Return to search

Vårdpersonalens erfarenheter av att möta äldre med depressiva symtom inom primärvården och äldreomsorgen

Bakgrund: Medellivslängden ökar generellt sett i Sverige. Cirka en tredjedel av personer över 65 år drabbas av psykisk ohälsa, vilket är cirka mer än dubbelt så många än bland yngre personer. Det är lika vanligt att som äldre drabbas av depression som av demens. Trots detta är äldres psykiska hälsa underprioriterad. Inom olika områden i sjukvården, framförallt inom äldreomsorgen och primärvården kommer vårdpersonal att träffa på äldre personer eller patienter med depressiva symtom. Syfte: Syftet var att undersöka vårdpersonalens erfarenhet av att möta äldre personer med depressiva symtom inom äldreomsorgen och primärvården. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ studiedesign utfördes. Databaserna CINAHL, PubMed och PsychINFO användes för att hitta de tio vetenskapliga artiklar som låg till grund för resultatet. De vetenskapliga artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades utifrån Fribergs femstegsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier framkom efter analysen: yrkesrelaterade hinder och förutsättningar för att ge god vård, identifiering, diagnosticering och behandling samt utmaningar med patientgruppen. Yrkesrelaterade hinder för att ge god vård var tidsbrist. Förutsättningar var kunskap medan attityder bland vårdpersonal kunde vara både en förutsättning eller ett hinder. Inom identifiering, diagnosticering och behandling framkom det att informella bedömningsinstrument var mest förekommande och att relation var avgörande för hantering av depressiva symtom hos äldre personer. Utmaningar med patientgruppen i mötet var den äldre generationens inställning till depression och förmåga att uttrycka sig emotionellt. Konklusion: Vårdpersonalens erfarenheter av bra bemötande, diagnostisering och behandling av depression hos äldre personer beskrevs som en bra relation mellan vårdpersonal och patient. Förutsättningar för relationen var tid, kunskap och kontinuitet. / Background: The general average life expectancy increases in Sweden and in all EU countries. About one-third of people over the age of 65 suffer from mental illness, which is more than twice as many as among younger people. It is as common for elderly to suffer from depression as from dementia. Despite this, the mental health of elderly is under-prioritized. In various areas of health care, especially in elderly care and primary care, healthcare professionals can expect to encounter elder people or patients with depressive symptoms. Aim: The aim was to explore health personnels’ experience of encountering older people with depressive symptoms within elder care and primary care. Method: A literature review with qualitative design was made. Databases CINAHL, PubMed and PsychINFO was used to find the ten scientific articles that was used for the result. Result: Three themes emerged after the analysis: occupational barriers and prerequisites for providing good care, identification, diagnosis and treatment and challenges with the patient group. Occupational barriers for providing good care was not enough time. Prerequisites was knowledge and attitudes among health personnel could be both a barrier and a prerequisite. Within identification, diagnosis and treatment, it was found that informal assessment instruments were most prevalent and that the relationship was crucial for the management of depressive symptoms in elderly. Challenges with the patientgroup in the encounter were the elder generations’ attitudes towards depression and the ability to express themselves emotionally. Conclusion: Health personnels’ experience of good personal treatment, diagnosis and treatment of depression in elderly was described as a good relationship between health personnel and patient. Prerequisites for the relationship was time, knowledge and continuity.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-25033
Date January 2019
CreatorsCollvin, Karin, Ershagen, Amanda
PublisherMalmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Malmö universitet/Hälsa och samhälle
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageEnglish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0017 seconds