Hundar är ett vanligt förekommande husdjur i många hushåll idag. I likhet med människor sådrabbas hundar av olika sjukdomar som kan kräva både kort- och långvarig medicinskbehandling. Följsamheten av läkemedelsanvändningen och därmed en lyckadläkemedelsbehandling hos djur är beroende av två faktorer: djurägaren och djuret självt.Syftet var att först undersöka vilka orala beredningsformer som vanligtvis används för kortoch långvarig läkemedelsbehandling till hund. Vidare är syftet att undersöka omberedningsformen påverkar följsamheten av läkemedelsbehandlingen. Slutligen är syftet attundersöka om det finns några särskilda formuleringsstrategier med syfte att förbättraläkemedelsföljsamheten för denna djurkategori. Metoden som användes var en systematisklitteraturöversikt med hjälp av databasen Google Scholar. Resultaten visade att tuggtablettermed en nötbräserad smak är de mest beredningsformen som frivilligt konsumerade av hundar.Resultaten visade även att administreringsfrekvensen samt tiden spenderat hos veterinären ärde två faktorerna som påverkar hundägarnas följsamhet. Slutsatsen som kan dras utifråndenna studie är att följsamheten hos hundarna påverkas av läkemedlets beredningsform menäven av hundägarnas följsamhet. Den beredningsformen som frivilligt accepteras samtkonsumeras av hundar i jämförelse med andra beredningsformer och smaker är mjukatuggtabletter med en nötbräserad smak.

Ett blodstatusprov är en viktig analys inom både human- och veterinärmedicin för att bedöma hälsotillståndet hos patienter och för att upptäcka eventuella hematologiska avvikelser. Denna analys utförs med automatiska cellräknare där en del av analysen är att differentiera och kvantifiera de olika leukocyttyperna. Vid sjukdom är det vanligt att blodet innehåller ett förhöjt antal avvikande leukocyter, vilket automatiska cellräknare kan ha svårt att kvantifiera. Då bör referensmetoden manuell leukocytdifferentiering utföras som komplement. Syftet med studien var att jämföra leukocytantalet från katt- och hundblodprover kvantifierade av den automatiska cellräknaren ProCyte Dx, med en manuell celldifferentiering. Detta studerades genom att utvärdera hur väl metodernas resultat överensstämde. Differentialräkning utfördes på blodprov från 20 katter och 16 hundar, med ProCyte Dx och genom manuell celldifferentiering. Resultatet visade inga signifikanta skillnader mellan metoderna för lymfocyter och eosinofiler, men däremot för monocyter. För neutrofiler observerades signifikanta skillnader mellan metodernas resultat för katt, men inte för hund. Resultaten visade en stark korrelation mellan metodernas resultat för neutrofiler hos både katt och hund (r=0,92 resp. 1,0), men även för eosinofiler hos katt (r=0,88). Hos hund visade resultatet en stark korrelation för lymfocyter (r=0,83) men även för monocyter (r=0,89). En viss förskjutning i differens mellan metodernas resultat kunde observeras, särskilt för neutrofiler där resultatet indikerar att fler av denna celltyp kvantifierats manuellt än av ProCyte. Sammantaget visar studiens resultat inga signifikanta skillnader mellan metoderna för majoriteten av de undersökta leukocyttyperna. Rekommendationen är dock att komplettera med en manuell celldifferentiering om resultatet från den ProCyte-utförda celldifferentieringen avviker från normala värden. / A blood count analysis is performed using hematology analyzers where part of it is to differentiate and quantify the different kinds of leukocytes. Sometimes a complementary manual differential count is required, e.g. in presence of abnormal cells. The purpose of this study was to compare the leukocyte count for cat and dog blood samples performed by the hematology analyzer ProCyte Dx with a manual leukocyte count. This was done by evaluating the agreement of the results from the two methods. Differential counts with blood samples from 20 cats and 16 dogs were performed using ProCyte and manual differential counts. The result implied no significant differences between the two methods for lymphocytes and eosinophils. Monocytes however, showed a significant difference. For neutrophils, a significant difference was found for cats but not for dogs. The result demonstrated a strong correlation between the methods for neutrophils for both feline (r=0,92) and canine (r=1,0) blood samples, as well as for feline eosinophils (r=0,88). Furthermore, the result demonstrated a strong correlation for canine lymphocytes (r=0,83) and monocytes (r=0,89). A mean difference bias between the result of the two methods was noticed, especially for neutrophils where a larger number of neutrophils was counted manually than by ProCyte. In summary, the result of the study showed no significant differences between the methods for the majority of the examined leukocyte kinds. The recommendation is to use manual differential counts as a complement when the result from the leukocyte differential count performed by ProCyte is abnormal.

