Undersökningens syfte är att, genom kvalitativa intervjuer och kursplansanalyser, ta reda på hur fyra yrkesverksamma svensklärare inom den kommunala vuxenutbildningen på gymnasienivå beskriver sin undervisning i det språkhistoriska kursinnehållet för svenska 1, 2 och 3, samt hur deras beskrivningar stämmer överens med det som står i kursplanerna för svenska 1, 2 och 3. Frågeställningarna är ” Hur definierar respondenterna det språkhistoriska kursinnehållet och beskriver sina undervisningsmetoder i språkhistoria inom svenskämnet på gymnasienivå?” och ” Hur är respondenternas tolkningar av det språkhistoriska kursinnehållet samt deras undervisningsmetoder i praktiken förankrade i kursplanerna för Svenska 1, 2 och 3?” Resultatet visar en diskrepans i tolkningarna beträffande i vilken kurs den språkhistoriska tyngdpunkten ligger. Tre respondenter uppfattar tyngdpunkten som liggande i svenska 3, medan en respondent istället uppfattar den som placerad i svenska 2. Otydlighet i styrdokumenten uppges i uppsatsen vara en möjlig orsak. Då undersökningen är av kvalitativ art kan dock inga generella slutsatser dras. Informanternas uppfattningar av vad som inkluderas i ämnet språkhistoria är lika, och innefattar främst språkets ursprung och förändringar, dess framtid samt hur det influeras av människan. Alla respondenter kopplar delämnena språkhistoria och språksociologi till varandra, och menar att det är nödvändigt att komma in på språkhistoria vid undervisning i språksociologi. Undervisningsmetoderna som används av informanterna är, i likhet med stoffet, väl förankrade i styrdokumenten, och innebär ofta en kombination av flera delmoment i den aktuella svenskkursen. Förutsättningarna för den kommunala vuxenutbildningen förefaller variera mycket. Detta gäller bl.a. hur lång tid varje kurs får ta i anspråk. Slutsatsen dras att tidsfaktorn påverkar hur mycket tid språkhistoria tillåts ta i anspråk – något som i sin tur påverkar undervisningsmetoderna. Möjligen innebär detta att likvärdighet mellan vuxenundervisningen på olika orter kan ifrågasättas. / The aim of this essay is to find out how four now working Swedish teachers, at municipal adult education schools on upper secondary level, describe their teaching of Swedish Language History to students – and whether their descriptions are consistent with the curricula of Swedish 1, 2 and 3. The methods used are qualitative interviewing and curriculum studies. The research questions are: “How do the informants interpret the course elements of Language History in Swedish 1, 2 and 3, and how do they describe their teaching methods pertaining to Language History in those courses?” and “How are the informants’ interpretations of the Language History contents of the courses Swedish 1, 2 and 3 – and their teaching methods pertaining to those contents – supported by the curricula of Swedish 1, 2 and 3?” The result shows a discrepancy concerning the teachers' opinions on which course contains the most Language History. Three teachers believe Swedish 3 to contain the most of said topic, while one believes the same is true for Swedish 2. Possibly the curricula are not clear enough. However, no general conclusions can be drawn by this study as it is of the qualitative kind. The teachers appear to agree on what elements Language History contains: mainly the origin of the language, its future and what has an influence on it. All informants also link Language History to Social Linguistics, and claim it is almost impossible to teach Social Linguistics without also delving into Language History. The teaching methods used often contain a mix of several course elements, and are well supported by the curriculum in question – as is the stuff taught by the teachers. Time is an important factor in municipal adult education. One student may have only fifteen weeks to complete a course at his/her school, while a student at another school has a full semester. This affects the teaching methods, as well as how the course is planned out. Possibly, it also affects whether or not the municipal adult education in one school can be said to be the equivalent of the education in another school.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-52176 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Larsson-Rydhammer, Jenna |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.1774 seconds