Med den systemisk-funktionella grammatiken som grund kan vetenskapligt skrivande definieras utifrån en hög andel grammatiska metaforer och relationella processtyper. Syftet med studien är att undersöka vetenskapligt skrivande ur ett systemisk-funktionellt perspektiv hos skribenter med svenska som andraspråk, med olika lång erfarenhet av akademiska studier och tid i Sverige. Analysmetoden består av två delar: en transitivitetsanalys och en analys av ideationella grammatiska metaforer. Materialet utgörs av 18 elevtexter från nationella provet i gymnasiekursen Svenska som andraspråk 3 och 18 texter från en skriftlig tentamen från kursen Behörighetsgivande utbildning i svenska. Resultatet visar att texterna från Behörighetsgivande utbildning i svenska har en högre grad av vetenskapligt språk än vad texterna från Svenska som andraspråk 3 har. Slutsaten är att resultatet kan bero på skillnaden i tidigare studievana mellan skribenterna, men det skulle också kunna vara provet i sig som ger de skillnader som resultatet visar.