The aim of this study was to understand how social workers perceive and understand violence and threats of violence from clients, and how it effect their working environment. It seems that the respondents understand the violence and threats of violence from clients as a result of the clients background problems, vulnerability, dependency and from “the reason" that the client is currently in the contact with the organization. How respondents interpret the client´s behaviour based on the above-mentioned factors, seem to determine how the respondents perceive and define the violence and threats of violence by clients directed against them. Interestingly enough, although all respondents in the study experienced violence and threats of violence from clients, none of them perceived themselves as exposed at work. The answer to this is consensual. The respondents argue that they “knew what they got into" and thus violence and threats of violence from clients can be considered as part of the work, that the social workers must be aware of in order to work within the organization.   A further aim of this study was to examine how the social workers views the matter of who’s responsible for the threats and violent incidents and how to "best" encounter the violence and threats of violence within the organization. The respondents argue that it is when the social workers communicate in a wrong way, use their power or give "bad decisions" to the clients that most threats and violent incidents occur. The role that the respondents construct for themselves can be understood as they need to ,in their professional role "withstand a little bit" of violence and threats of violence from clients. The respondents then becomes mainly responsible for the threats and violent incidents, because they communicated in a wrong way, used the "unnecessary" exercise of power, or gave "bad decisions" to clients. The clients responsibility is then reduced due to the fact that the client merely reacts to how the respondent acted towards the client. The key element in the prevention of violence and threats of violence seems to be the way the respondents builds relations to the client. However, it also appears that the respondents expect a certain amount of violence and threats of violence from clients. Violence and threats of violence therefore run the risk of becoming something that the respondents get used to and sometimes expect, and something that they to some extent can protect themselves from, but never fully avoid or prevent.

Bakgrund: Hot och våld kan yttra sig både verbalt och fysiskt samt leda till fysiska och/eller psykiska skador på individen. Olika typer av hot och våld kan vara sexuella trakasserier eller andra sätt att hota en person på. Sjuksköterskan har ett stort ansvar gällande omvårdnaden, detta i kombination med dålig struktur och underbemanning på akutmottagningar kan sätta sjuksköterskan i en utsatt position. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hot och våld inom somatisk akutsjukvård. Metod: En deskriptiv litteraturstudie gjordes med 12 vetenskapliga artiklar, vilka söktes fram i databasen Medline via sökmotorn PubMed. Huvudresultat: Resultatet visade att hot och våld var vanligt förekommande. Sjuksköterskor hade erfarenheter av att bli utsatt för både verbalt och fysiskt hot och våld. Resultatet visade även att anhöriga oftast var förövaren i dessa situationer och att triagearbetet kunde vara en bidragande faktor. Utsatthet för hot och våld kunde ge en känsla av rädsla och ångest, inte bara på arbetet utan även i privatlivet. Relevanta åtgärder skulle kunna vara att höja närvaron av säkerhetspersonal, installera överfallslarm och ha ett bra teamarbete. Slutsats: Litteraturstudien visade på att det fanns erfarenheter av verbalt samt fysiskt hot och våld. Studien visade att detta känslomässigt påverkar den utsatta individen. De åtgärder som många tyckte behövdes var att öka tillgången till säkerhetspersonal samt att bära överfallslarm. Den här studien kan öka medvetenheten på området, vilket i sin tur kan leda till förbättrade arbetsrutiner för att öka tryggheten för sjuksköterskor inom akutsjukvård. Med trygga sjuksköterskor kan det bidra till en bättre omvårdnad av patienterna. / Background: Violence could be both verbal and physical and can lead to physical and psychological damages for the victim. Different types of violence can be sexual harassment other ways to threat a person. The nurse has a big responsibility regarding the care of patients. Together with a bad structure and lack of personnel in the emergency care, could it put nurses in an exposed situation. Aim: The aim of this study is to describe nurses’ experiences of threat and violence in the somatic emergency care. Method: A descriptive literature review was conducted with 12 scientific articles that was found by using the database Medline via the search engine PubMed. Findings: This study found that threats and violence are an existing problem. The findings showed that nurses had experience of both verbal and physical threats and violence.The results also showed that relatives were usually the perpetrator and triage could escalate a situation. Exposure of threats and violence could give an emotional impact, both at work and in private life. Relevant actions could be to increase the presence of security personnel and assault alerts as well as to have good teamwork. Conclusion: The literature review found that nurses have experiences of verbal and physical threats and violence, this left an emotional impact on the exposed individual. The measurements nurses’ see as the most important in order to reduce the threats are to raise the presence of security personnel and to wear assault alerts.This study increases the awareness of threats and violence within emergency care. Increased awareness can lead to improved working conditions and procedures which increases the safety of the nurses. Nurses who are secure at the workplace will give better care to the patience in emergency care.

