The aim of this study is to contribute with knowledge about destigmatization in the treatment of patients with obesity. The study is based on five semi-structured interviews with health care counselors in primary care in Region Sörmland. The theoretical approach is stigma theory based on Goffman and Meisenbach's theory of Stigma management communication (SMC). The study's main results show that the majority of the respondents know that obesity is not about "calorie in, calorie out" and that there is a lack of knowledge about the diagnosis. The results indicate that the paradigm shift that has taken place in the academic world is also practiced in primary care in Sörmland. They support the patients by helping to improve their self-esteem but do not call their weight shameful. The results show the importance of collaboration in order to fill knowledge gaps about obesity.

Bakgrund  Övervikt och obesitas är vanligt i hela världen och blir allt vanligare, vilket medför konsekvenser för individen, samhället och vården. Hög vikt är associerat med viktbias och viktstigma, som förekommer i samhällets samtliga arenor. Sjuksköterskan kan möta dessa patienter i alla delar av vården och bör därför besitta kunskap om patientgruppens upplevelser. Det teoretiska ramverket i detta arbete utgörs av Jean Watsons omvårdnadsteori Unitary Caring Science och begreppet Caritas-Veritas.  Syfte  Syftet var att undersöka hur patienter med övervikt och obesitas upplever mötet med hälso- och sjukvården.  Metod  Det här arbetet är en icke-systematisk litteraturöversikt som baseras på 15 vetenskapliga originalartiklar. Strukturerade sökningar utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Alla inkluderade studier har genomgått en kvalitetsgranskning och innehållet har sammanställts i en integrerad analys.  Resultat  Upplevelser av viktstigma framkom i majoriteten av studierna. Olika populationer tycks drabbas i varierande grad, vilket påverkas av ett antal faktorer. Många patienter upplevde viktstigma i vården i form av ett stort fokus på vikt och viktnedgång. Patienterna beskrev även flera sätt som viktstigma i vården påverkade deras psykiska och fysiska hälsa, deras välmående och förhållande till och nyttjande av vården. Systematiska brister i vården identifieras. Flera studier lyfte positiva aspekter av mötet med vården och önskemål från patienterna om hur de skulle vilja bli behandlade.  Slutsats  Viktstigma är genomgående i patienters upplevelser av mötet med vården och får många och omfattande konsekvenser. Resultatet belyser systematiska brister i vården och hur dessa drabbar patienter med övervikt och obesitas. Det framkommer även positiva upplevelser och önskemål från patienternas sida. Reflektion och internkritik inom hälso- och sjukvården är en förutsättning för att de önskemål och förslag som framkommit ska kunna implementeras. / Background  Overweight and obesity are prevalent worldwide and are becoming more common, leading to consequences for the individual, the society, and healthcare. Weight bias and weight stigma are associated with large weight and is present in all of society. Nurses encounter patients with overweight and obesity in all healthcare contexts and should therefore be knowledgeable about the experiences of these patients. The theoretical framework for this paper is Jean Watson’s Unitary Caring Science and the term Caritas-Veritas.  Aim  The aim was to examine how patients who are overweight or obese experience the encounter with healthcare.  Method  This non-systematic literary review is based upon 15 scientific original articles. Structured searches were performed in the databases PubMed and CINAHL. All included articles have undergone a quality assessment and the results have been compiled in an integrated analysis.  Results  Experiences of weight stigma appeared in most of the studies. Various populations seem to experience weight stigma differently and several factors appear to contribute to this. Across several studies, patients experienced that weight stigma manifested as a large focus on weight management and weight loss within healthcare. Patients also described different ways that weight stigma affected their psychological and physical health, their well-being, their relationship with healthcare and their proneness to seek care. Systematic shortages within the healthcare system are identified. Several studies highlight positive aspects of the encounter with healthcare and how the patients wish to be treated.  Conclusions  Weight stigma is present in all areas of healthcare and has extensive consequences for the patient. Systematic shortcomings in the healthcare system and how they affect overweight and obese people are identified. There are mentions of positive patient experiences as well as wishes. Reflection and internal criticism are necessary for implementation of these wishes and suggestions.