Arbetsmiljö handlar om allt som påverkar arbetstagaren på arbetsplats, arbetsmiljön omfattar alla förhållanden på arbetsplats, sociala, organisatoriska liksom fysiska förhållanden, En hälsofrämjande ledarskap är förutsättning för en god arbetsmiljö. Syftet med studien var att undersöka chefssjuksköterskors upplevelse av hur arbetsledaren arbetar för att främja arbetsmiljö och hälsa hos medarbetarna. I studien genomfördes semistrukturerade intervjuer med nio chefssjuksköterskor från äldreboende och sjukvårdsavdelningar. Intervjuerna har bearbetats med kvalitativa analysmetoden IPA (Interpretative Phenomenological analysis). Resultatet visade på tre huvudkategorier. Kategorier var hälsofrämjande ledarskap, arbetsmiljö och externa stöd. Under hälsofrämjande ledarskap och arbetsmiljö framkom underkategorier. Kategorierna var utgångspunkter för arbetsmiljö och egenskaper hos ledaren, i resultatet framkom olika sätt att hantera medarbetarnas arbetsmiljö, det var också viktigt med god stötning av verksamhets högre ledning för ledaren lättare skulle kunna bedriva arbetsmiljöarbete och ett hälsofrämjande ledarskap. Ledaregenskaper samt behovet av att ledaren arbetade för att förbygga stress var centrala i hälsofrämjande ledarskap. Psykosociala och fysiska förutsättningar samt behovet av rutiner och riktlinjer var viktigt vid hantering av medarbetarnas arbetsmiljö. Ledaren behövde externa stöd för att kunna hantera arbetsmiljön och ett hälsofrämjande ledarskap

No description available.

This thesis focuses on the analysis and modeling of scratching, in other words, the DJ (disk jockey) practice of using the turntable as a musical instrument. There has been experimental use of turntables as musical instruments since their invention, but the use is now mainly ascribed to the musical genre hip-hop and the playing style known as scratching. Scratching has developed to become a skillful instrument-playing practice with complex musical output performed by DJs. The impact on popular music culture has been significant, and for many, the DJ set-up of turntables and a mixer is now a natural instrument choice for undertaking a creative music activity. Six papers are included in this thesis, where the first three approach the acoustics and performance of scratching, and the second three approach scratch modeling and the DJ interface. Additional studies included here expand on the scope of the papers. For the acoustics and performance studies, DJs were recorded playing both demonstrations of standard performance techniques, and expressive performances on sensor-equipped instruments. Analysis of the data revealed that there are both differences and commonalities in playing strategies between musicians, and between expressive intentions. One characteristic feature of scratching is the range of standard playing techniques, but in performances it seems DJs vary the combination of playing techniques more than the rendering of these techniques. The third study describes some of the acoustic parameters of typical scratch improvisations and looks at which musical parameters are typically used for expressive performances. Extracted acoustic and performance parameters from the data show the functional ranges within which DJs normally play. Unlike traditional musical instruments, the equipment used for scratching was not intended to be used for creating music. The interface studies focus on traditional as well as new interfaces for DJs, where parameter mappings between input gestures and output signal are described. Standard performance techniques have been modeled in software called Skipproof, based on results from the first papers. Skipproof was used for testing other types of controllers than turntables, where complex DJ gestures could be manipulated using simplified control actions, enabling even non-experts to play expressively within the stylistic boundaries of DJ scratching. The last paper describes an experiment of using an existing hardware platform, the Reactable, to help designing and prototyping the interaction between different sound models and instrument interfaces, including scratching and Skipproof. In addition to the included papers, studies were conducted of expressivity, description of the emotional contents of scratching, DJ playing activities, and the coupling between playing techniques and sample. The physical affordances of the turntable, mixer and samples, as well as genre conventions of hip-hop, are assumed to explain some of the findings that distinguish scratching from other instrumental sounds or practices. / QC20100729

