ABSTRACT   Background Removal of mandibular third molars can be associated with postoperative complications. Coronectomy with partial removal of the crown, is described as an alternative surgical method when risks for post-operative complications are substantial.  Aim  The aim of this study was to evaluate risk factors for post-operative complications after coronectomy.   Materials and Methods Fifty-six patients (26 men/30 women, median age 51 years) were operated with coronectomy of mandibular third molars. Risk factors were identified from medical records and radiographic examinations. Post-operative complications lasting over 14 days were registered.   Results  Fifty percent of the patients had a post-operative complication with significant higher risk for complications for patients over 51 years (p = 0.016). The most common complications were pain from surgical site and local infection. Three patients were registered with affected sensory function. Root migration was registered in 16 patients. Gender, comorbidity, medication, tobacco use, cause of referral (bacterial/other causes) or angulation of the third molar did not affect the risk for complications. Conclusion  The results indicate that coronectomy is an appropriate surgical technique when the risks for postoperative complications are significant, although a high level of short-term complications has been observed.

Bakgrund: Avlägsnandet av visdomständer är ett av de mest frekventa ingreppen på oralkirurgiska kliniker och det har uppskattats att det årligen extraheras 100 000 visdomständer i Sverige. Majoriteten av operationerna utförs med indikation men i många fall sker den i profylaktiskt syfte. Profylaktiskt avlägsnande innebär en borttagning av visdomstanden innan patologi uppstår. Denna åtgärd är än idag mycket omdebatterad eftersom det handlar om tänder där patienten varken uppvisar symtom eller patologi. Inför beslutet att ta bort en visdomstand måste bl. a. faktorer som riskerna med en operation, tandens position och täckningsgrad samt kostnaderna för patienten och samhället övervägas.Syfte: Mot denna bakgrund har syftet för denna litteraturstudie varit att undersöka om det i litteraturen finns evidens för att ta bort visdomständer i underkäken i förbyggande syfte.Metod: Studien baseras på en litteratursökning med hjälp av elektroniska databasen PubMed samt referenskomplettering efter granskning av studierna. Dessutom tillkom en granskning av riktlinjer och rekommendationer i flera europeiska länder. Resultat och konklusion: Sökningen omfattar 26 studier däribland en randomiserad kontrollerad studie. Slutsatsen av denna litteraturgenomgång är sammanfattningsvis att det finns för lite evidens för att bedöma om visdomständer i underkäken ska avlägsnas i förebyggande syfte eller inte. För att få svar på denna fråga krävs det fler prospektiva och longitudinella studier av behandlingsalternativen, gärna RCT. Även studier som undersöker naturalförloppet av visdomständer är önskvärda. En kontinuerlig uppföljning av asymtomatiska visdomständer anses för närvarande som det bästa behandlingsalternativet.