Brands are the instruments corporates use to create and communicate brands reputation. Within the different industries for consumer products intangible assets such as brands are known to have great importance for corporate prosperities. When consumers experiences a specific brand symbolizes best possible value for money, the corporate behind it has managed to create a unique competitive advantage that should be to its full potential. Strong brands can pose the difference between winning or loosing on the market. Due to this brands should be considered as cost-effective instruments since they help create financial advantages such as consumer loyalty. This insurances future demands on products attached to the brands that generate future cash-flows. Brand valuation is will therefore be of more and more importance. The knowledge of the value of an asset is after all an vital supposition to evaluate if the corporate has been successful in it’s struggle to create value for its owners or not.This paper aims to investigate one of brand valuation’s methods mode of procedure and why the reliability is questioned / Varumärken är de symboler och/eller de kännetecken som företag använder som redskap för att bygga och kommunicera varumärkets förtroende och rykte. Inom de olika branscherna för konsumentvaror kan immateriella tillgångar som varumärken och patent tillkännas ha stor betydelse för företagens framgångar. När konsumenter upplever att ett specifikt varumärke symboliserar ”bästa möjliga valuta för pengarna” har företaget bakom det lyckats skapa en unik konkurrensfördel som bör utnyttjas till fullo. Starka varumärken kan därför utgöra skillnaden mellan att vinna eller förlora på dagens marknad och bör därmed betraktas som kostnadseffektiva verktyg eftersom de som skapar finansiella fördelar i form av konsu-mentlojalitet, vilket försäkrar efterfrågan på företagets produkter och genererar framtida kas-saflöden. Behovet av att kunna återge immateriella tillgångars verkliga värde borde därför bli allt viktigare framöver. Kunskap om värdet på en tillgång är trots allt en grundläggande förut-sättning för att kunna utvärdera om ett företag varit framgångsrik i sin strävan att skapa värde för dess ägare eller inte.Med denna uppsats ämnar författarna att undersöka en av värderingsmetodernas tillvä-gagångssätt och varför att metodens tillförlitlighet ifrågasätts

Varumärket blir allt viktigare när företag ska överleva på en allt mer tjänsteorienterad marknad. Inom redovisningen ställs högre krav på särskiljning vid förvärv för att minska goodwillposten. Eftersom både marknadsförare och revisorer har ett ökat intresse av varumärkesvärdering är det intressant att se hur de två perspektiven skiljer sig åt men framför allt hur de olika perspektiven kan bidra till ökad gemensam förståelse kring värdering av varumärken och vilka faktorer som är av betydelse i sammanhanget. Genom att belysa de viktiga aspekterna vid värderingen inom respektive perspektiv kan det bidra till att utveckla värderingsmodeller och eventuellt leda till en mer relevant värdering.Huvudproblemet för undersökningen är att visa på vilka likheter och skillnader som finns mellan marknadsförings- respektive redovisningsperspektivet vid värdering av varumärken. För att nå fram till resultatet kommer vi även belysa vilka aspekter som kan vara betydelsefulla vid värdering av varumärken. Syftet är att se hur perspektiven eventuellt kan breddas och då bidra till en ökad förståelse för hur värderingen av varumärket kan förbättras.För att finna svar på problemformuleringen har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning med en abduktiv ansats som växlar mellan teori och empiri. Den data som har samlats in har utgjorts av både primär- och sekundärdata. Primärdata består av intervjuer och urvalet till intervjuerna har gjorts enligt ett bekvämlighetsurval där vi själva valt respondenterna.Undersökningen började med att grundligt ta reda på vad som fanns skrivet på området varumärkesvärdering. Både värderingsmodeller och definitioner skilde sig mycket åt mellan de två perspektiven där marknadsföringen försökte fånga många mjuka värden som inte alls fanns med i redovisningsteorier. Det som vi fann förenade de två perspektiven var dock en gemensam bild av att kassaflödet är mycket centralt.Vid jämförelse av teori och empiri har vi sett att synsätten i de olika perspektiven skiljer sig åt både vad gäller definitioner och värderingsmetoder. De båda perspektiven kan dock tillföra olika aspekter till synen på varumärkets värde och gemensamt skapa en intressant bild. Marknadsföringssynen bidrar framför allt med en syn på varumärket som en intern tillgång i förhållande till externa faktorer men redovisningen vänder på det hela och ser varumärket som en extern tillgång värderad internt i företaget. / Uppsatsnivå: C

