When the climate change contributes to a greater amount of extreme weather that does also affect the soil erosion and the number of areas that are being affected by the soil erosion. The areas affected by the soil erosion do often suffers from economic loss because of the loss in agricultural land caused by the soil erosion. The reason being that the soil losses nutrients something that leads to less harvest and poorer quality of the water. This bachelor thesis aims to study how soil erosion gets affected by the climate change, and more specific the extreme weather, by using a RUSLE analysis.  By knowing in what extent different areas most likely get affected by soil erosion, there is great possibilities to protect those areas by protection against erosion. In this thesis three analysis have been performed over areas located in Byälvens runoff-areas to extend the knowledge about how extreme weather affect the areas and out of that get a guideline for how similar areas might be affected. As a data source for the analysis Lantmäteriet, SGU and SMHI was used.  The result shows that three analysed areas in Byälvens runoff-areas most likely will lose 93-97 percent more sediment if the precipitation increases with 50 percent compared to 2020 annual value compared to the precipitation between the years of 1961 and 1991. This could be because of the climatological factors that affect the result and the increasement in land loss due to soil erosion. The increasement in soil erosion can depend on human activities that changes the soil structure, climatological factors, but it can also be because of the coal in soil. / När klimatförändringarna bidrar till ett ökat antal extremväder så påverkar det jorderosionen och ökar andelen områden som påverkas av jorderosion. Områden som drabbas av jorderosion påverkas ofta negativt ekonomiskt eftersom resultatet av jorderosion ofta är i form av förluster av odlade områden, minskade näringsämnen vilket påverkar framtida skördar samt ger sämre vattenkvalitet. Detta kandidatarbete syftar till att studera hur jorderosion påverkas av klimatförändringarna, med fokus på extremväder, främst med hjälp av en RUSLE-analys. Genom att veta i vilken omfattning olika områden sannolikt kan bli drabbade av jorderosion så finns det goda möjligheter att förhindra en ökad jorderosion genom erosionsskydd. I det här arbetet gjordes det analyser över tre områden som är lokaliserade i Byälvens avrinningsområde för att förstå hur dessa kan bli påverkade vid en ökad andel extremväder eftersom det kan ge en riktlinje för hur andra liknande områden påverkas. Som datakälla till analysen användes Lantmäteriet, SGU och SMHI. Resultatet visar på att de tre analyserade områdena i Byälvens avrinningsområde sannolikt kommer att förlora mellan 93–97% mer sediment om nederbördsmängderna i området ökar med 50% jämfört med 2020-årsvärde i jämförelse med genomsnittsnederbörden mellan åren 1961 och 1991. Detta kan bero på de ökade klimatologiska faktorerna som påverkar och ökar jorderosionen i de undersökta områdena. Ökade jorderosioner på en plats som tidigare inte haft några omfattande jorderosions händelser kan bero på mänskliga aktiviteter som förändrar jordens struktur, klimatologiska faktorer men, även på det organiskt bundna kolet i jordarten.

