Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva vilka metoder det finns enligt rekommendationer och standarder för redovisning av varumärken och jämföra det med vilka metoder som används av företag i praktiken genom att studera deras respektive årsredovisningar. Metod: Studien präglas av en kvalitativ metod med kvantitativa inslag där en semi-strukturerad intervju blandas med data från årsredovisningar. Resultatet från intervjun ska sedan jämföras med resultaten från studerandet av årsredovisningarna. Teori: Teorin består av en kartläggning av de värderingsmetoder som finns, definitioner av immateriella tillgångar och varumärken samt en presentation av tidigare studier inom ämnet. Empiri: Resultatet visade på att flera värderingsmetoder som finns enligt teorin inte används i praktiken. Den mest förekommande värderingsmetoden är den avkastningsbaserade värderingsmetoden och då främst royalty- relief-metoden. Företag med internt upparbetade varumärken kan inte redovisa dessa på grund av det redovisningspraxis som råder idag.  Slutsats: Varumärket har fått en större betydelse ur ett finansiellt perspektiv, trots detta är det sällan varumärket redovisas som en egen post. Detta skulle kunna tyda på att det behövs en utveckling av de standarder och praxis som finns inom redovisningen i dagens läge.

<p>Bakgrund:</p><p>Varumärken utgör idag en allt viktigare tillgång och i tillägg till nya internationella regler och dagens samhällsutveckling medför att allt fler företag redovisar sina immateriella tillgångar så som varumärken. Idag dock ingen enhetlig metod eller tillvägagångssätt för hur man skall redovisa varumärken. Detta är ett problem eftersom det inte finns några öppna och jämförbara värderingsprocesser som företag och intressenter kan följa och därmed förstå vad som ligger bakom varumärkens värde och vilka faktorer det är som påverkat dessa värden.</p><p>Problem:</p><p>Hur ser revisorer och varumärkesvärderare på dagens värdering av varumärken och vad anser man om trovärdigheten och framtidutsikterna? Varför används olika värderingsmetoder vid olika situationer?</p><p>Syfte:</p><p>Syftet är att utreda varför det idag inte finns någon enhetlig metod för värdering av varumärken, om det skulle vara möjligt att utveckla en gemensam metod eller standard och vad det skulle innebära för företag/intressenter med en mer jämförbar och accepterad värdering.</p><p>Metod:</p><p>En litteraturstudie och sju kvalitativa intervjuer har genomförts. Dessa har sedan analyserats och sammankopplats för att kunna besvara våra problemformuleringar och vårt syfte med studien.</p><p>Slutsats:</p><p>Revisorer och varumärkesvärderare anser att det idag inte finns någon enhetlig och väl fungerande metod och för att skapa en accepterad varumärkesvärdering som skulle användas i större utsträckning krävs istället en mer enhetlighet/standard för tillvägagångssättet och dokumenteringen. På så sätt får alla intressenter större möjlighet att förstå vad som ligger bakom resultatet av värderingen. Varumärket skulle därmed placeras i en centralare position och leda både till interna och externa fördelar, företagen skulle få högre substans samtidigt som den interna styrningen skulle effektiviseras.</p>

Bakgrund: Varumärken utgör idag en allt viktigare tillgång och i tillägg till nya internationella regler och dagens samhällsutveckling medför att allt fler företag redovisar sina immateriella tillgångar så som varumärken. Idag dock ingen enhetlig metod eller tillvägagångssätt för hur man skall redovisa varumärken. Detta är ett problem eftersom det inte finns några öppna och jämförbara värderingsprocesser som företag och intressenter kan följa och därmed förstå vad som ligger bakom varumärkens värde och vilka faktorer det är som påverkat dessa värden. Problem: Hur ser revisorer och varumärkesvärderare på dagens värdering av varumärken och vad anser man om trovärdigheten och framtidutsikterna? Varför används olika värderingsmetoder vid olika situationer? Syfte: Syftet är att utreda varför det idag inte finns någon enhetlig metod för värdering av varumärken, om det skulle vara möjligt att utveckla en gemensam metod eller standard och vad det skulle innebära för företag/intressenter med en mer jämförbar och accepterad värdering. Metod: En litteraturstudie och sju kvalitativa intervjuer har genomförts. Dessa har sedan analyserats och sammankopplats för att kunna besvara våra problemformuleringar och vårt syfte med studien. Slutsats: Revisorer och varumärkesvärderare anser att det idag inte finns någon enhetlig och väl fungerande metod och för att skapa en accepterad varumärkesvärdering som skulle användas i större utsträckning krävs istället en mer enhetlighet/standard för tillvägagångssättet och dokumenteringen. På så sätt får alla intressenter större möjlighet att förstå vad som ligger bakom resultatet av värderingen. Varumärket skulle därmed placeras i en centralare position och leda både till interna och externa fördelar, företagen skulle få högre substans samtidigt som den interna styrningen skulle effektiviseras.

