Detta projekt genomfördes på uppdrag av Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Formas, som en mindre del av en större forskningssammanställning om de hydrologiska effekterna av anlagda och restaurerade våtmarker. Syftet med studien var i första hand att se om det gick att karaktärisera svenska våtmarker anlagda eller restaurerade för hydrologiska syften utifrån fem utvalda faktorer; jordart, marktäcke, topografiskt läge i avrinningsområdet, placering i förhållande till tätort och typ av åtgärd. Studien tittade också på om det fanns data för att undersöka våtmarkers effekt på hydrologin, och i sådana fall om några effekter kunde ses. I ett tidigt skede av projektet skapades en databas i vilken det samlades information om våtmarker anlagda, restaurerade eller planerade för hydrologiska syften. Informationen erhölls från länsstyrelser, kommuner och Naturvårdsverket. Den slutgiltiga databasen innehöll totalt 51 våtmarker med fakta såsom koordinater, areor, anläggningsår och beskrivning av åtgärder. Denna databas tillsammans med kartlager från SGU, Lantmäteriet och SMHI var grunden för de faktoranalyser som gjordes i ArcMap. Resultaten från karaktäriseringen visade att våtmarkerna till stor del var lokaliserade vid underliggande jordarter såsom lera-silt, morän och torv. Vidare förekom våtmarkerna vanligen på områden av åkermark, men även i ganska stor utsträckning på andra marktäcken, såsom skog eller öppen mark. Från analysen av läge i avrinningsområdet konstaterades det att våtmarkerna generellt sett topografiskt låg i lägre terräng i delavrinningsområdet. Våtmarkernas placering i förhållande till tätorter visade på att över hälften av våtmarkerna som analyserades låg inom 2 km från närmaste tätort. I de fall det gick att undersöka förhållandet noggrannare visade det sig att de flesta våtmarkerna låg uppströms tätorten i fråga. För den hydrologiska analysen hittades data för att kunna analysera våtmarkers effekter på vattenflöden och grundvattennivåer i ett fåtal delavrinningsområden. Två anlagda våtmarker med respektive delavrinningsområde ansågs lämpliga för att studera effekten på vattenflöden och tre områden med våtmarker ansågs lämpliga för att undersöka grundvattennivåer. Vad gäller vattenföringen sågs ingen tydlig effekt på flödena som skulle kunna ha orsakats av de anlagda våtmarkerna. Resultatet för grundvattennivåer visade en sänkning av nivåerna sedan våtmarkerna anlades, men en något mindre sänkning i områdena med våtmarker jämfört med referensområdena utan våtmark. Mycket osäkerhet råder dock kring om den mindre sänkningen faktiskt hade med våtmarkerna att göra.

I det här examensarbetet dimensioneras en solcellsanläggning med batteribank till fyra kolonistugor som kommer att vara bebodda under sommarhalvåret på Wij Trädgårdar i Ockelbo. Den förväntade elanvändningen beräknas för två olika brukarbeteenden. Ett brukarbeteende där hushållsapparater med höga effekter (exempelvis mikrovågsugn) förväntas ha kortare drifttider vilket resulterar i lägre krav på installerad solcellseffekt samt en mindre batteribank.För den kemiska energilagringen i en batteribank undersöks flera olika typer av uppladdningsbara batterier. AGM blyackumulatorn är det batteri som anses vara lämpligt för kemisk energilagring i solcellssystemet och som har använts vid dimensioneringen av batteribanken. Vidare undersöks möjligheterna att lagra elektricitet småskaligt genom pumpat vatten till ett vattenmagasin, som ett komplement till energilagringen i batteribanken. Genom ett vattenlagringssystem kan överskottselen från solcellerna användas för att pumpa upp vatten till ett vattenmagasin på en högre höjd och därmed lagras genom lägesenergi. När det finns ett behov av elektricitet och den lagrade energin i batteribanken inte är tillräcklig kan vattnet flöda genom en vattenturbin som genererar el till batteribanken och lasterna. Ett vattenlagringssystem kan skydda batteribanken från djupare urladdningar, vilket kan öka batteriernas livslängd i form av antalet laddningscykler, samt ta tillvara överskottselen från solcellerna i större utsträckning. Batteribanken står för en stor del av inköpskostnaden och det finns både miljömässiga och ekonomiskt starka incitament att hitta sätt att förlänga batteribankens livslängd. / In this bachelor thesis is the size of a battery bank and the demand of photovoltaic power to supply electricity to four off-grid cottages calculated, which are occupied during the summer months at Wij Trädgårdar in Ockelbo. The expected electricity demand of the households is calculated for two different user patterns. In one of the user patterns the household appliances with a high power demand (for example microwave) are expected to have a shorter daily usage time, which results in a considerable lower purchase cost as a result from lower power demand of installed photovoltaic and a smaller battery bank. For the battery bank have different rechargeable batteries been investigated. The AGM Lead-Acid battery is found to be the most suitable rechargeable battery for chemical energy storage in this photovoltaic system. Furthermore the possibilities of pumping water to a water reservoir and store as potential energy as a complement to the energy storage in the battery bank have been investigated and discussed. Through a small-scale pumped hydro storage the surplus electricity from the photovoltaic can be used to pump up water to a reservoir at a higher altitude and be stored as potential energy. When there is a demand of electricity and the energy stored in the battery bank is not enough the water can be used in a small-scale water turbine, which generates electricity t the battery bank and the loads. A pumped hydro storage can protect the battery bank from deeper discharge, which otherwise can reduce the lifetime of the batteries, and extend the number of charge and discharge cycles the batteries can manage. The battery bank represents a large part of the purchase costs and there are strong environmental and economical incentives to prolong the lifetime of the battery bank.