In the light of the increased frequency of natural hazards in Europe alongside the high impact a hazardous event has on real estate value, real estate owners need to manage and strengthen assets within their entire portfolio to increase resilience and minimize the vulnerability to future negative impact. Further, a research gap exists in how to incorporate climate variables with real estate specifics which makes it challenging for property managers and other stakeholders to interpret the climatic impact on a particular asset. To understand how these climatic impacts could implicate assets in the future, this research study aims to investigate the risk profiles for five commercial buildings in Milan, Italy, by performing a risk rating assessment. The study is collecting historical weather data for strong wind, heatwave, and heavy precipitation and performs future estimations for expected frequency and probability in Milan for the upcoming 20 years. The study also involves a practical part where five assets have been analyzed based on a developed vulnerability checklist to capture climatic variables with asset characteristics and the final risk score is calculated with a risk rating technique. Findings show that the expected frequency of each hazard during a 10-year period will by the end of 2041 in a worst- case scenario reach 95, 156, and 78 times (strong wind, heatwave, and heavy precipitation). This result indicates almost a doubled number of heatwaves in Milan compared to 1981. Results from the risk rating show that assets located in very exposed areas and with a high risk of negative impact to the foundation or fundamental installations tend to score high. This study provides a methodology to build upon for how to evaluate and calculate risk for an asset that could be used for estimating future climatic and financial impact to assets. This will help improve decision-making regarding climate change for property managers, real estate owners, and other stakeholders for parts of, or, the entire portfolio. / Som en följd av klimatförändringarna så ökar frekvensen av extremväder i Europa vilket har stora negativa konsekvenser på en fastighet och dess värde. Genom att som fastighetsägare kunna estimera och förutspå riskerna som extremväder medför, går det att öka byggnadernas motståndskraft mot extremväder och minska de negativa konsekvenserna. Vidare finns det idag bristfällig forskning om huruvida det är möjligt att kombinera klimatrelaterade variabler med fastighetsspecifika parametrar samt vilka negativa konsekvenser dessa medför för en specifik fastighet. Denna studie syftar till att öka kunskapen för hur man kan estimera framtida klimatpåverkan på specifika fastigheter. Forskningsstudien undersöker fem kommersiella byggnader i Milano, Italien, genom att utföra en riskbedömning av dessa. Studien inkluderar framtida uppskattningar och förväntad frekvens av extremväder i Milano för de kommande 20 åren. Dessa är baserade på historiska väderdata för tre olika extremväder; storm, värmebölja och kraftig nederbörd. Studien omfattar också en praktisk del där en utvecklad metod för fastigheters sårbarhet kopplat till klimatvariabler har applicerats på de fem kommersiella fastigheterna i Milano för att ta fram en fastighetsspecifik riskklassning. Resultaten visar på att den förväntade frekvensen av storm, värmebölja och kraftig nederbörd under en 10-årsperiod kommer att nå respektive 95-, 156-, och 78 gånger fram till 2041. Dessa resultat indikerar på en nästintill fördubbling av antalet värmeböljor i Milano jämfört med år 1981. Resultaten från risk-klassificeringen av visar på att fastigheter som ligger i väderutsatta och exponerade områden tenderar att få en högre riskpoäng. Grundläggningen samt nödvändiga installationer tenderade att vara mer känslig och medföra en större negativ påverkan på byggnaden. Vidare tillhandahåller denna studie en metod att bygga vidare på kring hur fastighetsägare kan utvärdera och beräkna risken för en fastighet. Detta kan bli en grundsten att använda för att uppskatta framtida ekonomisk påverkan av en fastighet eller ett helt bestånd. Studien syftar till att underlätta beslutsfattandet för fastighetsägare-, förvaltare och andra intressenter gällande klimatförändringars påverkan på fastigheter.

No description available.

In this project warm extreme temperature events in the Arctic region during the spring months March, April and May were identified and analysed. In the analysis daily average NCEP reanalysis data from NOAA/OAR/ESRL PSL format was used. The extreme events were retrieved as the highest positive temperature anomalies from the climatological mean, and the synoptic scale plots for the 50 most extreme events were created to identify what patterns caused the extreme warming over the Polar region. By contouring the areas of statistical significance, the regions with a reoccuring pattern were identified. The results conclude that cyclonic activity over the high Arctic extending down over Greenland and northern Canada combined with anomalously high geopotential height over the north Pacific ocean, over the Arctic, and towards Siberia cause the high temperatures over the pole. A weaker Polar Vortex causes perturbations in the jet stream, ridges in these Rossby waves can act as a pathway for warm and moist air from the oceanic regions which has a warming effect in the Arctic. Further analysis can be done to investigate what teleconnections these spring-time extreme events have on a global scale. / Under detta projekt har extremt varma temperaturevent i Arktisområdet under vårmånaderna Mars, April och Maj identifierats samt analyserats, genom att använda daglig medelvärdes NCEP reanalys data från NOAA/OAR/ESRL PSL i NetCDF format. De extrema händelserna identifierades genom att ta de största positiva temperaturavvikelserna från ett klimatologiskt medelvärde, storskaliga avvikelseplottar skapades för de 50 mest extrema händelserna för att kunna identifiera meteorologiska mönster som ovanligt varma Arktisdagar. De områden med mest återkommande mönsterna var statistiskt signifikanta  och markerades med svarta konturer. Resultaten visar att lågtrycksaktivitet i Arktis som sträcker sig ner över Grönland samt norra Kanada kombinerat med höga geopotentialhöjdavvikelser över Stilla havet och Sibirien som sträcker sig upp mot Nordpolen orsakar ovanligt höga temperaturer i Arktis. En svag polarvirvel orsakar störningar i jetströmmen, dessa ryggar i jetströmmen kan transportera varm fuktig luft från haven mot polen vilket kan ha en värmande effekt. Vidare forskning kan utföras för att identifiera de exakta kopplingarna och konsekvenserna som dessa varma extrema Arktishändelser har globalt.