Investeringar i varumärken är vitalt för värdeskapande och skapar stabilitet och identitet i företag. I många situationer är den ekonomiska effekten uppbenbar. Immateriella tillgångar är behäftade med problem rörande identifiering, värdering och presentation av internt upparbetade varumärken i balansräkningen. Svårigheten förknippas i första hand med brist på tillräckligt vägledande redovisningsstandarder. När det gäller förvärvade varumärken är vägledningen för värdering och presentation otillräcklig.Syftet med studien har varit att undersöka hur värdering av varumärken genomförs i praktiken. Tre värderingsspecialister från ledande revisionsbyråer har intervjuats. Utöver intervjuerna har tio börsnoterade bolags årsredovisningar undersökts i syfte om att upptäcka skillnader i värderingen.Studien visar att det huvudsakligen finns tre metoder för uppskattning av värdet i varumärken. Metoderna är kostnadsbaserad, inkomstbaserade och marknadsbaserade. Den intäktsbaserade är den mest förekommande i praktiken för värdering av varumärken. De viktigaste parametrarna som beaktas vid värdering är framtida försäljningsprognoser, utvecklingskostnader för varumärket, framtidsutsikter, marginalnivåer och marknadsföringskostnader.Slutsatser som dragits utifrån studien är att (a) tillämpning av olika värderingsmetoder genererar varierande uppskattningar av värdet i varumärken. (b) De parametrar som beaktas för respektive modell är också varierande. (c) Variationer i uppskattningarna av varumärkets värde skapar problem med principen kring jämförbarhet. (d) Vidare är det ytterst komplext att tolka på vilket sätt varumärket skall identifieras och därmed separeras från goodwill.Den kritiska reflektionen i studien ledde fram till slutsatsen att skillnaderna i hanteringen av internt genererade och externt förvärvade varumärken är emot huvudprincipen jämförbarhet och tillgångsredovisning (IASBs ramverk). För att undvika skillnader i redovisningen av tillgångar som är av samma natur borde kostnader för internt genererade och förvärvade tillgångar hanteras på samma sätt. / Program: Civilekonomprogrammet

<p>Den 1:a januari 2005 infördes nya redovisningsregler gällande företagsförvärv. Samtliga svenska börsnoterade företag skall redovisa i enlighet med IFRS 3 Företagsförvärv och IAS 38 Immateriella tillgångar. De nya reglerna innebär bland annat att varumärken och andra immateriella tillgångar skall värderas separat från goodwill i balansräkningen. Syftet med uppsatsen är att undersöka effekten av IAS 38 på svenska företags redovisning av immateriella tillgångar, med fokus på varumärken. Studien gäller företagens hantering av varumärken vid förvärv samt värderingsmetod för dessa. Undersökningen har gjorts genom studier av svenska börsnoterade företags årsredovisningar och en intervju med en auktoriserad revisor. Slutsatserna är att det är få företag som redovisar varumärken separat. Detta kan bero på höga värderingskostnader, obetydligt värde på varumärket eller av ointresse hos företagen. Det råder även brister i upplysningarna gällande hanteringen av varumärkena. Den vanligaste värderingsmetoden är dock Relief from Royalty som är en typ av kassaflödesmetod.</p>

Den 1:a januari 2005 infördes nya redovisningsregler gällande företagsförvärv. Samtliga svenska börsnoterade företag skall redovisa i enlighet med IFRS 3 Företagsförvärv och IAS 38 Immateriella tillgångar. De nya reglerna innebär bland annat att varumärken och andra immateriella tillgångar skall värderas separat från goodwill i balansräkningen. Syftet med uppsatsen är att undersöka effekten av IAS 38 på svenska företags redovisning av immateriella tillgångar, med fokus på varumärken. Studien gäller företagens hantering av varumärken vid förvärv samt värderingsmetod för dessa. Undersökningen har gjorts genom studier av svenska börsnoterade företags årsredovisningar och en intervju med en auktoriserad revisor. Slutsatserna är att det är få företag som redovisar varumärken separat. Detta kan bero på höga värderingskostnader, obetydligt värde på varumärket eller av ointresse hos företagen. Det råder även brister i upplysningarna gällande hanteringen av varumärkena. Den vanligaste värderingsmetoden är dock Relief from Royalty som är en typ av kassaflödesmetod.

