Inhiberingsförmåga, arbetsminne och verbal förmåga testades hos 25 treåringar i syfte att analysera barnens förmåga till inhibering. Tre instrument användes; inhiberingsuppgiften Less is More (en konkret del och en symbolisk del), arbetsminnesuppgiften Mister Peanut samt, för att testa verbal förmåga; deltestet ordigenkänning från WPPSI-III. Hypotesen var att inhiberingsförmåga skulle korrelera med arbetsminneskapacitet. Resultaten visade att ingen skillnad fanns i barnens resultat i det konkreta respektive symboliska deltestet. Arbetsminneskapacitet, liksom verbal förmåga korrelerade med resultaten i den konkreta uppgiften. Ett oväntat fynd visade att resultaten i den konkreta inhiberingsuppgiften påverkades av antal syskon barnen hade. Vidare analyser av den symboliska delen i Less is More behövs eftersom det är tveksamt om uppgiften mäter inhiberingsförmåga.

<p>Inhiberingsförmåga, arbetsminne och verbal förmåga testades hos 25 treåringar i syfte att analysera barnens förmåga till inhibering. Tre instrument användes; inhiberingsuppgiften Less is More (en konkret del och en symbolisk del), arbetsminnesuppgiften Mister Peanut samt, för att testa verbal förmåga; deltestet ordigenkänning från WPPSI-III. Hypotesen var att inhiberingsförmåga skulle korrelera med arbetsminneskapacitet. Resultaten visade att ingen skillnad fanns i barnens resultat i det konkreta respektive symboliska deltestet. Arbetsminneskapacitet, liksom verbal förmåga korrelerade med resultaten i den konkreta uppgiften. Ett oväntat fynd visade att resultaten i den konkreta inhiberingsuppgiften påverkades av antal syskon barnen hade. Vidare analyser av den symboliska delen i Less is More behövs eftersom det är tveksamt om uppgiften mäter inhiberingsförmåga.</p>

Användandet av digital media hos små barn har ökat drastiskt de senaste åren, däribland läsning av e-böcker. Tidigare forskningsfynd är tvetydiga gällande effekterna på inlärning från e-böcker. Därför syftar studiens huvudfrågeställning till att undersöka huruvida det finns en skillnad i inlärning från e-böcker jämfört med traditionella böcker. Utöver studiens huvudfrågeställning ställdes även två bifrågeställningar upp. Den ena syftar till att undersöka huruvida ett samband finns mellan inlärningen från e-bok samt traditionell bok och deklarativt minne. Den andra syftar till att undersöka huruvida ett samband finns mellan inlärningen från e-bok samt traditionell bok och verbal förmåga. För att undersöka huvudfrågeställningen användes en experimentell inomgruppsdesign där vårdnadshavarna tillsammans med barnen fick läsa en e-bok och en traditionell bok med efterföljande frågor kopplat till boken. För att undersöka bifrågeställningarna användes det deklarativa minnestestet FIT-24 och två verbala deltest från Bayley-S. Ingen signifikant skillnad hittades i inlärning från förinspelade, icke-interaktiva e-böcker jämfört med traditionella böcker. Det återfanns heller inget samband mellan deklarativt minne och inlärning från böckerna. Det hittades dock ett signifikant samband mellan verbal förmåga och inlärning från böckerna. Resultatet ger en indikation på att barn kan lära sig från förinspelade, icke-interaktiva e-böcker och traditionella böcker när en vårdnadshavare är delaktig i läsningen.