Background: Associated with the change in the regulations in 2009 concerning how goodwill should be handled in the acquisitions, brand valuation is increasingly recognized. Goodwill will now be identified and the brand will therefore be separated to be individually evaluated. The valuation has a problem with a number of factors that will influence the choice of method, to obtain a reliable value  Aim: The purpose of this study is to examine the method used for brand valuation associated with the acquisition situations. In addition, it aims to gain a better understanding of brand valuation and its problems. Method: The study has a qualitative basis, where three key people of brand valuation have been interviewed. These work as valuation specialists at various accounting firms, this to get answers that could be compared. Working from an abductive approach has enabled that the study's purpose was achieved. Results: The result that we can demonstrate through this study is that brand valuation is not an exact science. Valuers will base the valuation on their own personal preferences and available data. However, we saw that all respondents in one way or another applied a method. The value of a brand that is calculated through the method is therefore considered more reliable than when using another method. From this study we observed that it takes a number of factors which will be different from valuer to valuer. Depending on each valuers views on these factors the choice of valuation method will be affected.

AbstractAuthor: Markus Ekström and Albin OlssonAdvisor &amp; examinator: Petter Boye, Thomas KarlssonTitle: Brand Valuation of companiesKeywords: Brand Valuation and Kalmar CountyIntroduction &amp; Problem: The term trademark is originated from the Old Scandinavianbrandr and means stigmatize. A new standard for brand valuation ISO 10668 was adopted in2010, which has created a more reliable valuation method. It used several different methodsbefore, which meant different values but now they have agreed to this standard, which shouldmean that more companies make brand valuation. But that’s not the case, and you can wonderwhy? We also want to see the benefits created for companies, and the benefits companies canget with a valuation of the brand.Purpose: With this essay we want to examine how companies in Kalmar County looks atbrand valuation, if they have made it or not. Because we see that the standard 10668 havebrought a greater level of safety but not prompted companies to a higher extent to evaluatetheir brands. We also want to investigate what companies receive for benefits and the benefitsthey can get of evaluating their brands.Method: We chose a qualitative research approach, as we desired flexibility Furthermore, wechose to make use of an abductive method. Empirical data collection proceeded in the waythat we interviewed four companies in Kalmar County and three experts on brand valuation.We made an early pilot interview with an expert to design the essay.Conclusion: We concluded that there is a great deal of ignorance among the companies onbrand valuation. The new standard ISO 10668, it is even more ignorance of. But since contactwas taken with the interview correspondents, the interest around both components increased.Many advantages are created by evaluating the brand, such as creating an understanding ofthe pricing of its product or service that can increase a company's profits. ISO 10668 is aguideline for brand valuation and does not account for some immaterial values as socialbenefits. It could be due to the difficulty to evaluate such a value in a reliable way and astandard to calculate the social benefits would be preferable / Inledning och problem: Begreppet varumärke härstammar ifrån fornnordiska ordet ”brandr”och betyder ”att brännmärka”. En ny standard för varumärkesvärdering ISO 10668 antogs2010 vilket har skapat en mera tillförlitlig värderingsmetod. Innan användes flera olikametoder vilket gav olika värden men nu har man enats om den här standarden, vilket bordebetyda att fler företag gör varumärkesvärdering. Så är det inte och man kan fråga sig varför?Vi ville också se vilka fördelar som skapas för företagen och vilka nyttor företagen kan dra ioch med en värdering av varumärket.Syfte: Med den här uppsatsen vill vi undersöka hur företag i Kalmar län ser på värdering avvarumärke, ifall de har gjort det eller inte. Detta Eftersom vi ser att standarden 10668 hartillfört en större tillförlitlighet och trygghet men inte fått företag i högre utsträckning attvärdera sina varumärken. Vi vill även undersöka vad företagen får för fördelar och kan dra förnyttor med att värdera sina varumärken.Metod: Vi valde en kvalitativ forskningsansats då vi eftersträvade flexibilitet, vidare så valdevi att använda oss av en abduktiv ansats. Empiriinsamlingen gick tillväga så att vi intervjuadefyra stycken företag i Kalmar län och tre stycken experter kring varumärkesvärdering. Vigjorde en tidig pilotintervju med en expert för att utforma uppsatsen.Resultat/slutsats: Vi kom fram till att det finns en väldig okunskap bland företagen omvarumärkesvärdering. Den nya standarden 10668 som tagits fram är det ännu mera okunskapkring, men sedan kontakt var tagen med intervjukorrespondenterna väcktes intresset kring debåda delarna. Flera fördelar skapas genom att värdera sitt varumärke som till exempel attskapa sig en förståelse för prissättning av sin vara eller tjänst som kan öka företagets vinster.ISO 10668 är en riktlinje för varumärkesvärdering och tar inte hänsyn till en del immateriellavärden som samhällsnyttor. Dels kan det bero på svårigheten att kunna värdera ett sådantvärde på ett tillförlitligt sätt och en standard för att beräkna samhällsnyttan vore att föredra.

