Det pågår en demografisk förändring i Malmö stad. Inom 10 år beräknas antalet äldre i kommunen att öka med cirka 10 000 personer. Med anledning av detta syftar denna jämförande fallstudie att undersöka hur kommunen förhåller sig till den äldre befolkningsgruppen i den fysiska planeringen genom antagandet av ett äldreperspektiv. Uppsatsen ska undersöka och redogöra för vilka behov äldre personer har i stadens fysiska utformning, hur kommunens äldreperspektiv ser ut i dagens fysiska planering samt hur kommunen kan bli mer äldrevänlig. Här används teorier kring åldrandet, WHO:s äldrevänliga stad och hälsofrämjande planering för att analysera strategiska planeringsdokument och kommunens förhållningssätt till äldres behov i stadens fysiska utformning. Studien är byggd på empiriskt material insamlat genom en jämförande fallstudie mellan Sveriges tre största kommuner till befolkningsantal; Stockholm stad, Göteborg stad och Malmö stad. De behov som äldre har i staden präglas av tillgänglighet, säkra övergångsställen, trygghet, promenadstråk, grönområden, tillgängliga bostäder, sittplatser, tillgång till service och sociala mötesplatser. Man vill som äldre också ha ett större inflytande över den fysiska miljön. Äldreperspektivet bör härstamma direkt från äldre genom dialog, intervjuer, enkätstudier och statistik. Det innebär att äldreperspektivet kan ta sig i uttryck olika beroende på plats och är lokalt förankrat. Därav går det att se att Malmö stad har ett äldreperspektiv i fysisk planering vad gäller boende, då man i samband med boendeaspekterna vänt sig direkt till äldre i staden. Detta har man däremot inte gjort vad gäller utomhusmiljöer och byggnader, transport eller sociala mötesplatser vilket gör att Malmö stads äldreperspektiv har brister. Malmö stad kan bli mer äldrevänlig genom att bli medlemmar i WHO:s äldrevänliga stad, något som Malmö stad åtog sig att göra 2019. Processen har dock förhalats på grund av en politisk oenighet. Ett medlemskap i WHO:s äldrevänliga stad innebär att Malmö stad behöver föra aktiva dialoger med äldre vad gäller den fysiska miljön. Det innebär också att äldrefrågor lyfts på förvaltningsövergripande nivå som kräver en tvärsektoriell samverkan för att belysa äldrefrågor även i rumsliga miljöer. Ett medlemskap i WHO:s äldrevänliga stad innebär att Malmö stads äldreperspektiv stärks och anpassas efter stadens egna förutsättningar. Nyckelord: Äldreperspektiv, seniorperspektiv, äldrevänlig stad, fysisk planering, Malmöstad, tillgänglighet / There is an ongoing demographic change in the municipality of Malmö. Within 10 years, the number of elderly people in the municipality is estimated to increase by around 10 000 people. Due to this, this comparative case study aims to investigate how the municipality relates to the elderly population in spatial planning through the adoption of an elderly perspective. The essay will examine and explain the needs of elderly people in spatial planning, how the municipality´s elderly perspective looks in spatial planning and how the municipality can become more age-friendly. Theories of ageing, WHO:s framework for creating age-friendly cities and health-promoting planning are used to analyse strategic planning documents and the municipality’s approach to the needs of the elderly in the elderly in the spatial planning. The study is based on empirical material collected through a comparative case study between Sweden ́s three largest municipalities in terms of population; Stockholm, Gothenburg and Malmö. The needs of elderly people in spatial planning are characterised by accessibility, safe road crossings, security, accessible walkingpaths, green areas, accessible housing, places to sit, access to services and places for social connection, as well as a wish for greater influence over the physical environment. The elderly perspective should originate directly from the elderly through dialogue, interviews, survey studies and statistics. Wherefore the elderly perspective can express itself differently depending on location, and is locally anchored. Malmö has an elderly perspective in spatial planning with regard to housing, as Malmö has turned directly to the elderly in the city with the housing aspects. However, this has not been done with regard to outdoor environmentsand buildings, transport or social meeting places, which results in a deficient elderlyperspective. Malmö can become more age-friendly by becoming a member of WHO:s network for Age-friendly Cities, something that the municipality committed to do in 2019. However, the process has been delayed due to a political disagreement. Membership in the network means that the municipality needs to conduct active dialogues with the elderly regarding the physical environment. It also means that elderly issues are raised at an administration-wide level, which requires a cross-sector collaboration to shed light on elderly issues in the spatial environment as well. The membership means that the elderly perspective is strengthened and adapted to Malmö municipalities own conditions. Keywords: Elderly perspective, senior perspective, age-friendly cities and communities,physical planning, Malmö city, accessibility
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-60266 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Brorsson, Jacquelin, Mandegård, Isabelle |
| Publisher | Malmö universitet, Institutionen för Urbana Studier (US) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds