Syftet med denna studie är att undersöka hur barn i förskolan och elever i grundskolan använder den verbala och icke-verbala kommunikationen i konfliktsituationer. Vi vill ta reda på vilka konfliktstilar barn och elever använder sig av och vilken konfliktstil de använder när konflikten avslutas. Det är viktigt att pedagogen tar reda på hur barn och elever kommunicerar i konflitksituationer för att kunna hjälpa barn och elever att på egen hand hantera konflikterna på ett bättre sätt som gynnar båda parter. Studien bygger på observationer från en förskola och en grundskola. Resultatet av observationerna visar på att barn och elever använder både den verbala och icke-verbala kommunikaton när de kommunicerar i konfliktsituationer. Både barn och elever kombinerar den verbala och icke-verbala kommunikationen när de kommunicerar med andra. Konfliktstilen har en betydande roll för hur konflikter avslutas och i förskolan är kamp tillsammans med anpassande konfliktstil vanligast. I grundskolan är kamp och undvikande de två konfliktstilar som tillämpas mest.

Bakgrund: Kommunikation är en viktig del i relationen mellan människor. Inom vården är kommunikationen en av nycklarna för att vårdgivare och vårdtagare ska förstå varandra. Kommunikationen kan vara både verbal och icke verbal. För en äldre människa kan just kommunikationen vara en svårighet, då de kan ha svårt att förmedla det de vill och känner. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa kommunikationen med den äldre människan. Utifrån omvårdnadspersonal och den äldre människans perspektiv. Metod: Till denna litteraturöversikt har 12 vetenskapliga original artiklar använts, 11 kvalitativa och 1 mixad. Resultat: Resultatet bygger på en huvudkategori Kommunikation mellan omvårdnadspersonal och den äldre människan. Den delas upp i två underkategorier som handlar om omvårdnadspersonalens och den äldres möjligheter och hinder i kommunikationen. Diskussion: Både den verbala och icke – verbala kommunikationen lyfts fram som lika viktiga nycklar i kommunikationen. Kognitiv nedsättning hos den äldre och omvårdnadspersonalens bristande kunskaper leder till brister i kommunikationen som påverka omvårdnaden. Slutsats: Omvårdnadspersonal kan genom mer utbildning utveckla en bättre kommunikation med och kring den äldre. / <p>Godkännande datum: 2018-05-18</p>

Bakgrund: Sveriges befolkning ökar i takt med den ökade invandringen. Under 2015 togs ca 130 000 invandrare emot och det ställer sjukvården inför en utmaning i och med att fler patienter med annat ursprung söker sig till sjukvården. För att sjuksköterskan ska kunna skapa ett fungerande samtal och en tillitsfull relation till patienten måste kommunikationen kunna uppfattas av alla som är inblandad i den. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa faktorer som kan påverka kommunikationen mellan sjuksköterska och patient när man inte talar samma språk. Metod: Denna litteraturöversikt innehåller 13 kvalitativa artiklar samt en mixad studie. Resultat: Litteraturöversikten belyser professionella tolkar som till största del främjade liksom sjuksköterskans kulturella kompetens och empati för andras kultur som beskrevs vara betydelsefullt. Icke-verbal kommunikation användes för att skapa en kommunikation som ansågs vara begriplig för patienten. Bristande språkliga kunskaper från tolken sida gav missuppfattningar i kommunikationen, något som jämfördes med att använda anhöriga som tolkar. Mer utbildning inom kultur önskades också från sjuksköterskor. Diskussion: Tolkar ansågs vara en bidragande faktor till att patientsäkerheten höjdes. Detta tack vare att sjuksköterskor genom tolken kunde försäkra sig om att informationen de givit patienten kommit fram korrekt sätt. Kulturell kompetens ansågs också bidra till en större förståelse för patienten. Slutsats: Denna litteraturstudie är av betydelse för att veta som kan främja och förhindra en god kommunikation. Det bör erbjudas mer utbildning om andras kultur. Framtida forskning bör fokusera på vad som kan underlätta den ytterligare. / <p>Godkännande datum: 2016-11-01</p>