Det finns många olika metoder att tillämpa vid varumärkesvärderingarvilket lett till att värderingarna har varit av skiftande kvalitet och utformning. Detta harbidragit tillbland annat införandet avISO 10668:2010Brand valuation - Requirements for monetary brand valuation. Syfte: Vårt syfte med studien är att beskriva hur varumärkesspecialister tillämpar varumärkesvärdering i praktiken och vilka skillnader det är i och med införandet av ISO 10668:2010. Vidare vill vi analysera om ISO 10668:2010 har bidragit till högre upplevd tillförlighet och bättre vägledning vid varumärkesvärderingar. Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod med abduktiv ansats där intervjuer med varumärkesspecialisterhar genomförts. Akademisk litteratur, elektroniska källor samt vetenskapliga artiklar har varit grundläggande för studiens genomförande. Analys och slutsats: Varumärkesspecialisterna är eniga om att tillämpning av varumärkesvärderinghar ändrats viss grad i positiv riktning sedan införandet av ISO 10668:2010. Om standarden följs bidrar den till en mer tillförlitlig värdering eftersom den beaktar aspekter som bidrar till en mer rättvis bild av varumärket. Dock medför standarden vissa svårigheter med att tillämpa den i praktiken och möjlighet till förbättring finns. Till vidare forskning: Det vore intressant med fortsatta studier omhuruvida ISO 10668:2010kan utvecklas i framtiden och i så fall hur denna förbättring kommer se ut.

<p>Varumärken får en allt större betydelse för företag världen över. På senare år har det blivit allt viktigare för företag och organisationer att utmärka sig genom detta i konkurrensen med andra. Samtidigt som värdet av varumärken ökar blir det allt viktigare att kunna bestämma detta på ett tillförlitligt sätt. Syftet med uppsatsen är att se på vilka sätt ett varumärke kan värderas vid överlåtelser. Det är dessutom att undersöka om varumärket kan värderas tillförlitlig då det är internt upparbetat. Till sist har vi som målsättning att ta reda på om internt upparbetade varumärken kan aktiveras i balansräkningen och om detta är lämpligt. Genom intervjuer med nyckelpersoner inom varumärkesvärdering sammanvävda med ett teoretiskt efterforskningsarbete har resultaten kommit fram. Ett abduktivt arbetssätt tillsammans med en kvalitativ undersökningsmetod har möjligtgjort för författarna att uppnå det utforskande syfte uppsatsen utgått ifrån. Företag värderas idag mångdubbelt mer än värdet av det egna kapitalet i företaget. Huvuddelen av värdet kan hänföras till immateriella tillgångar, såsom varumärken. Trots detta får idag inte värdet av det egenupparbetade varumärket erkännas i någon extern redovisningsinformation. För förvärvade varumärken framkommer att det finns olika sätt att göra värderingen på. Respondenterna har olika uppfattningar kring om detta värde borde ingå i balansräkningen eller ej. Idag finns det värderingsmetoder att tillgå men dessa skapar inkonsekventa och otillförlitliga resultat. Ett internt upparbetat varumärke får idag inte aktiveras i en balansräkning. Idag ser vi inte heller att det lämpligen kan göras på ett tillförlitligt sätt. Det har dock visat sig under uppsatsens gång att framtiden kan komma att ändra på detta, förmodligen ganska snart.</p>

