Uppsatsen utgår från terrordåden i Norge den 22 juli 2011. Med Dagens Nyheters webbpublicerade artiklar om Behring Breivik som material gjordes en kvantitativ innehållsanalys. Bland annat tittades på hur Dagens Nyheter beskrev varför Behring Breivik begick dessa handlingar, om rapporteringen varit objektiv och i vilken utsträckning webbspecifika företeelser, såsom filmklipp och bildspel nyttjats. Resultatet blev att webbspecifika företeelser fanns om än inte i någon större utsträckning och att de förekom mestadels i direkt närhet till terrordåden. En webbspecifik företeelse skiljde sig från ovanstående resultat och det var nyheter som uppdaterats vilket skett i 23 % av alla kodade artiklar. Dessa var dessutom spridda över kodningsperioden utan någon direkt logisk fördelning. Svar på frågan varför enligt Dagen Nyheter blev att Behring Breivik begick dåden p g a sina högerextrema åsikter och eller högerpopulistiska partier. När det gäller frågan om Dagens Nyheter var objektiv i sin bevakning har inget entydigt svar kunnat noteras. Vad som kan konstateras är att Dagens Nyheter varit återhållssam i sin publicering av Behring Breiviks egna bilder men att manifestet återgivits eller citerats i nästan en tredjedel av alla artiklar. I uppsatsen förekommer även en generell diskussion om hur journalister bör bevaka ett terrordåd. Svårigheterna och ansvaret.

Papperstidningen är död! Länge leve webbtidningen! Inte riktigt så. Men sant är i alla fall att människors medievanor har förändrats mycket sedan internet blev en del av våra liv. Allt fler människor väljer att ta del av nyheter på nätet i stället för i papperstidningen. Utvecklingen gäller i synnerhet kvällstidningsgenren. Webbtidningens och papperstidningens olika förutsättningar och format har lett till att olika medielogiker har uppstått. Och där tar denna studie avstamp. I en fungerande demokrati krävs kunskap och information om politik och om hur samhället fungerar. Medborgarnas viktigaste källa till information är medier. Syftet med studien är att undersöka hur den inrikespolitiska rapporteringen skiljer sig mellan kvällstidningars webb- och pappersversioner. Med utgångspunkt i gestaltningsteorin och teorier om nyhetskällor användes en kvantitativ innehållsanalys för att undersöka den politiska journalistiken under två veckors tid. Resultatet visar bland annat att webbtidningarna i större utsträckning rapporterar om politik sakligt och oftare använder ett beskrivande förhållningssätt. I mer än nio av tio artiklar erbjuder webbtidningarna dessutom läsaren bakgrund eller sammanhang. Papperstidningarna låter i sin tur fler källor komma till tals och ger medborgare ett större utrymme i den politiska rapporteringen.