Bakgrund: Kommunikation är en central del av omvårdnad och den palliativa vården. Det ärviktigt för sjuksköterskan att ha effektiva samtal med patienten för att förbättra vården förpatienten. Palliativ vård innebär att behandlingen är symtomlindrande då sjukdomen ärobotlig och när vården övergår till palliativ vård i livets slutskede är behandlingensymtomlindrande istället för livsförlängande. Sjuksköterskan har en viktig del i den palliativavården i livets slutskede och ha en holistisk och personcentrerad syn. Syfte: Syftet medlitteraturstudien var att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av kommunikation medpatienter i palliativ vård vid livets slutskede. Metod: Studien har baserats på 13 artiklar medkvalitativ metod och litteraturstudien har en induktiv ansats. Cinahl och PubMed har använtssom databaser vid sökningarna efter artiklar. Artiklarna har kvalitetsgranskat enligt SBU:sgranskningsmall och analysen har gjorts utifrån Popenoe analysmetod. Resultat: Tvåhuvudkategorier och nio underkategorier identifierades i data som analyserades. De tvåhuvudkategorierna var Främja kommunikation och Hinder för kommunikation. KategorinFrämja kommunikation omfattar underkategorierna bygga relation, Spiritualitet och religion,Icke-verbal kommunikation och Tidpunkt för samtal. Hinder för kommunikation kategorienomfattar Kunskap och utbildning, tidsbrist, Ansvarsfördelning, Patientens förutsättningar ochReligion, kultur och spiritualitet. Konklusion: Kommunikation var essentiellt för att bygga enrelation till patienter. Det fanns en kunskapsbrist hos sjuksköterskan om kommunikation somledde till en sämre kvalitet på vården. En del sjuksköterskor var obekväma att samtala omdöden. Tidsbrist, oklara rutiner, patientens brist på kunskap, sjuksköterskans oförmåga attanpassa språket och svårigheter att hantera de egna känslorna samtidigt som patientenskänslor var hinder i kommunikationen. Existentiella samtal var en tung börda för en delsjuksköterskor och en del sjuksköterskor ville prata om spiritualitet, religion och kultur medanandra inte ville det. Samtal kring döden kunde ske vid olika tidpunkter i sjukdomsförloppet. / Background: Communication is a central part of nursing and palliative care. It is important fornurses to have a effective communication with patients to improve the care to the patient.Palliative care is when the disease the patient have is incurable and when the care transitionsto palliative care et the end of life the treatment is oriented in symptom relief instead ofprolonging life. Nurses is a important part of the palliative care at the end of life and have aholistic an person centered view. Aim: The aim with this literature review was to explore thenurse experience of communication with palliative patients at the end of life. Method: Thestudy has been based on 13 studies with a qualitative method and have a inductive approach.Cinahl and PubMed have been used as databases in the search after articles. The articles havebeen evaluated with SBUs template and the analysis have been done with Popenoes analyzingmethod. Results: Two main categories and nine subcategories were identified in the dataanalyzed. The two main categories were Promoting Communication and Barriers toCommunication. The Promote Communication category includes the subcategories BuildingRelationship, Spirituality and Religion, Non-Verbal Communication and Time forConversation. Obstacles to communication category includes Knowledge and education, lackof time, Distribution of responsibilities, Patient's conditions and Religion, culture andspirituality. Conclusion: Communication was a important part of building a relationship withpatients. There was a lack of knowledge in nurses about communication which led to a carewith less quality. Some nurses were uncomfortable with talking about death. Lack of time,undefined routines, the patients lack of knowledge, the nurses inability to adapt the languageafter the patients level and difficulties handling the nurses own feelings at the same time asthe patients where obstacles in the communication. Existential conversations were a burdenfor some nurses and some nurses wanted to talk about spirituality, religion and culture whileother nurses did not want to talk about it. Conversation about death could take place atdifferent stages in the disease course.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-69311 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Rilvik, Iza, Ahmed, Hozan |
| Publisher | Malmö universitet, Institutionen för vårdvetenskap (VV) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0037 seconds