I denna studie undersöks representationen av virtuella influencers och interaktionen mellan publiken. Syftet med undersökningen är att få en djupare förståelse för detta nya fenomen som idag växer på sociala medier, och framför allt Instagram. De teoretiska utgångspunkterna som ligger som grund för undersökningen är hyperrealitet, identitet och personas, semiotik och representation. Metoderna som används för att analysera materialet är en kvalitativ innehållsanalys samt en semiotisk analys. I genomförandet av den kvalitativa innehållsanalysen (publikens kommentarer) identifierades följande teman; hyllningar/kritik, politik och realitet. I den semiotiska analysen identifierades tre andra teman, dessa var livsstil, politik och relationer (bilder och bildtexter från de virtuella influencers). Resultatet av undersökningen visade att beroende på influencer, bilder och bildtexter var variationen stor mellan hur publiken tog emot materialet. Det gick också att se en stor skillnad i den semiotiska analysen mellan de olika virtuella influencers som undersöktes.

Problemformulering och syfte: En forskare tror att virtuella influencers har en ljus framtid, vilket kan innebära att mänskliga influencers roll påverkas. Dessutom säger forskning att det finns en problematik i fenomenets trovärdighet, faktumet att overkliga aktörer inte uppfattas trovärdiga ser vi kan utgöra ett problem för användandet av virtuella influencers. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur virtuella influencers agerar på Instagram, hur specialister inom influencer marketing ser på detta fenomen och hur kunskap, nätverk och parasociala relationer påverkar trovärdigheten hos en influencer. Metod och material: I den här studien har två metoder använts. En kvantitativ innehållsanalys har genomförts på två virtuella influencers Instagramkonton; lilmiquela och bermudaisbae. Resultatet från innehållsanalysen har använts för att vidare undersöka studiens frågeställningar genom fyra intervjuer. Huvudresultat: Studiens resultat visar att (1) virtuella influencers beter sig som verkliga människor på Instagram, (2) trovärdigheten kan vara en utmaning hos virtuella influencers, beroende på hur ärlig kommunikationen är runt de overkliga och verkliga faktorerna och (3) specialister inom branschen har en nyfiken inställning till virtuella influencers och kan tänka sig att arbeta tillsammans med virtuella influencers.

Syfte: Syftet är att undersöka skillnaden mellan en mänsklig influencer och en virtuell influencers effekt på en konsuments varumärkesattityd och köpintention när ett varumärke marknadsförs på sociala medier. Metod: Studien tillämpar en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats. Populationen som avses studeras är svenska Instagram-användare mellan 15 och 60 år. Urvalet är baserat på ett icke-slumpmässigt urval. Data har samlats in genom en webb-baserat enkät. Enkäten resulterade i 182 godtagbara svar som har analyserats via statistikprogrammen Jamovi och SmartPLS. En deskriptiv analys, ensidiga och parade t-tester, korrelationsanalys samt strukturerad ekvationsmodellering har använts för att tolka studiens resultat. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att både en mänsklig- och en virtuell influencer har en effekt på en konsuments varumärkesattityd och köpintention. Effekten av en konsuments köpintention förmedlas i båda fall genom den varumärkesattityd respektive form av influencer genererat. Utifrån studiens teoretiska ramverk har studien även kunnat visa att olika faktorer har en relation till en mänsklig- respektive virtuell influencer, trots att de marknadsför samma varumärke. Bidrag: Studien bidrar till teoretisk kunskap om att en virtuell influencer har en effekt på en konsuments varumärkesattityd samt köpintention. Studien bidrar även med kunskap om att det finns olika faktorer som har en relation till en konsuments varumärkesattityd och köpintention i relation till en mänsklig- respektive virtuell form av influencer. Förslag till fortsatt forskning: Vidare forskning föreslås undersöka personlighetsdrag som är kopplade till en större omtyckbarhet gentemot virtuella influencers. En replikering med modifiering föreslås även samt studier om vilka organisationer/branscher som kan dra fördelar från att använda en virtuell influencer i sin marknadsföring. / Aim: The purpose is to investigate the difference between a human influencer and a virtual influencer's effect on a consumer's brand attitude and purchase intention when a brand is marketed through social media. Method: The study applies a quantitative research method with a deductive approach. The population to be studied is Swedish Instagram users between the ages of 15 and 60. The selection of respondents is based on a non-random sample. Data has been collected through a web-based survey. The survey resulted in a total number of 182 respondents. The data has been analyzed through the statistical programs Jamovi and SmartPLS. A descriptive analysis, one-sided and paired t-tests, correlation analysis and structured equation modeling have been used to interpret the study's results. Result and conclusions: The result of this study shows that both a human- and a virtual influencer have an effect on a consumer's brand attitude and purchase intention. In both cases, the effect of a consumer's purchase intention is mediated by the brand attitude the influencer has generated. Based on the study's theoretical framework, the study has also been able to show that different factors have a relationship to a human- and virtual influencer, even though they are marketing the same brand. Contribution: The study contributes to theoretical knowledge that a virtual influencer has an effect on a consumer's brand attitude and purchase intention. The study also contributes to the knowledge that there are different factors that have a relationship to a consumer's brand attitude and purchase intention in relation to a human- or virtual form of influencer. Suggestion for future research: Further research is suggested to investigate personality traits that are connected to a greater likability towards virtual influencers. A replication with modification is also proposed as well as a study on which type of organizations/industries that can benefit from using a virtual influencer in their marketing.