Syfte: Syftet är att beskriva samband av revisorns bakomliggande psykologiska egenskapers påverkan vid värderingen av ett företags varumärke. Metod: Studien utgår ifrån en positivistisk vetenskapssyn där en kvantitativ ansats används. Teoretiskt perspektiv: Uppsatsens teoretiska kapitel utgår ifrån teorier om psykologiska variabler. De psykologiska variabler som i uppsatsen används är femfaktor-teorin samt riskbenägenhet. Empiri: Det empiriska materialet som används i denna studie är insamlat med hjälp av ett modellföretag samt en kompletterande enkät. Resultat: Studien i denna uppsats har visat att inga samband finns mellan revisorns psykologiska egenskaper samt dennes värdering av ett varumärke. Detta berör både faktorerna i femfaktor-teorin samt riskbenägenhet. Ett eventuellt samband finns mellan variablen agreeableness och varumärkesvärderingen,men då signifikans ej finns för hela modellen är det inget som statistiskt kan säkerställas. / Purpose: The purpose of this study is to describe the relationship of the auditor’s underlying psychological characteristics’ effect on the valuation of a brand. Methodology: This study applied a positivist concept of science with a quantitative research approach. Theory: The theoretical chapter is based on theories of psychological factors. The psychological factors in the essay is based on a five factor-model and risk preference. Empirical foundation: The empirical data used in this study was collected by a use of a model company and a supplemental questionnaire. Conclusions: The study in this paper has shown that no connection exists between the auditor's psychological characteristics, and his valuation of a brand. This affects both factors in fivefactor-theory and risk preference. A possible connection between the variable agreeableness and the value of the brand exists, but the significance was not present for the entire model, therefore it is not statistically ensured.

Bakgrund och problem: I dagens samhälle spelar varumärken en viktig roll. När det kommer till värdering av varumärken saknas en gemensam och etablerad metod som är användbar i praktiken. Detta beror på att varumärkesvärdering är mycket komplext och innefattar en stor risk för felaktigheter. Det är upp till värderaren att välja ut den värderingsmetod som är lämpligast för att nå en korrekt och tillförlitlig värdering. Därmed kommer värderingsprocessen att skilja sig mellan olika aktörer och det kan därmed uppstå värdeskillnader i den slutgiltiga värderingen beroende på vem som utför värderingen av varumärket. Syfte: Studien syftar till att bidra med fördjupad förståelse för revisorers och värderingsexperters varumärkesvärderingar och om det finns eventuella skillnader mellan dessa aktörer. Arbetet kommer att jämföra aktörernas värderingsprocesser och studera om den slutliga värderingen skiljer sig åt beroende på vem som utför värderingen samt beroende på vilken metod som används. Metod: För att uppnå syftet har vi använt oss av en deduktiv forskningsansats och tillämpat ett kvalitativt tillvägagångssätt. Empirin är insamlad genom intervjuer av semistrukturerad form och utförda med revisorer och experter som har erfarenhet av varumärkesvärdering och är kunniga inom området. Slutsats: Efter att aktörernas värderingsprocesser analyserats och jämförts går det att se både likheter och skillnader. Samtliga respondenter tillämpar nästan uteslutande samma metod, Relief from Royalty-metoden. Studien visar att samtliga respondenter är enade om att värdeskillnader kan uppstå beroende på vem som utfört värderingen, vilken metod som använts samt eftersom varumärkesvärdering bygger på subjektiva bedömningar. / Background and problem: In today's society, brands play an important role. When it comes to the valuation of brands, there is a lack of a common and established method that is useful in practice. This is because brand valuation is very complex and involves a high risk of inaccuracies. It is up to the valuer to select the valuation method that is most suitable to reach a correct and reliable valuation. As a result, the valuation process will differ between different actors and value differences may therefore arise in the final valuation depending on who performs the valuation of the brand. Purpose: The study aims to increase the understanding of auditors and experts brand valuations and