Bildämnet omfattar ett brett spektrum av visuella uttryck som är viktiga för att förstå omvärlden, men dess potential begränsas av praktiska utmaningar som stora undervisningsgrupper. Forskning visar att mindre klasser förbättrar elevers prestationer och arbetsmiljön för lärare, men det finns också indikationer på att strukturella faktorer som klasstorlek inte alltid är avgörande för studieresultat, utan att lärarens arbetssätt spelar en stor roll. En frågeenkät skickades via mail till bildlärare i Sverige med syftet att undersöka gruppstorlekens påverkan på bildundervisningen, med svar från 14 lärare från tolv skolor. Enkäten, distribuerad både via nätverk och genom att kontakta skolor slumpvis, analyserades kvalitativt för att belysa lärarnas perspektiv och identifiera viktiga svar. Resultatet diskuterar hur variationer i gruppstorlek påverkar bildundervisningen, där mindre grupper föredras av lärare för att möjliggöra individuell feedback och relationsskapande, medan större grupper upplevs som mer utmanande för att hinna med alla elever och skapa arbetsro. Trots utmaningar med att nå lärare, och ett visst bortfall, ger resultatet en mångsidig bild av lärarnas synpunkter. Studien pekar på komplexiteten kring faktorer som påverkar undervisningen, där klassammansättningen och upplevelsen av den kan vara viktigare än själva klasstorleken. Framtida forskning kan vara en jämförelse mellan tiden före och efter skolans kommunalisering 1991, samt vad som hände efter 2015, med ökad invandring och demografiska förändringar.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-226524 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Wistrand, Mia |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0014 seconds