• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2
  • Tagged with
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Bör staten hämnas på brottslingar? : Om hämnd som drivkraft vid privat och statlig rättsskipning / Should revenge justify the punishment of criminals? : A study on revenge as a driving force in private and state justice

Rihne, Moa January 2024 (has links)
Syftet med denna studie är att fördjupa diskussionen kring hämnd som mänsklig drivkraft i relation till hämnd som legitimt motiv för att bestraffa brottslingar. Min frågeställning är: Kan och bör staten använda hämnd som legitimt motiv för att bestraffa brottslingar?  Mitt argument utgör i grunden en kritik mot Robert Nozicks argument att hämnd och vedergällning är två vitt skilda fenomen. Nozick menar att människor hämnas och att hämnd är ett uttryck för hat och laddade känslor som uppstår med anledning av en förolämpning. Däremot utgör statens bestraffning vedergällning, vilket är något känslolöst som orsakas av en förekommande kriminell handling. En domare är enligt Nozick fri från hämndkänslor, och statens bestraffning av en brottsling är inte ett uttryck för hämnd. Min argumentation utgår från att känna hämndbegär är en ofrånkomlig del av att vara människa. Eftersom människan besitter ett ofrånkomilgt hämndbegär är också hämnd frekvent förekommande när enskilda människor gör upp utan statlig inblandning. När enskilda hämnas varandra slutar det dock ofta i en ändlös hämndspiral eller med att hämnd går till överdrift. Hämnd gör sig därför bättre i statsjustis. När staten bestraffar en gärningsman kan straffet ses som en hämndaktion, eftersom hämnd på ett tillfredsställande sätt kan motivera straffets existensberättigande och utförande. Hämnd bör också ses som ett legitimt motiv för att bestraffa brottslingar, vilket kan motiveras utifrån de fördelar som tillkommer vid tillämpandet av konsekventialistisk retributivism. Utifrån ovan nämnda skäl är min slutsats att hämnd kan och bör ses som ett legitimt motiv för att bestraffa brottslingar. Tvärtemot vad Nozick anser är därmed statens bestraffning av brottslingar ett uttryck för hämnd.
2

Vedergällningslära och svensk straffteori / Retributivism and Swedish theory of punishment

Sandberg, Gustaf January 2022 (has links)
No description available.

Page generated in 0.0559 seconds