<p>Ansvaret för djurskyddsfrågor i Sverige flyttades från kommunal nivå till länsstyrelserna i</p><p>januari 2009. Arbetsgrupper av djurskyddsinspektörer från kommunerna sattes samman på</p><p>länsnivå. Omorganiseringen ledde till ett behov av enhetliga rutiner för att underlätta</p><p>samarbetet i och emellan arbetsgrupperna. Djurskydds- och veterinärenheten i Skåne</p><p>dokumenterar sina rutiner i så kallade SGV- dokument, vilket betyder Så Gör Vi –dokument.</p><p>Syftet med detta arbete var att ta fram ett SGV- dokument innehållande handläggningsrutiner</p><p>för ärenden gällande förvildade och/eller hemlösa katter och att ta fram allmänna råd för hur</p><p>man på ett bra sätt arbetar fram välgrundade rutindokument. Rapporten inleds med en</p><p>beskrivning av arbetet med att ta fram SGV –dokumentet för handläggning av ärenden</p><p>gällande förvildade och/eller hemlösa katter.</p><p>Sedan följer en allmän beskrivning av hur man bör arbeta för att ta fram välgrundande</p><p>rutinrekommendationer, Utmaningen med att skriva bra rutiner som skall resultera i enhetligt</p><p>och effektivt arbete är att få med de viktigaste detaljerna utan att för den sakens skull förlora</p><p>helheten. Förutom djuret i sig finns det flera olika faktorer som påverkar handläggningen.</p><p>Djurägarens insikt och handlingsförmåga är en faktor som i många fall avgörande för hur</p><p>ärendet handläggs. Andra faktorer är kostnader, resursåtgång, effektivitet och inspektörens</p><p>yrkesroll som myndighetsutövare. Det färdiga rutindokumentet fokuserar på vikten av att ställa</p><p>rätt frågor till anmälaren vid mottagandet av anmälan, prioriteringar av anmälningar,</p><p>dokumentation av kontrollen och förebyggande åtgärder.</p> / <p>The responsibility for handling matters concerning animal protection in Sweden moved from</p><p>the municipalities to the county administration in January 2009. This reorganization meant that</p><p>many inspectors, whom previously had worked on their own, now found themselves working</p><p>in teams with new colleagues. This situation increased the needs for co-ordinated<em> </em>routines</p><p>describing the handling of cases in order to make the new teamwork run more smoothly.</p><p> </p><p>The purpose of this study was to create a document containing handling routines for cases</p><p>concerning feral and/or homeless cats and to generalize the result to create general advise</p><p>concerning the work process The challenge when developing a useful routine document is to</p><p>capture the most important details without losing a comprehensive view. This report starts with</p><p>a general description of the process for developing a routine document, followed by a</p><p>description of how a routine document for handeling feral and/or homeless cats was developed</p><p>for the county administration in the Skåne region. The finished routine document focuses on</p><p>the importance of gathering information when the cat case is reported in to the county</p><p>administration, prioritization of cases, documentation of control work and preventive work</p><p>methods.</p>

