Syftet med denna studie har varit att undersöka hur två gymnasielärare och sju elever i årskurs 3 på gymnasiet förhåller sig till och uppfattar arbetet med formativ bedömning. Frågeställningarna för studien har varit: Hur beskriver två gymnasielärare att de arbetar med formativ bedömning? Upplever lärarna att eleverna tar ansvar för sitt eget lärande och i sådana fall hur? På vilka sätt kan lärarna påverka och utveckla sitt arbete med formativ bedömning? Uppfattar eleverna de formativa inslagen i undervisningen och i sådana fall hur? På vilket sätt förhåller sig lärarens och elevernas uppfattningar till varandra? Studiens empiri bygger på kvalitativa intervjudata, där materialet har behandlats utifrån Paul Blacks och Dylan Wiliams fem nyckelstrategier för formativ bedömning. Dessa strategier utgår ifrån klargörande av lärandemål, skapande av lärandeaktiviteter, framåtsyftande återkoppling, kamratbedömning och elevers självbedömning. Resultaten av studien visar att lärarna har ett aktivt förhållningssätt till formativ bedömning enligt Blacks och Wiliams strategier, där eleverna genom olika tekniker ges möjligheter till att ta ansvar över och äga sitt lärande. Lärarna upplever att eleverna tar ansvar för sitt lärande genom delaktighet i kursmoment och genom förvaltande av återkoppling. Det finns stora möjligheter till utveckling av arbetet med formativ bedömning, men ett hinder upplevs vara attityden till teknik och formativ bedömning, där det inte alltid finns en samsyn. Eleverna är positiva till de formativa inslagen i undervisningen, men upplever att variationerna är stora beroende på ämne och beroende på lärare. Det är önskvärt med en ökad tydlighet och valfrihet. Vid en jämförelse av lärare och elevers uppfattningar framkommer att kommunikation är både en värdefull men samtidigt komplicerad del. Syftet med den formativa bedömningen i undervisningen behöver både tydliggöras och synliggöras i alla led, så att kunskapen, lärandet och eleverna hamnar i fokus.

Syftet med följande examensarbete är att undersöka i vilken form och utsträckning formativ bedömning existerar ute i den svenska gymnasieskolan. Vi vill dessutom undersöka huruvida det finns en kommunikation mellan lärare och elever gällande formativ bedömning samt hur denna kan se ut. För att svara på våra frågeställningar har vi först sammanställt den tidigare forskning som finns kring formativ bedömning. Därefter har vi presenterat relevant teori som primärt består av Dylan Wiliam och hans fem strategier för hur man kan ta sig an formativ bedömning i klassrummet. I resultatet presenteras den empiri som framkommit genom intervjuer med lärare, samt enkätundersökningar som gjorts eleverna som går i de klasser som lärarna undervisar i. I analys-avsnittet sker således en analys av empirin med hjälp av teorin; Dylan Wiliams fem punkter. Denna visar på att det finns en dialog av något slag i alla de klassrum som undersökts gällande formativ bedömning. Hur mycket denna implementeras samt på vilka konkreta sätt tycks vara relaterat till vilken mängd fortbildning lärarna fått sedan Gy11 och formativ bedömning kom ut på marknaden i den form det är idag. Tidsbristen tycks också ha en viss påverkan på i vilken utsträckning formativ bedömning används. Slutligen så tycker dock både elever och lärare att formativ bedömning är något positivt och att det bör finnas med i klassrummet så länge tiden, möjligheten och kunskapen finns där.

No description available.

The main topic of the thesis is William Slavata of Chlum and Košumberk. The most important information about his life and career in many significant provincial and royal offices is summarized at the beginning of my thesis, which is divided into five chapters. The third chapter, which follows after the introduction, list of sources of literature and explanation of key terms, describes the development of a prominent clan of Slavata of Chlum and Košumberk, whose origins according to the oldest historical sources can be traced back to the turn of the 11th century. Moreover, I linked the history of Slavata of Chlum and Košumberk clan with geographical context by adding detailed description of clan residences in the Kingdom of Bohemia. The fourth chapter deals with Vilém Slavata of Chlum and Košumberk himself, illustrating the everyday life of a high nobility representative. The fifth chapter gives information on the picture depicting the life of Count Vilem Slavata as well as other important events of this era in art.