whether there are any differences between the actors. The paper will compare the actors valuation processes and study whether the final valuation differs depending on who performs the valuation and depending on which method is used. Method: To achieve the purpose, we have used a deductive research approach and applied a qualitative method. The empirical findings are gathered through semistructured interviews conducted with accountants and experts who have experience in brand valuation and are knowledgeable in the field. Conclusion: After an analysis and comparison of the actors valuation processes it is possible to discern both similarities and differences. All respondents apply almost exclusively the same method, the Relief from Royalty-method. The study shows that all respondents agree that value differences can arise depending on who did the valuation, which method is used and because brand valuation is based on subjective assessments.

Frågeställningar:                  Vilket tillvägagångssätt används för att samla in relevant information för värderingen? Finns det en generell metod för varumärkesvärdering eller använder sig företag inom bankbranschen av olika metoder? Hur redovisas kostnaderna för varumärket i årsredovisningen?   Syfte:                                     Syftet med studien är att jämföra två företag inom banksektorn med internt upparbetade varumärken genom att studera likheter och skillnader i hur de värderar sitt varumärke.   Metod:                                   Metoden som använts i denna studie är en kvalitativ metod med en deduktiv ansats. Både sekundärdata och primärdata har använts till denna studie. För att samla in den primärdata som behövdes för att besvara de frågeställningar som tas upp i denna studie har det genomförts tre semistrukturerade intervjuer. Två av dessa intervjuer skedde via mail. Den tredje var en telefonintervju.   Slutsats:        Både SEB och Länsförsäkringar Södermanland mäter kundlojalitet och kundnöjdhet genom att göra undersökningar där frågor till konsumenter ställs om deras uppfattning av varumärket. Dock finns det skillnader i hur de värderar sitt varumärke genom val av metod vilket främst beror på att Länsförsäkringar Södermanland är ett onoterat företag och att SEB är börsnoterat

<p><strong>Background:</strong> The trademark is something that surrounds us almost all the time wherever we are. Studies show that brands are becoming increasingly more and more important and that it is important to have a strong trademark. This may be a reason for acquisitions. A business is carried out for various reasons, but usually it is to gain market shares or to get advantages in the market, such as a trademark can help with. A contributory effect on the market can be customer loyalty to the trademark. Previously, there have been articles written, studies done and conducted research on brand valuation. In these studies, it has been treated the way trademarks are managed in practice and the methods and models used for valuation of these trademarks. These studies will the authors to have as the basis of the data and on the basis of the reply to the standard problem.</p><p><strong>Problem Discussion:</strong> In business acquisitions, it is essential that there is a correct and fair valuation of the trademark as possible. According to experts in brand valuation, various models of trademark valuation result in different values for the same trademark. How can it be ensured that the value method on the trademark is something that is reliable? This question often pops up when neither the trademark valuation, or valuation situation is quite similar to the other. There are different definitions of a brand and the knowledge of those definitions is important to know then it comes to valuation of a trademark. This definition, as well as assumptions about the brand and the market, can have a significant impact on trademark valuation. Therefore it is essential that the valuation is carried out in a proper manner and do not display a misleading picture, which in turn can lead to economic difficulties in the future.</p><p><strong>Problem definition:</strong> From the background and discussion above, the following question can be asked: To what extent are the different valuation methods used for trademarks among those who valuate trademarks and companies? To answer the question above, the following four points are to be examined in the paper: 1) The most frequently used valuation method.