Intermittent water supply is a major challenge in informal settlements (slums) in Nairobi, Kenya. Smart water man- agement is an emerging technology that uses sensory net- works for continuous monitoring of water infrastructure to detect anomalies and inform effective distribution of wa- ter resources. This thesis investigates how visualization of data collected from the water network can support the lo- cal water utility in the Nairobi slums in improving water distribution, including maintenance and development. An explorative qualitative study, including interviews with util- ity staff members and field observations informed the devel- opment of three conceptual prototypes to propose how the collected data could be incorporated in the water utility’s practices. The design of the prototypes lead to a discussion on how smart water management can be adapted to the specific challenges of the context. The thesis concludes by suggesting that a successful implementation of smart water management, besides supporting efforts directly related to the slum areas, must also address the problems of inefficient and inequitable water allocation concerning the whole city of Nairobi. ­­ / Oregelbunden vattenförsörjning är en stor utmaning i informella bosättningar (slumområden), i Nairobi, Kenya. Smart water management är ett ny tekniskt område som använder sensornätverk för kontinuerlig övervakning av vatteninfrastrukturer för att upptäcka avvikelser, som t.ex. läckage, och informera effektiv distribution av vattenresurser. Denna studie undersöker hur visualisering av data som samlats från vattennätet kan stödja det lokala vattenbolaget i Nairobi i arbetet med att förbättra vattendistributionen, inklusive underhåll och utbyggnad. En explorativ kvalitativ förstudie baserad på intervjuer med anställda på vattenbolaget och fältobservationer användes som underlag för en designprocess av interaktiva datavisualiseringar. I designprocessen skapades tre konceptuella prototyper som exemplifierar hur den insamlade datan skulle kunna inkorporeras i vattenbolagets praxis. Utformningen av prototyperna ledde till en diskussion om hur smart water management kan anpassas till de särskilda förutsättningarna i Nairobis informella bosättningar.  En lyckad implementation av smart water management måste, förutom att stödja de insatser direkt relaterade till de informella bosättningarna, också adressera problematiken gällande ineffektiv och ojämlik fördelningen av vattenresurser i hela staden Nairobi.

The purpose of this study is to understand teachers' view of what function the reading-aloud of fiction serves in preschool. A recent event motivating such a focus is the Government's stated aim of promoting reading in preschools and a general emphasis on reading as a teaching tool, which has been clarified in the 2018 revision of the preschool curriculum.  The result of my survey shows that more than half of the 368 participants are aware of or have heard about the Government's approach to reading, while just over a quarter of the participants do not know about it. However, most of them are positive about the school's clarification of reading as a teaching tool, regardless of whether they know about the initiative or not.  According to the result, reading aloud is prioritized by the teachers themselves and just under half of the teachers make their choices based on the students' wishes. In those cases, it is most common that the teacher selects books recommended by teacher colleagues or other teachers on social media.  The results also reveal that the stated purpose of reading aloud is to awaken the reading desire and gain a common language experience as well as to make the students interested in books. Here, the Swedish National Agency for Education emphasizes primarily the teachers' fourth option, namely reading as a pedagogical tool. Teachers also point out that the daily fruit session is well suited for taking time to read. / Syftet med studien är att bidra till en förbättrad förståelse av lärares syn på vad högläsning av skönlitteratur fyller för funktion i förskoleklass. Bakgrunden är regeringens tydliga satsning på högläsning i förskolor samt skolverkets betoning på högläsning som pedagogiskt redskap, vilket förtydligats i 2018 års revidering av läroplanen för förskolan.  Resultatet av min enkätstudie visar att mer än hälften av de 368 deltagarna känner till eller har hört talats om riksdagens satsning på högläsning, medan drygt en fjärdedel av deltagarna inte känner till den. Däremot ställer sig en övervägande del av deltagarna positiv till skolverkets förtydligande av högläsning som pedagogiskt verktyg, oavsett om de känner till satsningen eller ej.  Enligt resultatet prioriteras högläsningsböcker som läraren har läst själv och knappt hälften av lärarna gör sina val utifrån elevernas önskemål. Därefter är det vanligast att läraren går på rekommendationer från lärarkollegor och lärare på sociala medier.  Resultatet visar även att lärarnas främsta motiv till högläsning av skönlitteratur är att väcka elevers läslust och att skapa en gemensam språkupplevelse samt väcka elevens intresse för böcker. Här betonar Skolverket främst lärarnas fjärde alternativ, nämligen högläsning som pedagogiskt verktyg. Lärare påtalar även att den dagliga fruktstunden lämpar sig väl för att ta tid till högläsningen.