Forskarna är överens, kriser har blivit ett oundvikligt inslag i dagensinformationssamhälle. Ett särskilt fokus ligger på hur immateriella värden påverkas. Immateriella värden syftar bland annat till en organisations varumärke och förtroendekapital. Parallellt med den här utvecklingen har även behovet av god krishantering växt fram. Det är numera allmänt vedertaget att god krishantering inte bara kan hjälp en organisation under en kris utan även stärka organisationens varumärke och förtroende efter krisen. Utifrån dessa resonemang såg jag det intressant att undersöka krismedvetenheten med koppling till varumärkesfrågor hos de kommunikationsansvariga på den statliga myndigheten Vägverket. Syftet med studien är att undersöka informatörers och pressansvarigas uppfattning av sambandet mellan krishantering och varumärkesvård. Kvalitativa intervjuer genomfördes bland Vägverkets informationschefer och pressansvariga. Det empiriska materialet sattes sedan i relation till den teoretiska referensramen för hur kriser och krishantering är kopplat till varumärkesvård. Resultatet visar att kommunikationsansvariga på Vägverket har en god medvetenhet om kopplingen mellan myndighetens krishantering och varumärkesvård. Den externa krishanteringen är väl integrerad i verksamheten medan den interna krishanteringen kan bli bättre. Där är det i synnerhet den interna kriskommunikationen som behöver ses över. Resultatet visar även på att kommunikationsansvariga är väl medvetna om betydelsen av varumärket och förtroendet från allmänheten. Därför arbetar de med krishantering på ett sätt som främjar allmänhetens förtroende. Dock behöver interna förtroendekriser hanteras med mer och tydligare information mot medarbetarna.

<p>Forskarna är överens, kriser har blivit ett oundvikligt inslag i dagensinformationssamhälle. Ett särskilt fokus ligger på hur immateriella värden påverkas. Immateriella värden syftar bland annat till en organisations varumärke och förtroendekapital. Parallellt med den här utvecklingen har även behovet av god krishantering växt fram. Det är numera allmänt vedertaget att god krishantering inte bara kan hjälp en organisation under en kris utan även stärka organisationens varumärke och förtroende efter krisen.</p><p>Utifrån dessa resonemang såg jag det intressant att undersöka krismedvetenheten med koppling till varumärkesfrågor hos de kommunikationsansvariga på den statliga myndigheten Vägverket. Syftet med studien är att undersöka informatörers och pressansvarigas uppfattning av sambandet mellan krishantering och varumärkesvård. Kvalitativa intervjuer genomfördes bland Vägverkets informationschefer och pressansvariga. Det empiriska materialet sattes sedan i relation till den teoretiska referensramen för hur kriser och krishantering är kopplat till varumärkesvård.</p><p>Resultatet visar att kommunikationsansvariga på Vägverket har en god medvetenhet om kopplingen mellan myndighetens krishantering och varumärkesvård. Den externa krishanteringen är väl integrerad i verksamheten medan den interna krishanteringen kan bli bättre. Där är det i synnerhet den interna kriskommunikationen som behöver ses över. Resultatet visar även på att kommunikationsansvariga är väl medvetna om betydelsen av varumärket och förtroendet från allmänheten. Därför arbetar de med krishantering på ett sätt som främjar allmänhetens förtroende. Dock behöver interna förtroendekriser hanteras med mer och tydligare information mot medarbetarna.</p>

This study is about how a swedish brand within the food industry that experiences a crisis following a product failure. It focuses on three areas following the crisis and these are crisis management, recovery strategies and brand management. This study seeks to explain how these areas interact in relation to massive exposure to mass media and how they interact restore the brand's potential loss of reputation. This study was conducted as a case study with a deductive and qualitative approach. The data gathered to this study was mainly based on newspaper articles and complemented with semi-structured interviews with twelve local retailers of the brand. / BakgrundDagens moderna samhället präglas av snabba informationsutbyten vilket medför ett ständigt behov av att vara informerad. Detta ökar nivån för stress och risken för att felaktigheter uppstår blir större. Att flera större företag under senare år drabbats av felaktigheter som lett till en större uppmärksamhet genom olika informationskanaler anses vara en följd av det ökade informationsutbytet. När information om ett företags felaktigheter sprids kan detta skada företagets varumärke, något som kan bli förödande för företagets fortsatta existens. Som en följd av detta uppstår ett behov av att vårda varumärket genom att inleda en återhämtningsprocess samt att hantera den uppkomna situationen med stark exponering mot informationskanaler.SyfteStudien syftar till att beskriva återhämtningsprocessen hos en svensk livsmedelsproducent som drabbats av ett produktfel som kan skada dess varumärke.MetodDenna studie har genomförts som en fallstudie med en deduktiv och kvalitativ ansats. Data är insamlat främst från kanaler för informationsspridning, i detta fall större nyhetstidningar, samt genom semi-strukturerade intervjuer med tolv lokala återförsäljare av fallföretagets produkter.SlutsatsFörfattaren anser att den större mediala exponering som fallföretaget gick igenom till följd av ett produktfel snabbt visade på att fallföretaget inte själva kunde beskyllas för det inträffade felet. Fallföretaget har konsekvent genom perioden av den mediala exponeringen tillämpat en öppenhet och transparens gentemot medierna, detta är något som studien anser bör verka gynnsamt för fallföretaget då det genom den ökade transparensen givits en psykologisk kompensation till konsumenter då dessa kan hålla sig informerade om vad som hände samt följa hur företaget arbetar för att åtgärda problemet. Studien kan inte kunnat påvisa att detta fall av förhöjd exponering mot medierna har påverkat konsumenters köpvanor nämnvärt.