I Helsingborg pågår uppförandet av en ny stadsdel vid namn Oceanhamnen som ger plats för centralt belägna bostäder, kommersiella fastigheter och publika ytor i ett område som tidigare utgjorts av hamn- och industrimark. Studien syftar till att undersöka vilka intressen som styr den vattennära stadsutvecklingen i Oceanhamnen när det ännu inte finns några invånare i stadsdelen. Utgångspunkten för studien ligger i den sociala hållbarhetsdimensionen och hur allmänhetens behov beaktas genom intressenter och invånarinvolvering. Studien är utformad som en fallstudie där det empiriska materialet i huvudsak utgörs av flertalet semistrukturerade intervjuer. Materialet kopplas till ett teoretiskt ramverk kring uppkomsten av den rättvisa staden samt relationen mellan en nyliberal urbanisering och en kommunikativ, invånarfokuserad ansats i stadsplaneringen. Studiens slutsatser visar hur marknadens intresse styrt bostadsproduktionen i Oceanhamnen och att väldigt få insatser gjorts för att inhämta allmänhetens synpunkter kring stadsutvecklingen. Vidare har ambitionen om en socialt hållbar stadsdel varit svår att leva upp till, dels utifrån fysiska barriärer som försvårar stadsdels integrering med staden dels genom bostadsbestånd som primärt riktar sig till en välbemedlad målgrupp. / In the city of Helsingborg, a new district called Oceanhamnen is under construction in a former port and industrial area, making room for centrally located housing, commercial properties and public spaces. This master thesis aims to investigate the interests influencing the urban waterfront redevelopment in Oceanhamnen under the condition that there are no residents in the district yet. The study is focusing on social sustainability and how the voices of the public are taken care of through stakeholders and citizen participation. This master thesis is designed as a case study with material mainly consisting of semi-structured interviews. The material is set in a theoretical framework concerning the just city and the relation between a neoliberal urbanism and the communicative turn in urban planning. The conclusions show how commercial interest has dominated housing construction in Oceanhamnen and that very few efforts have been made to obtain the public's views on the urban redevelopment. Furthermore, the city’s ambition for a socially sustainable district has been difficult to meet up to, partly based on physical barriers that make it harder for the area to integrate with the rest of the city and partly through housing that is primarily address a affluent target group.

Where people choose to live is a consequence of a variety of factors, such as housing cost, design, localization and personal considerations. Urban blue spaces provide a range of perceived benefits to nearby inhabitants and is generally seen as attractive traits for an area, influencing housing cost and demographics amongst other things. This has implications for socioeconomic spatial distribution, and thus the city could also be viewed as a map of socioeconomic variation. This paper seeks to examine the socioeconomic spatial variation in the city of Karlstad in relation to urban blue spaces. Using publicly available statistics for 23 different areas of the city, this variation is visualised in a series of maps and tables. Two models, one using average income and one using a proposed local socioeconomic index, are devised and used to estimate the impact of blue spaces on socioeconomic spatial variation in Karlstad. Results show a significant socioeconomic variation between different areas. Certain areas score high and certain areas score low in every category of the socioeconomic index, painting the picture of a socioeconomically divided city. The models used are proven to be inaccurate. Although the four areas with the lowest average income are all located in zones furthest from blue spaces, no evidence indicate that high and medium high average income areas, nor areas with high socioeconomic index, generally are located in closer proximity to blue spaces. Findings imply that socioeconomic spatial variation in Karlstad cannot be reduced to blue spaces and is a complex area of further research.

Klimatförändringarna kommer med effekter så som ökade skyfall och stigande havsnivåer vilket ökar risken för översvämning, något kommuner behöver förhålla sig till i den fysiska planeringen. Den här intervjustudien syftar till att skapa en förståelse för hur södra Sveriges kustkommuner arbetar med klimatanpassning av vattennära bebyggelse utifrån kommuntjänstemännens perspektiv, samt vilka utmaningar och möjligheter de beskriver att det finns vid planeringen av områdena. Syftet är också att undersöka hur arbetet kan förstås utifrån resiliens och hur det kan implementeras i planeringen av vattennära områden. Resultatet visar att kommunerna implementerar resiliens genom att klimatanpassa ny vattennära bebyggelse men att kommuntjänstemännen upplever en svårighet med att klimatanpassa redan befintlig bebyggelse. Avslutningsvis upplevs politiken ha en stor betydelse för kommuntjänstemännens förutsättningar att arbeta proaktivt och långsiktigt med klimatanpassning. / The climate changes come with effects as increased rainfall and rising sea levels, which increases the risk for flooding, something that municipalities must consider in their spatial planning. This interview study aims to create an understanding of how coastal municipalities in southern Sweden work with climate adaption of waterfront buildings from the municipal officials' perspective. The purpose is to investigate how the municipals officials describe what type of challenges and opportunities there are when planning these areas. The aim is to examine how to understand the working process from a resilience perspective and how resilience can be implemented in the planning of waterfront areas. The findings show that municipalities implement resilience by adapting new waterfront buildings for climate change. However, they have found it difficult to adapt the already existing buildings. Finally, politics has a major role for the municipal officials' ability to work proactively and long-term with climate adaption.