Ansvaret för djurskyddsfrågor i Sverige flyttades från kommunal nivå till länsstyrelserna i januari 2009. Arbetsgrupper av djurskyddsinspektörer från kommunerna sattes samman på länsnivå. Omorganiseringen ledde till ett behov av enhetliga rutiner för att underlätta samarbetet i och emellan arbetsgrupperna. Djurskydds- och veterinärenheten i Skåne dokumenterar sina rutiner i så kallade SGV- dokument, vilket betyder Så Gör Vi –dokument. Syftet med detta arbete var att ta fram ett SGV- dokument innehållande handläggningsrutiner för ärenden gällande förvildade och/eller hemlösa katter och att ta fram allmänna råd för hur man på ett bra sätt arbetar fram välgrundade rutindokument. Rapporten inleds med en beskrivning av arbetet med att ta fram SGV –dokumentet för handläggning av ärenden gällande förvildade och/eller hemlösa katter. Sedan följer en allmän beskrivning av hur man bör arbeta för att ta fram välgrundande rutinrekommendationer, Utmaningen med att skriva bra rutiner som skall resultera i enhetligt och effektivt arbete är att få med de viktigaste detaljerna utan att för den sakens skull förlora helheten. Förutom djuret i sig finns det flera olika faktorer som påverkar handläggningen. Djurägarens insikt och handlingsförmåga är en faktor som i många fall avgörande för hur ärendet handläggs. Andra faktorer är kostnader, resursåtgång, effektivitet och inspektörens yrkesroll som myndighetsutövare. Det färdiga rutindokumentet fokuserar på vikten av att ställa rätt frågor till anmälaren vid mottagandet av anmälan, prioriteringar av anmälningar, dokumentation av kontrollen och förebyggande åtgärder. / The responsibility for handling matters concerning animal protection in Sweden moved from the municipalities to the county administration in January 2009. This reorganization meant that many inspectors, whom previously had worked on their own, now found themselves working in teams with new colleagues. This situation increased the needs for co-ordinated routines describing the handling of cases in order to make the new teamwork run more smoothly.   The purpose of this study was to create a document containing handling routines for cases concerning feral and/or homeless cats and to generalize the result to create general advise concerning the work process The challenge when developing a useful routine document is to capture the most important details without losing a comprehensive view. This report starts with a general description of the process for developing a routine document, followed by a description of how a routine document for handeling feral and/or homeless cats was developed for the county administration in the Skåne region. The finished routine document focuses on the importance of gathering information when the cat case is reported in to the county administration, prioritization of cases, documentation of control work and preventive work methods.

No description available.

No description available.

Ammoniak (NH3) är en kvävehaltig gas som genereras vid nedbrytning av proteiner, nukleinsyror och urea. NH3 elimineras till största del i levern genom ureacykeln och avlägsnas sedan via urinen. Normal fastekoncentration av NH3 i plasma hos hund och katt är &lt; 98 μmol/L resp. &lt; 95 μmol/L. Vid vissa sjukdomar som exempelvis leversjukdom kan det leda till hyperammonemi och livshotande tillstånd, därför är analysen av NH3-koncentrationen i plasma av klinisk relevans. Analys av koncentrationen NH3 i plasma är dock komplicerad då koncentrationen av analyten succesivt ökar in vitro. En vanlig avsatt tid för centrifugering och analys av NH3 är 15 minuter eftersom det har visat sig att koncentrationen av NH3 annars kan komma att bli starkt tidsberoende. Syftet med studien var att utvärdera hur koncentrationen av NH3 i plasma påverkas med tiden, från provtagning till centrifugering och analys av NH3. Koncentrationen av NH3 analyserades på lithium-heparin plasmaprover från 20 hundar och 7 katter i olika åldrar och kön. Tidsintervall för centrifugering och analys efter provtagning var 10 minuter, 1 timme och 6 timmar. Analyserna utfördes på instrumentet Catalyst Dx (Idexx laboratories, inc. Westbrook, Maine, USA) och genom en torrkemisk metod och analysbricka innehållandes ett reagens (bromfenolblått), som genom en reaktion med analyten gav ett blått färgomslag, intensiteten av detta avlästes spektrofotometriskt vid 587 nm. Resultaten visade att koncentrationen av NH3 i plasma ökade vid provförvaring över 1 timme hos både hund och katt. Prover som förvarades ocentrifugerade visade en högre koncentration av NH3 än de prover som centrifugerats direkt och förvarats som plasma. Därav vikten att hålla den avsatta analystiden.