Syftet med denna uppsats är att granska eventuella skillnader mellan svenska kommuners visioner rörande social hållbarhet som konkretiseras i respektive kommuns översiktsplan. Granskningen syftar även till att generera kunskap gällande hur svenska kommuner följer Plan- och bygglagens (PBL) krav på behandling av social hållbar utveckling i den översiktliga planeringen. Uppsatsens resultat är intresseväckande då det inte finns en klar definition av social hållbarhet, vilket leder till svårigheter att implementera begreppet inom planeringen. Parallellt med begreppets svårdefinierbara natur är hållbarhet likväl ett av de mest frekvent använda och accepterade målen inom planering (De Roo & Porter 2007, 2). Även Persson understryker svenska kommuners svårigheter att tillämpa en planeringspraxis med tillhörande strategier som för samhället i en hållbar riktning (Persson 2013, 302). Följaktligen innebär det att det finns en ovisshet i svenska kommuners visioner samt att dessa kan skilja sig åt kommuner emellan vilket genererar olikartade samhällsutvecklingar. För att konkretisera uppsatsens syfte kommer fyra översiktsplaner väljas ut med utgångspunkt i följande kriterier: kommunen ska ha en stabil befolkningstillväxt med en befolkning på 100 000-155 000 invånare samt en översiktsplan antagen år 2016 eller senare. Syftet med kriterierna är att de ska ligga till grund för framtida generaliseringar baserade på granskningens resultat. Utöver de fastställda kriterierna väljs kommunerna ut baserat på geografisk spridning samt skillnader i landareal. Ett teoretiskt ramverk skapas för att åskådliggöra hur denna uppsats tolkar begreppet social hållbarhet. Ramverket utgörs av sex kategorier: livskvalitet, social interaktion, jämlikhet, tillgänglighet, trygghet och framtidsvision. De valda översiktsplanerna ska sedan granskas med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys där meningar som berör denna uppsats teoretiska ramverk tas ut. I nästa steg kondenseras, kodas samt kategoriseras de uttagna meningarna efter uppsatsens teoretiska ram. Därefter kommer översiktsplanernas innehåll jämföras utifrån ramverkets sex kategorier och i nästa steg ska skillnader, likheter samt eventuell problematik uppmärksammas som senare ska ligga till grund för uppsatsens slutsats. Det generaliserade resultatet visar att svenska kommuners visoner mot social hållbarhet skiljer sig åt, men bitvis strävar efter samma mål. Svenska kommuner är enligt lag skyldiga att visa hänsyn till de paragrafer i PBL som berör den översiktliga planeringens innehåll av social hållbarhet. Utifrån granskningen går det dock att urskilja ingen kommun behandlar samtliga paragrafer som enligt granskningens teoretiska ramverk berör social hållbarhet. Rimligtvis går det därför att anta att även övriga svenska kommuners översiktsplaner behandlar PBLs paragrafer på likartat sätt. En värdering av det framkomna utfallet diskuteras i uppsatsens slutdiskussion där en möjlig förklaring tar avstamp i kommunernas skilda förutsättningar som tvingar dem att jobba efter olika premisser. Frågan som kvarstår är dock huruvida PBL bör utgöra striktare lagverk för arbetet mot social hållbarhet eller om lagens tolkningsfrihet är en nödvändighet för att Sveriges kommuner ska kunna implementera den på sina egna förutsättningar.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:bth-18148 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Strand, Ellen, Erixon, Madeleine |
| Publisher | Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0028 seconds