</p><p>2) Advantages and disadvantages of the method. 3) Other methods that are more suitable.</p><p>4) How you see that the expected value of the trademark is accurate and reliable.</p><p><strong>Purpose:</strong> The aim of the paper is to provide a deeper insight in the use of valuation methods in valuation of trademarks. Moreover, the authors like to examine the difficulties and/or obstacles that may arise in the valuation, if possible.</p><p><strong>Method:</strong> The paper is based on the literature review previously carried out in the specified field. The methodology used is deductive. The data will be used based on four earlier studies in trademark valuation, and two interviews of knowledgeable people in the same field.</p><p><strong>Results:</strong> The points that were examined showed that the relief from royalty method is the most frequently used valuation method. However it is not flawless and the paper also mentions other methods appropriate for trademark valuation. Choice of method depends on the situation, but also on the information that is available. The advantage of the relief from royalty is that it is easy to use, sometimes as simple as it does not show a fair value of the trademark’s value. An example of a situation where the method does not suit particularly well is when a trademark has a short history. A cost-based method can be used instead because it does not count on future cash flows, but on the historical costs that are related to the trademark. There are other methods that might be more suitable but those require more resources, such as the market-based method. The problem with this method is if there is not enough data on previous transactions, the method does not give a fair value. To get the most accurate and reliable value as possible, complementary trademark valuation methods is recommended to be used. The most common combination is market-based method and cash flow-based method.</p><p><strong>Conclusion:</strong> The paper concludes that the relief from royalty method is mostly used. However, it has drawbacks and there are other methods to complement this. Overall, it has been found that there are some difficulties regarding to the valuation of trademarks. These problems are as following: How the trademark is defined, who is carrying out the valuation (assumptions/views on the market/company) and how available the relevant information is. To obtain a high reliability, the valuation should therefore be carried out in a thorough and comprehensive analysis of the situation for the company (both internally and on the market) and the market as a whole. This should be done to reduce the risk of future negative events. The methods have drawbacks, but together the methods are used to complement each other.</p> / <p><strong>Bakgrund:</strong> Varumärken är något som omger oss i stort sett hela tiden var vi än befinner oss. Undersökningar visar, att varumärken blir allt mer viktiga och att det då är av stor betydelse att ha ett starkt varumärke. Detta kan vara en anledning till företagsförvärv. Ett företagsförvärv utförs av olika anledningar, men oftast är det för att öka sina marknadsandelar eller för att få fördelar på marknaden, sådana som ett varumärke kan bidra med. En bidragande effekt på marknaden kan vara kunders lojalitet gentemot varumärket. Det har tidigare författats artiklar, studier och utförts forskning kring varumärkesvärdering. I de studierna har det behandlats hur varumärken hanteras i praktiken och de metoder och modeller som används för värdering av dessa varumärken. Dessa studier kommer författarna att ha som grund i empirin och utifrån den svara på den ställda problemformuleringen.</p><p><strong>Problemdiskussion:</strong> Vid företagsförvärv är det av stor vikt att det genomförs en korrekt och så rättvisande värdering av varumärket som möjligt. Enligt experter inom varumärkesvärdering kan olika värderingsmodeller resultera i olika värden för ett och samma varumärke. Hur kan det då säkerställas att det värde som metoden ger på varumärket är något som är tillförlitligt? Denna fråga dyker ofta upp, då varken varumärkesvärdering eller värderingssituation är sig helt lik den andra. Det finns olika definitioner på ett varumärke och dessa är det viktigt att ha kunskap om vid en varumärkesvärdering. Denna definition, samt antaganden om varumärket och marknaden, kan ha stor betydelse vid varumärkesvärderingen. Därför är det ytterst viktigt att värderingen genomförs på ett korrekt sätt och inte ger en missvisande bild, vilket i sin tur kan leda till ekonomiska svårigheter i framtiden.