För att utveckla barns språk är det viktigt att förskolläraren har en nära kontakt med barnen och får dem att känna sig sedda och förstådda. Barn utvecklar sitt språk genom att vara tillsammans med engagerade vuxna och andra barn som lyssnar och samtalar med dem. Vi ville se om barns etniska bakgrund kan vara av betydelse för pedagogernas olika sätt att arbeta med språkutveckling genom att intervjua och observera pedagogerna. Vi lyfter speciellt Säljös tolkning av Vygotsky. Genom att barn känner meningsfullhet för de nya erfarenheterna blir kunskapen verklig och en del av dem själv. En grundtanke i den sociokulturella teorin när det gäller kommunikationen, är att språk och tänkande hänger ihop. Samt att språket är det som styr tänkandet. Enligt pedagogerna handlar språkutveckling om skrift- och talspråk, både på svenska och på annat modersmål. Men de tar även upp att det handlar om kroppsspråk, babyspråk och teckenspråk. Pedagogerna använder sig av t.ex. sångpåsar, ordkort och sagopåsar för att konkretisera språket.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-33728 |
Date | January 2008 |
Creators | Bergman, Therese, Jönsson, Therese |
Publisher | Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Malmö högskola/Lärarutbildningen |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds