Undersökningens syfte är att ta reda på hur JavaScript‐ramverk presterar i jämförelse med  ren JavaScript i en kommunikation med en webbservice. Kommunikationen med en  webbservice är tillståndslös. Detta innebär att en webbapplikations förfrågan mot en  webbservice alltid är en ny förfrågan. En webbservice kommer inte ihåg klientens tidigare  frågor.   Det finns idag en rad olika JavaScript‐ramverk som klarar av en kommunikation av sådan  karaktär. Denna undersökning kommer att utvärdera prestationerna av de mest använda  ramverken på marknaden gällande kommunikation med en webbservice. För att avgöra vilka  ramverk som ska ingå i undersökningen ingick endast de ramverk vars användning på  webben överstiger 0.1%, vilket resulterade i att 17 stycken ramverk undersöktes. Därefter  gallrades de ramverk bort som inte klarar av kommunikation med en webbservice, ramverk  som inte är underhållna och slutligen också ramverk som kostar pengar att använda. De  ramverk som kvarstod var jQuery, MooTools, Prototype, AngularJS och Dojo.  Implementationer producerades med de kvarvarande ramverken och en med ren JavaScriptkod. Sedan analyserades dessa implementationer genom att dokumentera svarstider och  med hjälp av analyseringsverktyget Platojs. Verktyget gav svar på de frågor som  formulerades för att kunna svara på huvudgripliga undersökningsfrågan i undersökningen.  Frågorna sökte svar på underhållbarhetsvärde, antal rader kod, estimerade antal fel och Lintfel.   Undersökningen visar att implementationer med JavaScript‐ramverk presterar bättre än ren  JavaScript. En korrelation upptäcktes mellan mätvärdena ”estimerade antal fel” och  ”underhållbarhet”, genom de ekvationerna Platojs använde för analysen. Om en  implementation innehåller ett högre antal estimerade fel var underhållbarheten sämre. En  sammanvägd analys visade att det ramverk som presterade bäst var jQuery.