</p><p><strong>Problemformulering:</strong> Utav ovanstående bakgrund och diskussion kan följande fråga ställas:</p><p>I vilken utsträckning används de olika värderingsmetoderna för varumärken hos varumärkesvärderare och företag? För att svara på ovanstående fråga kommer följande fyra punkter att undersökas i uppsatsen: 1) Den mest frekvent använda värderingsmetoden.</p><p>2) Fördelar och nackdelar med metoden. 3) Andra värderingsmetoder som lämpar sig bättre.</p><p>4) Hur du ser till att det beräknade värdet på varumärket är rättvisande och tillförlitlig.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med uppsatsen är att ge en djupare inblick när det gäller användning av värderingsmetoderna vid varumärkesvärdering. Dessutom vill författarna, i den utsträckning det är möjligt, undersöka vilka svårigheter och/eller hinder som kan uppstå vid värderingen.</p><p><strong>Metod:</strong> Uppsatsen baseras på den litteraturstudie som tidigare genomförts inom området. Arbetsmetoden är deduktiv. De data som kommer att användas bygger på fyra tidigare studier inom varumärkesvärdering samt två intervjuer av sakkunniga personer inom samma område.</p><p><strong>Resultat:</strong> De punkter som undersöktes visade på att relief from royaltymetoden är den mest frekvent använda värderingsmetoden gällande varumärken. Den är dock inte felfri och det nämns även andra metoder som lämpliga vid varumärkesvärdering. Val av metod är beroende av situationen men även av tillgänglig information. Fördelen med relief from royalty är att den är enkel att använda, ibland så enkel att den inte ger ett rättvisande värde på varumärket. Ett exempel på situation där metoden inte lämpar sig speciellt bra är då ett varumärke har en kort historik. Istället kan kostnadsbaserad metod användas då den inte räknar på framtida kassaflöden utan på historiska kostnader som är relaterade till varumärket. Det finns andra metoder som lämpar sig bättre men de kräver mer resurser, exempelvis den marknadsbaserade metoden. Problemet med denna metod är om det inte finns tillräckligt med data om tidigare transaktioner, för att få fram ett rättvist värde. För att få ett så rättvisande och tillförlitligt värde som möjligt rekommenderas det att det vid värderingen används kompletterande metoder. Vanligast är kombinationen marknadsbaserad metod och kassaflödesbaserad metod.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Uppsatsen kom fram till att relief from royaltymetoden används mest. Den har dock nackdelar och det finns andra metoder som kompletterar detta. Sammanfattningsvis har det påvisats en del svårigheter när det gäller värdering av varumärken. Dessa svårigheter är: Hur varumärket definieras, vem som värderar (antaganden/syn på marknaden/företaget) och hur stor tillgängligheten av relevant information är. För att få en hög tillförlitlighet bör det alltså genomföras en grundlig och omfattande analys av läget för företaget (både internt och på marknaden) och marknaden som helhet. Detta för att minska risken för framtida negativa händelser. Metoderna har brister, men tillsammans används de för att komplettera varandra.</p>

Background: The trademark is something that surrounds us almost all the time wherever we are. Studies show that brands are becoming increasingly more and more important and that it is important to have a strong trademark. This may be a reason for acquisitions. A business is carried out for various reasons, but usually it is to gain market shares or to get advantages in the market, such as a trademark can help with. A contributory effect on the market can be customer loyalty to the trademark. Previously, there have been articles written, studies done and conducted research on brand valuation. In these studies, it has been treated the way trademarks are managed in practice and the methods and models used for valuation of these trademarks. These studies will the authors to have as the basis of the data and on the basis of the reply to