Denna kvalitativa studie genomfördes med syftet att bidra till lärares didaktiska resonemang och planering kring återkoppling inom matematik. Återkoppling inom matematik kan exempelvis vara när en lärare rekommenderar strategier eller förtydligar för eleven vad hen kan och vad nästa mål är (Hattie & Timperley, 2007). I studien undersöks återkoppling utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, vilket innebär en kunskapssyn som antar att individer lär sig och uppfattar olika saker baserat på tidigare erfarenheter (Patel & Davidson, 2019; Säljö, 2015). Detta teoretiska ramverk möjliggjorde synliggörandet av hur återkopplingsinnehåll kan uppfattas utifrån olika perspektiv: lärarens didaktiska resonemang, det praktiska utförandet och elevernas upplevelse. I studien synliggörs också vilket återkopplingsinnehåll som kan identifieras i ett matematikklassrum för årskurs två. Observationer och intervjuer av lärare och elever på en grundskola i Norrbotten antyder på att lärarens resonemang inte alltid stämmer överens med vad som praktiskt sker i klassrummet och hur eleverna uppfattar återkopplingen. Däremot finns det många fall då uppfattningen ur de olika perspektiven stämmer överens. Visst återkopplingsinnehåll verkar förekomma oftare än annat, och frekvensen i vilket innehåll som förekommer stämmer inte helt överens med tidigare forskning som delvis visar på att återkopplingsinnehåll relaterat till vart elever befinner sig just nu verkar vara vanligast förekommande (Brooks et al., 2019a). / This qualitative study was carried out with the aim of contributing to teachers’ didactic reasoning and planning regarding feedback in mathematics. Examples of feedback in mathematics can be when the teacher recommends strategies or clarifies where the pupil is compared to a learning goal (Hattie & Timperley, 2007). The study examines feedback with a social constructivist theoretical view of knowledge, which assumes that individuals learn and perceive the world in different ways based on previous experiences (Patel & Davidson, 2019; Säljö, 2015). This theoretical perspective allowed the study to research how feedback can be perceived from different perspectives: the teacher’s didactic reasoning, the practical execution, and the students’ experience. The study also highlights which content of feedback can be identified in a year two classroom. Observations and interviews of teachers and students at a primary school in northern Sweden suggests that the teacher’s reasoning does not always agree with what happens in the classroom and how the students perceive the feedback. However, there are also cases where the different perspectives do perceive the feedback in the same way. Some feedback content seems to occur more often than others, and the frequency that the different contents of feedback are used does not fully agree with previous research. Brooks et al. (2019a) suggests that feedback regarding where the students are right now in their process is the most common in their study, that was not the case in the current study.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-86075 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Nordmark, Malin |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Pedagogik, språk och ämnesdidaktik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.003 seconds