Det senaste året har flertalet våldtäktsmål fått stor uppmärksamhet i media. I mars 2014 startade tidningen Metro #NEJÄRNEJ - kampanjen som granskar hur polisen och domstolar hanterar våldtäktsfall. Denna kampanj består av en serie artiklar som uppmärksammar domar där män frias från misstankarna om våldtäkt. Kvinnans trovärdighet ifrågasätts, deras samtycke misstolkas och ord står mot ord. En konsekvens av detta resulterade i att det blev allt svårare för kvinnor att bevisa inför rätten att det de hade blivit utsatta för var en våldtäkts handling. Vårt mål i denna studie är att söka förståelse för hur tingsrätten motiverar sina friande domar. Syftet med denna uppsats är att belysa vilken diskurs som konstrueras genom friande våldtäktsdomar utifrån ett genusperspektiv. Syftet uppnås genom att undersöka de subjektiva rekvisiten i beslutsskäl som ligger till grund för friande våldtäktsdomar. Kritisk diskursanalys används som både metod och teori som behandlar diskursiva mönster i domstolsbeslut i friande våldtäktsmål. I den här studien har vi analyserat fem texter i form av domar från svensk tingsrätt. Studien visar att tingsrätten i sina bedömningar utgår ifrån olika diskursiva och sociala praktiker. Dessa diskurser är kopplade till det så kallade genuskontraktet med bestämda föreställningar, där män definierar hur kvinnor ska vara i olika sammanhang; denna diskurs ser kvinnan som "det ideala offret" och säger hur kvinnor ska bete sig inför, under och efter att kvinnor ha blivit utsatta för våldtäkt. Ett hård draget exempel kring de bestämda föreställningarna är om kvinnor bär korta kjolar kan detta ses som en inbjudan till att bli våldtagna. Vidare handlar och hävdar de sexologiska teorier som att kvinnor kan frivilligt acceptera en viss grad av våld. Efter att ha genomfört vår undersökning anser vi att tingsrätten inte bara konstruerar diskurser om vad som är normalt vid ett våldtäktsbrott, utan även avspeglar rådande maktförhållanden mellan det manliga respektive kvinnliga könet och definierar hur människor ska bete sig i detta sammanhang. / This past year, the media has been giving a major attention to exculpatory rape cases. In March 2014 the newspaper Metro started the # NEJÄRNEJ – campaign that examines how the police and courts handle rape cases. This campaign consists of a series of articles commemorating the judgments of the men cleared of allegations of rape. The woman's credibility is questioned; their consent is being misinterpreted and when word stands against word, men’s word tends to weight more. One consequence of this was that it became increasingly difficult for women to prove in court that it was indeed rape. Our ambition for this study is to seek understanding of how the district court justifies its guilty sentences. The purpose of this paper is to highlight the discourse constructed by exculpatory rape sentences from a gender perspective. We aim to achieve the purpose by investigating the subjective criterions of the decision in the evaluation process. Critical discourse analysis is used both as method but also as theory and deals with discursive patterns in the court's decision in acquitting rape cases. In this study, we analyze five texts in the form of sentences of the Swedish district court. The study shows that the district court bases on different discursive and social practices in the evaluation process. These discourses are linked to the so-called gender contract with certain ideas where men define how women should be in different contexts; this discourse sees the woman as the "ideal victim" and says how women should behave before, during and after the women have been victims of rape. An example around the determined performances is about women wearing short skirts and how that can be seen as an invitation to be raped. Further claim the sexological theories that women may voluntarily accept a certain degree of violence. After conducting our investigation, we believe that the district court not only construct discourses about what is normal at a rape crime but also reflects power relationships between the male and female gender and defines how people should behave in this context.