<p><strong>Syfte och frågeställningar</strong></p><p><p>Vårt syfte är att undersöka och följa upp utvalda hälsokomponenter hos deltagarna i <em>VillGott-projektet </em>i Solna Stad våren 2008. Frågeställningar:</p><p><p>1. Hur ser den upplevda kroppsliga hälsan ut vid de tre mättillfällena och hur är den kopplad till variablerna fysisk aktivitet och sömnvanor (utvilad och en god nattsömn)?</p><p>2. Hur ser den upplevda själsliga hälsan ut vid de tre mättillfällena och hur är den kopplad till variablerna kontroll i vardagen och socialt nätverk?</p><p>3. Hur ser den fysiska aktiviteten ut vid de tre mättillfällena och hur är den kopplad till variabeln sömnvanor (utvilad och en god nattsömn)?</p><p>4. Hur ser den upplevda kontrollen av vardagen, det sociala nätverket och sömnvanorna (utvilad och en god nattsömn) ut vid de tre mättillfällena?</p></p><strong><p>Metod</p></strong><p>Detta är en longitudinell kvantitativ studie baserad på enkäter, en uppföljning av <em>VillGott-projektet </em>som genomfördes våren 2008 i Solna. De deltagare som deltog i två mättillfällen under projektet fick förfrågan om att vara med i en uppföljning där de skulle fylla i en likadan enkät (GIH´s hälsoenkät) som vid de två tidigare mättillfällena. Datainsamlingen skedde under två dagar vid en bestämd mötesplats och de som inte hade möjlighet att ansluta vid de tillfällena erbjöds att fylla i enkäten per post. Sammanställningen och analysen av data utfördes i statistikprogrammet SPSS. Studiens svarsfrekvens är 89 procent.</p><strong><p>Resultat</p></strong><p>De respondenter som upplevde en bra kroppsliga hälsa var vid första mättillfället 50,8 procent, vid andra mättillfället 59,4 procent och vid tredje mättillfället 68,8 procent. Den själsliga hälsan upplevs nästan lika bra vid samtliga mättillfällena; vid 1:a tillfället 79 procent, vid 2:a tillfället 78,7 procent och vid 3:e tillfället 75 procent. Respondenternas frekvens på fysisk aktivitet är indelad i två grupper, "aktiv" och "inaktiv", där 42,6 procent är aktiva vid första mättillfället, 63,5 procent vid andra tillfället och 50 procent vid tredje tillfället.</p><strong><p>Slutsats</p></strong><p>Vår slutsats blir att <em>VillGott-projektet </em>bidrog till att öka deltagarnas fysiska aktivitetsvanor, även sex månader efter träningsperiodens slut, vilket i sin tur bidrog till en bättre upplevd kroppslig hälsa. Med stöd från forskning vet vi att den upplevda hälsan utgör en indikator på den faktiska hälsan.</p></p><p><p> </p></p>

Syfte och frågeställningar Vårt syfte är att undersöka och följa upp utvalda hälsokomponenter hos deltagarna i VillGott-projektet i Solna Stad våren 2008. Frågeställningar: 1. Hur ser den upplevda kroppsliga hälsan ut vid de tre mättillfällena och hur är den kopplad till variablerna fysisk aktivitet och sömnvanor (utvilad och en god nattsömn)? 2. Hur ser den upplevda själsliga hälsan ut vid de tre mättillfällena och hur är den kopplad till variablerna kontroll i vardagen och socialt nätverk? 3. Hur ser den fysiska aktiviteten ut vid de tre mättillfällena och hur är den kopplad till variabeln sömnvanor (utvilad och en god nattsömn)? 4. Hur ser den upplevda kontrollen av vardagen, det sociala nätverket och sömnvanorna (utvilad och en god nattsömn) ut vid de tre mättillfällena? Metod Detta är en longitudinell kvantitativ studie baserad på enkäter, en uppföljning av VillGott-projektet som genomfördes våren 2008 i Solna. De deltagare som deltog i två mättillfällen under projektet fick förfrågan om att vara med i en uppföljning där de skulle fylla i en likadan enkät (GIH´s hälsoenkät) som vid de två tidigare mättillfällena. Datainsamlingen skedde under två dagar vid en bestämd mötesplats och de som inte hade möjlighet att ansluta vid de tillfällena erbjöds att fylla i enkäten per post. Sammanställningen och analysen av data utfördes i statistikprogrammet SPSS. Studiens svarsfrekvens är 89 procent. Resultat De respondenter som upplevde en bra kroppsliga hälsa var vid första mättillfället 50,8 procent, vid andra mättillfället 59,4 procent och vid tredje mättillfället 68,8 procent. Den själsliga hälsan upplevs nästan lika bra vid samtliga mättillfällena; vid 1:a tillfället 79 procent, vid 2:a tillfället 78,7 procent och vid 3:e tillfället 75 procent. Respondenternas frekvens på fysisk aktivitet är indelad i två grupper, "aktiv" och "inaktiv", där 42,6 procent är aktiva vid första mättillfället, 63,5 procent vid andra tillfället och 50 procent vid tredje tillfället. Slutsats Vår slutsats blir att VillGott-projektet bidrog till att öka deltagarnas fysiska aktivitetsvanor, även sex månader efter träningsperiodens slut, vilket i sin tur bidrog till en bättre upplevd kroppslig hälsa. Med stöd från forskning vet vi att den upplevda hälsan utgör en indikator på den faktiska hälsan.

Sammanfattning Studien handlar om seniorer och deras upplevda kunskaper inom hjärt- lungräddning.   Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att ta reda på om seniorer i Stockholms kommuner har den kunskap som krävs för att rädda en annan persons liv vid hjärtstopp. Vidare var syftet att beskriva de sorters begränsningar som upplevs av seniorer vid utförandet av hjärt- lungräddning. Studiens frågeställningar var: - Vilken kunskap har seniorer idag om hjärt- lungräddning? - Upplever seniorer att det finns begränsningar med att utföra hjärt- lungräddning?   Metod För att kunna besvara frågeställningarna valdes en kvantitativ undersökning i form av en enkät där målpopulationen var seniorer över 65 år och sex av 26 Stockholms kommuner representerades. Telefonkontakt upprättades med föreningar och besök anordnades för enkätutlämning. Ett kvalitativt inslag i form av två intervjuer genomfördes för att få instruktörernas syn på seniorers kunskaper och begränsningar. Intervjufrågorna behandlade här samma ämnen som seniorerna haft i sin enkät.   Resultat Analysen av enkätsvaren visade att intresset för utbildning inte skiljer mellan könen. Män har dock en större tendens till att agera vid nödfall än kvinnor. Skillnader mellan åldersgrupper kunde ses då 70 % i åldern 65 till 75 år och 30 % av 75 till 85-åringarna var intresserade att gå en HLR-utbildning. Av 111 individer kunde 44,3 % se sig själva utföra hjärt- lungräddning vid en nödsituation och de är även medvetna om vikten att ringa 112 innan HLR påbörjas. Resterande del är rädda för att göra fel och ser åldern som ett handikapp. Vad åldern som handikapp betyder vet vi inte. Instruktörerna påpekade dock att de kan ha svårt för att utföra djupa bröstkompressioner under lång tid och att ta sig ner på golvet.   Slutsats Det vi kunde se på resultaten var att det fortfarande fanns en stor andel seniorer som inte kunde hjärt- lungräddning. Hur ska man då locka dessa individer till utbildningar… Kan en lösning vara att omforma utbildningarna till seniorernas fördel?