Socionomkonsulter, socionomer som hyrs ut av konsultföretag till framförallt kommuner, har blivit en vanligt förekommande företeelse på socialkontor runt om i landet. Denna uppsats frågar sig inte enbart varför socionomer väljer att bli konsulter utan analyserar socionomkonsulternas användning av konsultrollen som en professionell strävan med vilken de tar avstånd ifrån olika sätt att organisera det sociala arbetet i kommunen. Socionomkonsulten har en oviss hemhörighet då de pendlar mellan konsultföretaget och kommunen, en pendling som också sker mellan offentligt och privat. På så sätt kan socionomkonsulterna sägas befolka ett typ av gränsland. Det är detta gränsland som undersöks i denna uppsats i vilken fem stycken socionomkonsulters intervjuutsagor behandlats och analyseras med hjälp av en diskursanalytiskt inspirerad metod och teori. Vad avgränsar sig socionomkonsulterna mot? Vilka professionella värden framhåller de som en del av konsultrollen? Vad konstituerar socionomkonsulternas gränsland? För att svara på dessa frågor analyseras socionomkonsulternas berättelser även med hjälp av en teori om två olika idealtypiska sätt att se på professioner, yrkes- och organisationsprofessionalism (Evetts 2010). En av uppsatsens slutsatser är att socionomkonsulternas val att bli konsulter kan tolkas som en reaktion mot två oförenliga krav vilka kopplas till de två idealtyperna. Ett krav att närvara i kollegiet genom gemensamma möten och utbildningar och ett krav att självständigt utföra ett överbelastande utredningsarbete. / Social worker consultants, that is social workers hired by municipal authorities from different consultancies, has become a common phenomenon in social offices all over Sweden. The purpose of this thesis does not however limit itself to the question as why social workers prefer to become consultants, but rather howthey make use of their capacity as consults in a professional quest whereby they distances themselves from the ways social works are organized and handled by local governments. The home-about of social worker consultants is uncertain, as they swing between consultancies and local governments; a swinging between public and private sectors. Hence, one might conclude that the social consultants inhabits a “border land” of a sort. This paper is a survey of this “border land”, made through analyzing, with the help of a discourse analytically-inspired method, the statements of five social consultants: In relation to what do they define themselves? What are the professional values they emphasize? What constitutes this “border land” of the social consultants? In order to derive an answer into these questions, their statements are analyzed in the light of one particular theory, referring to two typical ideals of viewing professionalism: occupational- and organizational (Evetts, 2010).One of the conclusions made, is the possibility that the social workers choice of becoming merely a consultant is in fact a reaction against mutual conflicts between respective types of ideals with incompatible demands

Den här studien ämnar undersöka hur lärare upplever sin egen professionella yrkesautonomi, i arbetet med åtgärdsprogram och extra anpassningar. Genom att kategorisera lärares uppfattningar utifrån en idealtypsanalys av yrkesprofessionalism respektive nymanagerialism görs tre typer av jämförelser; innan och efter proposition 2013/14:160, mellan system där åtgärdsprogrammen skapas av elevhälsoteamet respektive av lärarna själva, samt mellan lärare med högre respektive lägre yrkestitel. Det nya datamaterialet består i fyra samtalsintervjuer samt en mindre analys av ett antal extra anpassningar för datatriangulering från en av informanterna. Studien finner bland annat att lagändringen lett till en formell ökning av lärares yrkesautonomi genom mindre utvärderingskrav och brukarinflytande men att informella strukturer såsom till exempel tillit och differentierat socialt kapital gör att den faktiska betydelsen av lagen begränsas. Vidare redovisas det att det kan finnas stora skillnader i lärares upplevda autonomi mellan skolor utifrån de olika organisatoriska val skolorna gör utifrån skollagens handlingsutrymme. Dessa organisatoriska skillnader kan även  leda till skillnader i lärarnas upplevda autonomi mellan olika skolor.

Delegationsordningen påverkar socialsekreterares handlingsutrymme att leva upp till barnets bästa. Socialsekreterare styrs dagligen i sitt yrkesutövande av politiska beslut som utgörs av lagstiftning. Det politiska landskapet avser att bidra till en demokratisk process med avsikt att leda till likabehandling och rättssäkerhet för att stärka legitimiteten inom välfärden. Samtidigt är individer i behov av individuella lösningar och behovsanpassade insatser, något som lämnar socialsekreterare med ett handlingsutrymme att agera efter egen yrkesprofessionalism i försök att leva upp till barnets bästa. Socialsekreterare lever i ett mellanting mellan dessa två världar där organisationsprofessionalism och yrkesprofessionalism möts. Studiens resultat visar på svårigheter att definiera barnets bästa vilket medför en prövning av socialsekreterarens handlingsutrymme och flexibilitet i varje enskilt fall. Dessutom framgår det av det empiriska materialet att tillit utgör grundval för att handlingsutrymme ska bli önskvärt hos socialsekreterare. På barn- och utredningsenheten där studien utfördes upplever socialsekreterare generellt att de har tillit från ledningen på arbetsplatsen. Däremot framkommer det att delegationsordningen upplevs som ett ekonomiskt styrmedel för att reglera de offentliga utgifterna. Slutligen visar resultatet att socialsekreterare är oense om vem som ska vara yttersta beslutsfattare och efterfrågar expertkunskap i socialnämnden där de tyngsta besluten fattas. / The delegation of authority affects social workers discretion to live up to the best interests of the child. Social workers are affected daily by political decisions. The political landscape contribute to a democratic process with the intention of leading to equal treatment and the rule of law. At the same time, individuals are in need of individual solutions and needsadapted efforts, which leaves the social worker with the discretion to use occupational professionalism in an attempt to live up to the child's best of interests. Social workers act in between two worlds where organisational professionalism and occupational professionalism meet. The results of the study show difficulties in defining the best interests of the child, which challenges the social workers discretion in each single case. Trust is the foundation for making discretion desirable amongst social workers. At the child welfare unit, social workers feel that they have trust from their management. On the other hand, the delegation of authority is perceived as an economic instrument for regulating public expenditure. Finally, the results shows that the social workers disagrees on who should be the ultimate decisionmaker and demand expertise among the politicians in the social committee where the toughest decisions are made.