En källa kan definieras som ”ett distinkt utflöde av grundvatten ur jord eller berg samt den vattensamling med tillhörande avrinning som ofta förekommer vid ett sådant utflöde”. Källor har haft en väldigt stor betydelse för människan genom tiderna och speciellt inom vattenförsörjning. På Öland speglas detta genom att många fasta fornlämningar är placerade i anslutning till källor. Då människans behov av tillgång till källornas vatten minskat har följden blivit att många källor fallit i glömska. Information om källor finns främst bland de äldre generationerna, varför det är viktigt att inventera och dokumentera dem på nytt. Syftet med detta arbete var att undersöka källor på södra Öland med avseende på utbredningsmönster och vattenkvalité. Genom bl.a. litteratur- och kartstudier hittades 114 stycken tidigare dokumenterade källor på Öland varav 89 stycken belägna i Mörbylånga kommun. En karta gjordes i GIS för att plotta ut källornas utbredningsmönster som sedan jämfördes mot geologiska och topografiska formationer. Detta visade att källorna främst låg i anslutning till sprickzoner, alvarmarker, landborgen och strandvallarna. Av de tidigare dokumenterade källorna inventerades och dokumenterades 20 stycken i fält med hjälp av en inventeringsblankett. De parametrar som undersöktes var vattnets pH-värde, temperatur, färgtal, konduktivitet, alkalinitet, nitrat, klorid, sulfat och järnhalt. Resultaten visade att det främst finns en skillnad i vattenkvalité mellan källor väster respektive öster om vattendelaren på södra Öland. Störst skillnad var det i koncentration av nitrat, sulfat och klorid där källorna på västra Öland hade betydligt högre värden. De höga halterna kan främst bero på att det finns större antropogen påverkan i anslutning till källorna i väst, i form av bl.a. jordbruk och bebyggelse. Skillnaden i berggrund verkar även ha en inverkan, då berggrunden i väst på sina områden domineras av skiffer medan den i öst uteslutande utgörs av kalksten. Jämförelsen mellan käll- och ytvatten visade att ytvattnet skiljde sig från källvattnet på västra Öland men var relativt likt det på östra. Resultaten presenterades i form av bl.a. GIS-kartor och PCA i Primer.

Stormwater is water that originates from snow or rainfall and that cannot naturally infiltrate the soil. When stormwater flows from hard surfaces it can transport different pollutants to watercourses. By measuring turbidity continuously and using the relationship between turbidity and pollutants the pollutant levels can be estimated. The aim of this study was partly to investigate the relationship between turbidity and phosphorus, metals and PAHs in stormwater in three catchment areas. This study also aimed to investigate how the distribution between dissolved and particulate bound concentrations of phosphorus and metals varied during different rain courses and at different catchment areas. The study was carried out in Uppsala and included continuous measurement of turbidity in three stormwater wells in three catchment areas. Seven samples were also taken at different precipitation occasions in both stormwater and in Fyrisån. In Svartbäcken there was a strong relationship between turbidity and phosphorus and metals. In Librobäck there was an indication that there was a strong relationship between turbidity and some metals and PAH:s. There was no relationship between turbidity and pollutants in Luthagen. Based on these samples, it is difficult to draw any conclusions about why the connections differed for certain pollutants and catchment areas. Due to the fact that the number of measuring points was too few the continuous measurement could not be used to estimate variations in pollution levels. To be able to use the continuous measurement, a longer sampling period and different precipitation occasions is needed. The continuous measurements were used to get an idea of when the samples were taken during the stormwater flow. The results also showed that all pollutants were mostly particulate bound for samples taken at the beginning of a precipitation occasion and with some precipitation during the sampling. For samples that did not take place in connection with stormwater runoff events, the distribution varied for the pollutants in the study. It has not been possible to see a clear trend for how the distribution between dissolved and particulate bound pollutants has varied between different catchment areas. / Dagvatten är vatten som uppkommer vid regn eller vid snösmältning och som inte kan infiltrera naturligt i marken. När dagvattnet avrinner ytligt på marken kan det föra med sig föroreningar till recipienten. Genom att mäta turbiditet kontinuerligt och utnyttja eventuella samband med föroreningar kan föroreningshalter i dagvatten uppskattas. Studien hade två huvudsakliga syften varav det ena var att undersöka samband mellan turbiditet och fosfor, metaller samt PAH:er i dagvatten i tre avrinningsområden. Detta för att se om sambanden kunde användas för att med hjälp av kontinuerlig mätning av turbiditet uppskatta föroreningshalter vid avrinningsområdena. Det andra syftet var att undersöka hur fördelningen mellan lösta och partikulärt bundna andelar fosfor och metaller varierade under olika regnförlopp och vid olika avrinningsområden.  Studien utfördes i Uppsala och innefattade delvis kontinuerlig mätning av turbiditet i tre dagvattenbrunnar i tre avrinningsområden. Det gjordes även sju stickprovtagningar vid olika nederbördstillfällen i både dagvatten och i Fyrisån. I Svartbäcken visade resultaten att det fanns starka samband mellan turbiditet och fosfor och metaller. I Librobäck fanns det en indikation för starka samband mellan turbiditet och fosfor samt vissa metaller och PAH:er. I Luthagen fanns det dock inga samband mellan turbiditet och undersökta föroreningarna. Utifrån dessa prover var det svårt att dra några slutsatser kring varför sambanden skilde sig åt för vissa föroreningar och avrinningsområden. På grund av att antalet mätpunkter var för få kunde inte den kontinuerliga mätningen användas för att uppskatta variationer av föroreningshalter. För att kunna använda den kontinuerliga mätningen behövs en längre provtagningsperiod med fler provtagningar.  Resultatet visade även att den partikulärt bundna andelen dominerade för alla föroreningar vid de provtagningar som togs i början på ett nederbördstillfälle och vid viss nederbörd. Vid provtagningar som utfördes senare under nederbördstillfället varierade fördelningen för de olika föroreningarna. Det har inte varit möjligt att se en tydlig trend för hur fördelningen mellan lösta och partikulärt bundna föroreningar varierade mellan olika avrinningsområden.