Varumärken får en allt större betydelse för företag världen över. På senare år har det blivit allt viktigare för företag och organisationer att utmärka sig genom detta i konkurrensen med andra. Samtidigt som värdet av varumärken ökar blir det allt viktigare att kunna bestämma detta på ett tillförlitligt sätt. Syftet med uppsatsen är att se på vilka sätt ett varumärke kan värderas vid överlåtelser. Det är dessutom att undersöka om varumärket kan värderas tillförlitlig då det är internt upparbetat. Till sist har vi som målsättning att ta reda på om internt upparbetade varumärken kan aktiveras i balansräkningen och om detta är lämpligt. Genom intervjuer med nyckelpersoner inom varumärkesvärdering sammanvävda med ett teoretiskt efterforskningsarbete har resultaten kommit fram. Ett abduktivt arbetssätt tillsammans med en kvalitativ undersökningsmetod har möjligtgjort för författarna att uppnå det utforskande syfte uppsatsen utgått ifrån. Företag värderas idag mångdubbelt mer än värdet av det egna kapitalet i företaget. Huvuddelen av värdet kan hänföras till immateriella tillgångar, såsom varumärken. Trots detta får idag inte värdet av det egenupparbetade varumärket erkännas i någon extern redovisningsinformation. För förvärvade varumärken framkommer att det finns olika sätt att göra värderingen på. Respondenterna har olika uppfattningar kring om detta värde borde ingå i balansräkningen eller ej. Idag finns det värderingsmetoder att tillgå men dessa skapar inkonsekventa och otillförlitliga resultat. Ett internt upparbetat varumärke får idag inte aktiveras i en balansräkning. Idag ser vi inte heller att det lämpligen kan göras på ett tillförlitligt sätt. Det har dock visat sig under uppsatsens gång att framtiden kan komma att ändra på detta, förmodligen ganska snart.

Background: It has become increasingly common to divide the intangible assets into different categories. One of these categories is the value of the brand itself, which can become useful when a brand is being bought, sold and exposed to other legal situations. In order to distinguish the brand, it is necessary to make a valuation of the brand. However, there has been no consensus on how this will happen, which led to the emergence of a new standard, ISO 10668. Problem: The reliability of brand valuation has been low, as there have been several different ways of valuing a brand and thus resulted in the fact that the valuations are severely divided. In 2010, the standard ISO 10668 was developed to increase the reliability and transparency of brand valuations. But what valuation methods are used to achieve ISO 10668 and a reliable brand valuation? Purpose: The purpose of the study is to investigate whether the new ISO standard has been accepted and applied in practice. We also want to investigate whether there has been a reduction in the problems that have arisen around brand weather and the methods used to achieve the ISO 10668 standard and a reliable brand valuation. Method: We have conducted a qualitative study where we interviewed people with good experience in brand valuation. The theoretical frame of reference has been designed for literature, scientific articles and other internet sources. Conclusion: To valuing a brand can be a costly process and therefore only when there is a specific purpose, for example, for legal, economic or market reasons. In order to make the valuation as credible as possible, experts recommend to comply with the ISO 10668 standard. This is often done at higher valuations or for example acquisitions or litigation. In order to achieve the standard, it is not merely a method used, but is determined by the purpose of valuation.

<p>Brands are the instruments corporates use to create and communicate brands reputation. Within the different industries for consumer products intangible assets such as brands are known to have great importance for corporate prosperities. When consumers experiences a specific brand symbolizes best possible value for money, the corporate behind it has managed to create a unique competitive advantage that should be to its full potential. Strong brands can pose the difference between winning or loosing on the market. Due to this brands should be considered as cost-effective instruments since they help create financial advantages such as consumer loyalty. This insurances future demands on products attached to the brands that generate future cash-flows. Brand valuation is will therefore be of more and more importance. The knowledge of the value of an asset is after all an vital supposition to evaluate if the corporate has been successful in it’s struggle to create value for its owners or not.This paper aims to investigate one of brand valuation’s methods mode of procedure and why the reliability is questioned</p> / <p>Varumärken är de symboler och/eller de kännetecken som företag använder som redskap för att bygga och kommunicera varumärkets förtroende och rykte. Inom de olika branscherna för konsumentvaror kan immateriella tillgångar som varumärken och patent tillkännas ha stor betydelse för företagens framgångar. När konsumenter upplever att ett specifikt varumärke symboliserar ”bästa möjliga valuta för pengarna” har företaget bakom det lyckats skapa en unik konkurrensfördel som bör utnyttjas till fullo. Starka varumärken kan därför utgöra skillnaden mellan att vinna eller förlora på dagens marknad och bör därmed betraktas som kostnadseffektiva verktyg eftersom de som skapar finansiella fördelar i form av konsu-mentlojalitet, vilket försäkrar efterfrågan på företagets produkter och genererar framtida kas-saflöden. Behovet av att kunna återge immateriella tillgångars verkliga värde borde därför bli allt viktigare framöver. Kunskap om värdet på en tillgång är trots allt en grundläggande förut-sättning för att kunna utvärdera om ett företag varit framgångsrik i sin strävan att skapa värde för dess ägare eller inte.Med denna uppsats ämnar författarna att undersöka en av värderingsmetodernas tillvä-gagångssätt och varför att metodens tillförlitlighet ifrågasätts</p>