the standard problem. Problem Discussion: In business acquisitions, it is essential that there is a correct and fair valuation of the trademark as possible. According to experts in brand valuation, various models of trademark valuation result in different values for the same trademark. How can it be ensured that the value method on the trademark is something that is reliable? This question often pops up when neither the trademark valuation, or valuation situation is quite similar to the other. There are different definitions of a brand and the knowledge of those definitions is important to know then it comes to valuation of a trademark. This definition, as well as assumptions about the brand and the market, can have a significant impact on trademark valuation. Therefore it is essential that the valuation is carried out in a proper manner and do not display a misleading picture, which in turn can lead to economic difficulties in the future. Problem definition: From the background and discussion above, the following question can be asked: To what extent are the different valuation methods used for trademarks among those who valuate trademarks and companies? To answer the question above, the following four points are to be examined in the paper: 1) The most frequently used valuation method. 2) Advantages and disadvantages of the method. 3) Other methods that are more suitable. 4) How you see that the expected value of the trademark is accurate and reliable. Purpose: The aim of the paper is to provide a deeper insight in the use of valuation methods in valuation of trademarks. Moreover, the authors like to examine the difficulties and/or obstacles that may arise in the valuation, if possible. Method: The paper is based on the literature review previously carried out in the specified field. The methodology used is deductive. The data will be used based on four earlier studies in trademark valuation, and two interviews of knowledgeable people in the same field. Results: The points that were examined showed that the relief from royalty method is the most frequently used valuation method. However it is not flawless and the paper also mentions other methods appropriate for trademark valuation. Choice of method depends on the situation, but also on the information that is available. The advantage of the relief from royalty is that it is easy to use, sometimes as simple as it does not show a fair value of the trademark’s value. An example of a situation where the method does not suit particularly well is when a trademark has a short history. A cost-based method can be used instead because it does not count on future cash flows, but on the historical costs that are related to the trademark. There are other methods that might be more suitable but those require more resources, such as the market-based method. The problem with this method is if there is not enough data on previous transactions, the method does not give a fair value. To get the most accurate and reliable value as possible, complementary trademark valuation methods is recommended to be used. The most common combination is market-based method and cash flow-based method. Conclusion: The paper concludes that the relief from royalty method is mostly used. However, it has drawbacks and there are other methods to complement this. Overall, it has been found that there are some difficulties regarding to the valuation of trademarks. These problems are as following: How the trademark is defined, who is carrying out the valuation (assumptions/views on the market/company) and how available the relevant information is. To obtain a high reliability, the valuation should therefore be carried out in a thorough and comprehensive analysis of the situation for the company (both internally and on the market) and the market as a whole. This should be done to reduce the risk of future negative events. The methods have drawbacks, but together the methods are used to complement each other. / Bakgrund: Varumärken är något som omger oss i stort sett hela tiden var vi än befinner oss. Undersökningar visar, att varumärken blir allt mer viktiga och att det då är av stor betydelse att ha ett starkt varumärke. Detta kan vara en anledning till företagsförvärv. Ett företagsförvärv utförs av olika anledningar, men oftast är det för att öka sina marknadsandelar eller för