktighet eftersom urvalsstorleken i vissa kommuner var relativt liten. Den sista aspekten av studien tar upp frågan om socioekonomiska variabler, inkomst och utbildningsnivå. Den initiala hypotesen var att hög inkomst och utbildning skulle vara korrelerad med högre energiprestanda certifikat (EPC) betyg. Resultaten tyder dock på ett negativt samband mellan inkomst eller utbildningsnivå med EPC-betyg. Dessa resultat tyder på att även om EPC är positivt kapitaliserat i bostadspriserna är marknadsaktörer med högre inkomst och utbildning mindre benägna att söka ett högre betyg i EPC. Detta på grund av mindre känslighet för ökningar i energipriser och överkomliga priser för det gamla bostadsbeståndet.

Hållbarhet blir allt viktigare i dagens samhälle och inte minst social hållbarhet. Denna aspekt är något som fastighetsbolag måste beakta. Inte minst påverkas fastighetsbolagets lönsamhet av social hållbarhet. I socialt utsatta områden uppstår en stor problematik, inte bara för de boende utan även förhyresvärden då det är vanligare att mer underhåll behöver göras. Detta kan exempelvis innebära reparationer vid flytt, klottersanering, renhållning av utemiljö, sabotage, städning, hantering av störningar, obetalda hyror och vakanser. Alla dessa faktorer bidrar till kostnader för fastighetsbolaget, därför blir det allt mer väsentligt att vidta trygghetsskapande åtgärder. Dessutom ur hyresgästernas perspektiv är det viktigt att de känner sig trygga och vill bo kvar. Då social hållbarhet kan anses vara ett relativt nytt ämne finns det inte nog med studier som visar effekterna av dessa åtgärder. Syftet med denna uppsats är att utöka kunskapen om sociala hållbarhetsåtgärder och dess ekonomiska effekter. Denna uppsats undersöker vilka åtgärder fastighetsbolag gör samt vilka möjligheter det finns för att skapa trygghet och bidra till social hållbarhet för sina hyresgäster. Utöver detta undersöks om det och i så fall vilka ekonomiska effekter dessa åtgärder leder till. Studien genomfördes med en kvalitativ metod, primär datainsamling verkställs genom intervjuer med åtta personer från olika fastighetsbolag. Samtliga respondenter besitter kunskaper om respektive bolags sociala hållbarhetsarbete. En kompletterande litteraturstudie har utförts med resultat från tidigare studier. Resultaten av studien indikerar att de vanligaste sociala hållbarhetsåtgärderna är att ha det helt, rent och snyggt i fastigheterna och runt omkring. Även belyses vikten vid att ha bra, fungerande belysning samt undvika mörka och trånga utrymmen. Att som hyresvärd ha en bra och nära kontakt med sinaboende hyresgäster och hela tiden visa sin närvaro och engagemang ses som ett vinnande koncept i socialt utsatta områden. Dessutom anses det betydelsefullt som fastighetsbolag att vara delaktig i eller skapa sociala projekt för hyresgästerna samt samarbeta med myndigheter och andra fastighetsägare. Resultaten av denna uppsats indikerar att sociala hållbarhetsåtgärder utförda av fastighetsbolag ökar bolagets lönsamhet såväl som välfärden i samhället och bidrar till en ökad samhällsnytta genom exempelvis lägre arbetslöshet och minskad kriminalitet. Utförda sociala hållbarhetsåtgärder bidrar till en ökad upplevd trygghet vilket ökar områdets attraktivitet, minskar antalet vakanser och leder till högre hyror och fastighetsvärden. Åtgärderna kan även minska fastighetsbolags kostnader för reparationer och underhåll, vilket bidrar till ett högre driftnetto. / Today’s society has rendered sustainability more important than ever before, including social sustainability. This aspect of sustainability is something real estate companies must acknowledge. Among other things, social sustainability affects real estate companies profitability. In socially disadvantaged areas, problems arise, not only for the tenants but also for the landlord as it is more common that more maintenance and operations need to be done. This can, for example, involve repairs during relocation, graffiti removal, upholding the outdoor environment, sabotage, cleaning, handling of disturbances, unpaid rents and vacancies. All these factors contribute to costs for the real estate company, hence making it increasingly important to take security-creating measures. In addition, it is essential that tenants feel safe and want to stay. As social sustainability is considered a relatively new topic, there are few studies which show the effects of these measures. The purpose of this thesis is to contribute to the knowledge about social sustainability and its economic effects. This essay examines what measures real estate companies take, as well as which measures exist to create security and therefore contribute to social sustainability for tenants. In addition, it is investigated whether and, if so, what economic effects these measures lead to. The study was conducted using a qualitative method, where primary data collection was done through interviews with eight people from different real estate companies. All respondents possess knowledge of theircompany’s social sustainability work. A supplementary literature study has been performed with results from previous studies. The results of this study indicate that the most frequent social sustainability measure taken is to ensure that the property is functional and esthetic. The importance of having good lighting and avoiding cramped dark spaces is also highlighted. As a landlord, having close contact with your tenants and constantly showing one’s presence and commitment is seen as a winning concept in socially disadvantaged areas. In addition, it is considered important to create social projects for the tenants and to collaborate with authorities and other property owners. The results of this thesis indicate that social sustainability measures carried out by real estate companies increase the company's profitability as well as welfare in society and contribute to an increased societal benefit through, for example, lower unemployment and reduced crime. Executed social sustainability measures contribute to an increased experience of security, which increases the area's attractiveness, reduces the number of vacancies and leads to higher rents and property values. The measures can also reduce real estate companies' costs for repairs and maintenance, which contributes to a higher operating net.