Extrema väderhändelser, temperaturförändringar, ökad nederbörd och översvämningar belyser behovet för Sveriges kommuner att stärka sin beredskap. Med klimatförändringar som en av vår tids mest brådskande utmaningar, står våra kommuner med det viktiga ansvaret att förbereda och anpassa sig till dess omvälvande effekter. Detta arbete tittar närmare på kommunernas översiktliga klimatanpassningsarbete, och belyser den viktiga roll som kommunerna spelar genom den fysiska planeringen i att minska Sveriges klimatrelaterade sårbarheter. Nationella experter har konstaterat att kommunernas beredskap för klimatförändringar är i behov av förbättring. Uppföljningar av kommunernas klimatanpassningsarbete sedan införandet av den nationella klimatanpassningsstrategin år 2018 har resulterat i en otillräcklig och fragmenterad bild av hur kommunerna arbetar med klimatanpassning. Det hindrar att kunskap om kommunernas klimatanpassningsarbete kan användas för att utveckla arbetet och att tillhandahålla bästa möjliga förutsättningar. Studien fokuserar på kvalitativa analyser av kommunernas översiktsplaner för att framställa detaljerad och nyanserad kunskap om hur det lokala klimatanpassningsarbetet i Sverige ser ut efter införandet av den nationella klimatanpassningsstrategin. Hanteringen av klimatanpassningen i översiktsplanerna jämförs sedan med forskningsbaserade principer för god plankvalitet inom klimatanpassningsplanering. Genom att analysera olika översiktsplaner från kommuner med varierande förutsättningar söker studien att förstå kommunernas förutsättningar, utmaningar och skillnader när det gäller att klimatanpassa den fysiska miljön. Resultaten visar att de studerade översiktsplanerna håller en förvånansvärt låg kvalitet vid jämförelse med de forskningsbaserade principerna för god plankvalitet inom klimatanpassningsplanering. Alla de studerade översiktsplanerna, även från kommunen som kommit längst i sitt klimatanpassningsarbete, uppvisar allvarliga brister gällande uppföljning och sociala aspekter. Om dessa brister kvarstår över tid kan det leda till förspilld utvecklingspotential, onödiga kostnader och socialt orättvisa utföranden.

This master thesis investigates planning initiatives to address extreme weather events' impacts, specifically focusing on floods in Namibia. The study highlights the significance of such events in the context of global climate change, emphasising their adverse effects on livelihoods, particularly in rural communities and informal settlements. The research aims to evaluate existing strategic plans and policies in Namibia concerning extreme weather events and to examine the extent to which such events are considered when planning initiatives are implemented. Based on the theoretical framework of implementation theory, the study adopts a mixed-method research approach. Document analysis is employed to examine policies and plans related to planning in Namibia, while semi-structured interviews with key informants provide insights into the stakeholders' perspectives. A comprehensive understanding of the subject is achieved by comparing and validating findings from both methods. The results of the study reveal several approaches in current strategic plans and policies regarding the consideration of floods in Namibia. While several documents acknowledge the threat of floods and outline responsibilities and measures, there is a lack of comprehensive and coordinated approaches. The study highlights the need for a more integrated approach and increased alignment among different levels of planning documents. Furthermore, the research shows that the implementation of planning initiatives in Namibia is a centralised process overseen by the Ministry of Urban and Regional Development, with a limited focus on flooding beyond urban areas. The study identifies key challenges in implementing climate change adaptation strategies and projects in Namibia, including limited communication and coordination between actors, difficulties in accessing planning laws, plans and policies, and the centralisation of planning at the national level. However, opportunities for improvement are also recognised, such as enhanced local autonomy in planning processes and the integration of local and indigenous knowledge. Overall, the findings underscore the importance of addressing the impact of extreme weather events, particularly floods, through comprehensive and coordinated planning initiatives in Namibia. The study provides valuable insights for policymakers and planners in developing effective strategies to mitigate and adapt to the effects of climate change in the country.