att få fördelar på marknaden, sådana som ett varumärke kan bidra med. En bidragande effekt på marknaden kan vara kunders lojalitet gentemot varumärket. Det har tidigare författats artiklar, studier och utförts forskning kring varumärkesvärdering. I de studierna har det behandlats hur varumärken hanteras i praktiken och de metoder och modeller som används för värdering av dessa varumärken. Dessa studier kommer författarna att ha som grund i empirin och utifrån den svara på den ställda problemformuleringen. Problemdiskussion: Vid företagsförvärv är det av stor vikt att det genomförs en korrekt och så rättvisande värdering av varumärket som möjligt. Enligt experter inom varumärkesvärdering kan olika värderingsmodeller resultera i olika värden för ett och samma varumärke. Hur kan det då säkerställas att det värde som metoden ger på varumärket är något som är tillförlitligt? Denna fråga dyker ofta upp, då varken varumärkesvärdering eller värderingssituation är sig helt lik den andra. Det finns olika definitioner på ett varumärke och dessa är det viktigt att ha kunskap om vid en varumärkesvärdering. Denna definition, samt antaganden om varumärket och marknaden, kan ha stor betydelse vid varumärkesvärderingen. Därför är det ytterst viktigt att värderingen genomförs på ett korrekt sätt och inte ger en missvisande bild, vilket i sin tur kan leda till ekonomiska svårigheter i framtiden. Problemformulering: Utav ovanstående bakgrund och diskussion kan följande fråga ställas: I vilken utsträckning används de olika värderingsmetoderna för varumärken hos varumärkesvärderare och företag? För att svara på ovanstående fråga kommer följande fyra punkter att undersökas i uppsatsen: 1) Den mest frekvent använda värderingsmetoden. 2) Fördelar och nackdelar med metoden. 3) Andra värderingsmetoder som lämpar sig bättre. 4) Hur du ser till att det beräknade värdet på varumärket är rättvisande och tillförlitlig. Syfte: Syftet med uppsatsen är att ge en djupare inblick när det gäller användning av värderingsmetoderna vid varumärkesvärdering. Dessutom vill författarna, i den utsträckning det är möjligt, undersöka vilka svårigheter och/eller hinder som kan uppstå vid värderingen. Metod: Uppsatsen baseras på den litteraturstudie som tidigare genomförts inom området. Arbetsmetoden är deduktiv. De data som kommer att användas bygger på fyra tidigare studier inom varumärkesvärdering samt två intervjuer av sakkunniga personer inom samma område. Resultat: De punkter som undersöktes visade på att relief from royaltymetoden är den mest frekvent använda värderingsmetoden gällande varumärken. Den är dock inte felfri och det nämns även andra metoder som lämpliga vid varumärkesvärdering. Val av metod är beroende av situationen men även av tillgänglig information. Fördelen med relief from royalty är att den är enkel att använda, ibland så enkel att den inte ger ett rättvisande värde på varumärket. Ett exempel på situation där metoden inte lämpar sig speciellt bra är då ett varumärke har en kort historik. Istället kan kostnadsbaserad metod användas då den inte räknar på framtida kassaflöden utan på historiska kostnader som är relaterade till varumärket. Det finns andra metoder som lämpar sig bättre men de kräver mer resurser, exempelvis den marknadsbaserade metoden. Problemet med denna metod är om det inte finns tillräckligt med data om tidigare transaktioner, för att få fram ett rättvist värde. För att få ett så rättvisande och tillförlitligt värde som möjligt rekommenderas det att det vid värderingen används kompletterande metoder. Vanligast är kombinationen marknadsbaserad metod och kassaflödesbaserad metod. Slutsats: Uppsatsen kom fram till att relief from royaltymetoden används mest. Den har dock nackdelar och det finns andra metoder som kompletterar detta. Sammanfattningsvis har det påvisats en del svårigheter när det gäller värdering av varumärken. Dessa svårigheter är: Hur varumärket definieras, vem som värderar (antaganden/syn på marknaden/företaget) och hur stor tillgängligheten av relevant information är. För att få en hög tillförlitlighet bör det alltså genomföras en grundlig och omfattande analys av läget för företaget (både internt och på marknaden) och marknaden som helhet. Detta för att minska risken för framtida negativa händelser. Metoderna har brister, men tillsammans används de för att komplettera varandra.