Kommuner har en unik position i säkerhetsarbetet genom att vara nära både medborgarna och de olyckor och skador som drabbar befolkningen. Trots långtgående framsteg inom teknologi och ett etablerat välfärdssamhälle utgör personskador till följd av olyckor ett betydande folkhälsoproblem i Sverige liksom i övriga nordiska länder. De svenska kommunerna har ålagts ett vidsträckt ansvar och förväntas vidta åtgärder inom flera samhällsområden för att värna människornas trygghet och säkerhet. De senaste två decennierna har utvecklingen i allt högre grad inneburit olika former av systematiskt och tvärsektoriellt säkerhetsarbete i kommunerna. I detta arbete används olika verktyg och metoder som hjälpmedel och stöd. Vissa verktyg är obligatoriska att använda enligt lagstiftning medan andra är frivilliga. Denna uppsats syftar till att kartlägga kommunernas användning av några av dessa säkerhetsverktyg, samt att för ett av verktygen – olycksutredning – undersöka i vilken utsträckning några särskilda utredningsmetoder förmår stödja den samlade praktiska hantering som en olycksutredning innebär. Uppsatsen bygger på två delarbeten, varav det ena är publicerat i en internationell vetenskaplig tidskrift och det andra är inskickat för bedömning till en annan tidskrift. Artikel I bygger på en enkätstudie till 1283 tjänstemän i 73 kommuner. En fråga handlade om användningen av 16 olika säkerhetsverktyg. Denna fråga besvarades av 50 % av de tillfrågade personerna. Resultaten tyder på att verktygen skyddsrond, riskanalys och riskinventering hade utbredd användning i samtliga sektorer medan övriga verktyg användes begränsat inom vissa sektorer eller nästan inte alls. Artikel II studerar hur olika olycksutredningsmetoder stödjer den praktiska utredningsprocessen. Analysen grundas i en processmodell särskilt framtagen för utvärdering av metoderna. Slutsatserna stöds av data från 114 tester av sådana metoder i kursen Kvalificerad olycksutredningsmetodik vid Karlstads universitet. Över 170 kursdeltagare från olika branscher har medverkat i testerna, som en del i undervisningen. Resultaten visar att bland de bedömda metoderna så är det endast metoderna Avvikelseutredning och STEP som ger ett bra stöd i hela utredningsprocessen. Övriga metoder stödjer huvudsakligen endast själva analysdelen i en olycksutredning. De sammanfattande slutsatserna visar att kommunerna använder sig av verktyg i sitt säkerhetsarbete, men att endast ett fåtal av verktygen används brett i alla kommunsektorer. Bland de undersökta metoderna för verktyget olycksutredning konstateras att det finns stora skillnader i hur dessa stödjer utredningsprocessen. Flera metoder borde kanske snarare benämnas olycksanalysmetoder, istället för olycksutredningsmetoder, då de främst ger stöd för själva analysdelen i utredningsarbetet. / Municipalities have a unique position in safety work by being close to both the citizens and the accidents and injuries that affect the population. Despite far-reaching advances in technology and an established welfare state, injuries resulting from accidents constitute a significant public health problem in Sweden as well as in other Nordic countries. Swedish municipalities are subjected to wide-ranging responsibilities and are expected to take action in a number of societal areas to safeguard people's safety and security. The last two decades are increasingly characterized by systematic and cross-sectorial safety work of various forms in municipalities. In this endeavor a variety of tools and methods intended to aid and support safety work have been introduced. Some tools are required by law while others are optional. This thesis aims to identify to what extent local authorities utilize a number of these safety tools, and secondly to examine whether a set of particular methods aimed to guide one of the tools – accident investigation – are actually supportive to the entire practical investigative process. The thesis is based on two papers, the first of which has been published in an international scientific journal, and the second has been submitted to another journal. Article I is based on a survey targeting 1283 officials in 73 municipalities. One question was about the use of 16 different safety tools. This question was answered by 50 % of the officials. The results show that safety round, risk analysis and risk inventory were reported to be used frequently in all sectors while other tools were used only in certain sectors or virtually not at all. Article II analyzes how different accident investigation methods support the practical investigative process. The evaluation is based on a process model intended to illustrate this process. The analysis comprises data from 114 tests of nine selected methods taught in a recurrent course entitled Advanced Accident Investigation Methodology at Karlstad University. More than 170 participants representing various industries and sectors were involved in the tests. The results show that among the nine assessed methods, only Deviation Analysis and STEP gives good support throughout the entire investigative process. Other methods provide support primarily during the analysis phase of an accident investigation. In summary, our findings show that local authorities make use of safety tools, but only a few of the tools are broadly used across all municipal sectors. Regarding the assessed methods of the tool accident investigation it can be concluded that there are major differences in their way to support throughout the investigative process. It is suggested that several methods should rather be described as accident analysis methods instead of accident investigation methods since they provide support mainly for the analysis step.