Bakgrund  Övervikt karaktäriseras som ett BMI inom intervallet 25–30, och obesitas diagnosticeras vid ett BMI över 30. Enligt WHO är cirka 1,5 miljarder vuxna överviktiga och över 500 miljoner vuxna uppfyller kriterierna för obesitas. Tidigare forskning påvisar att stigmatisering av denna patientgrupp förekommer inom hälso- och sjukvård. Därmed finns behov av ytterligare forskning kring överviktiga och obesa patienters erfarenheter av viktrelaterad stigma inom hälso- och sjukvård. Syfte  Syftet var att beskriva överviktiga och obesa patienters upplevelse av viktstigma i mötet med Hälso- och sjukvård. Metod  Studien är utförd i form av en icke-systematisk litteraturöversikt. Resultatet baserades på 16 vetenskapliga originalartiklar. Samtliga artiklar hämtades från databaserna CINAHL och PubMed. Kvaliteten på de valda artiklarna granskades med hjälp av Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Vid analys och sammanställning av resultatet användes integrerad analys, vilket resulterade i tre huvudkategorier. Resultat  Resultatet belyste överviktiga och obesa patienter upplevelser av viktrelaterad stigmatisering inom hälso- och sjukvård. Tre huvudkategorier identifierades; Patienternas upplevelse av kommunikation, Patienternas upplevelse av påverkan på vårdkvalitet, samt Negativa känslor som konsekvens av viktstigma. Utifrån huvudkategorierna formulerades sex underkategorier; Kommunikationsbarriärer, Personcentrerat bemötande, Nedsättande bemötande, Felaktigt vårdfokus, samt Vårdbarriärer. Slutsats Denna studie visade på att överviktiga och obesa patienter upplever stigmatisering i mötet med hälso- och sjukvård, vilket kan leda till lidande och misstro inför sjukvården. Det framkom även att denna patientgrupp upplever att det finns en osäkerhet bland vårdpersonal kring hur viktfrågor ska tas upp med patienten. Då stigmatisering resulterar i ökad risk för vårdfel och försämrad hälsa inom denna patientgrupp, samt utgör hinder för att bedriva personcentrerad omvårdnad är det av vikt att ett förbättringsarbete sker inom detta område. / Background  Overweight is categorized as a BMI between 25-30, while obesity is diagnosed in patients with a BMI over 30. About 1.5 billion adults are overweight and over 500 million are obese. Studies show that this patient group experiences stigmatization when in contact with health care, and therefore further research of overweight and obese patient’s experiences of weight-related stigma in the health care system is needed. Aim  The aim of this study was to describe overweight and obese patients' experiences of weight-related stigma in the health care system. Method  The method used to conduct the study was a non-systematic literature review. The result was based on 16 scientific original articles. The articles have been obtained from the databases CINAHL and PubMed. The quality of the articles has been externally reviewed based on Sophiahemmet University's assessment basis for scientific classification and quality. The data was compiled and analysed through an integrated data analysis, which resulted in three main categories. Results  The results illustrated overweight and obese patients’ experiences of weight-related stigma in healthcare. Three main categories were identified: Patients' experiences of communication, Patients’ experiences of impact on quality of health care, and Negative emotions as a consequence of weight-related stigma. As subcategories six themes were identified: Communication barriers, Person-centred treatment, Derogatory treatment, Incorrect focus of care and Barriers to health care. Conclusions  This essay showed that there is stigma against this category of patients, which can lead to suffering and mistrust against the health care system among these patients. The study also showed that overweight and obese patients experience an uncertainty among health care providers about how weight related issues should be addressed with the patient. Because of the increased risk of care errors, as well as negative impact on health and person-centred care associated with weight-related stigma, this is an area in need of improvement.

The study is about how home and consumer teachers perceive weight stigmatization among students in lower secondary education when the physical development is ongoing and the students are affected by, among other things, each other, and ideals. In Sweden, the ideal of thinness is the norm. Previous research shows that weight stigma occurs in most settings. One of the most common stereotypical prejudices is that overweight individuals eat a lot. Therefore, a survey was conducted on whether the teachers perceived that student carried out weight stigmatization in connection with a topic that deals with cooking. This was done by conducting five semi-structural in-depth interviews with teachers who were working with home- and consumer studies at a lower secondary school in Sweden at the time of the interviews. A thematic analysis was made of the interview material, which was analyzed using the stigma theory. The respondents perceived that there is less weight stigma than expected given the previous research. According to the respondents, the education of teachers was perceived to be deficient in the subject of weight stigmatization. Lack of education about the subject affects knowledge about it and in turn the weight stigma becomes unclear. / Studien handlar om hur lärare i hem- och konsumentkunskap uppfattar viktstigmatisering bland elever i högstadiet då den kroppsliga utvecklingen pågåroch eleverna påverkas bland annat av varandra och ideal. I Sverige är smalhetsidealet normen. Tidigare forskning visar att viktstigmatisering sker i de flesta miljöer. En av de vanligaste stereotypiska fördomarna är att överviktiga individer äter mycket. Därför gjordes en undersökning om hur lärare uppfattade att elever utförde viktstigmatisering i samband med ett ämne som handlar om matlagning. Detta gjordes genom att göra fem semi-strukturella djupintervjue rmed hem- och konsumentkunskaps-lärare som arbetade som det på högstadiet i Sverige vid tiden för intervjuerna. Av intervjumaterialet gjordes en tematisk analys som analyserades med hjälp av stigmateorin. Respondenterna uppfattade att det förekommer mindre viktstigmatisering än vad som förväntats med tanke på den tidigare forskningen. Undervisningen för hem- och konsumentkunskapslärare uppfattades vara bristfällig i ämnet viktstigmatisering enligt respondenterna. Bristande undervisning om ämnet påverkar kunskapen om det och i sin tur blir viktstigmatiseringen otydlig.