I stadens förändringsprocess, ständigt präglad av nya ideal, ska många intressen förenas och beaktas vid utformningen av skolgårdar. Med utgångspunkt i naturens betydelse för barns hälsa och utveckling undersöker denna studie två skolgårdar i Malmö utifrån tre perspektiv: skolgårdarnas utformning, högstadieelevers användning av och preferenser på skolgården samt planerarens prioriteringar och tillvägagångssätt vid utformningen av skolgårdsmiljöer. Syftet är, genom förståelse för hur dessa tre perspektiv kan förenas, öka kunskapen kring hur skolgårdarna kan planeras mer socialt och ekologiskt hållbart i den föränderliga staden. Detta undersöks med en mixad metod genom platsobservationer, enkätundersökningar och intervjuer. Empirin påvisar en relativt passiv inställning till skolgården bland eleverna, oberoende av skolgårdens storlek och mängd grönska samt att de överlag prioriterar social interaktion och mobilanvändande på rasterna. Tolkningen av det empiriska materialet utifrån teorin tyder på att det är grönskans kvalitet som påverkar elevernas intresse för att ta del av miljön. Genom intervjuerna framkom det att utformningen av ett grönt ramverk som erbjuder olika rumsligheter kan bidra till en mer jämlik, inkluderande och hållbar skolgårdsmiljö. Den ideala skolgårdsmiljön, som kan anses vara en där naturen företräds, speglar dock inte nödvändigtvis elevernas uppfattning av den ideala skolgården. Elevernas preferenser kan däremot få ta plats inom det hållbara ramverket, genom aktiv gestaltning. / Within the city's transformative process, constantly tinged by new ideals, different interests must be united and considered in the planning and design of school grounds. Based on the importance of nature for children's health and development, this study examines two school grounds in Malmö from three perspectives: the school grounds design and shape, the use and preferences of the students on the school grounds, and the planner´s priorities and proceedings in planning school ground environments. The purpose is, through an understanding of how these three perspectives can unite, to increase knowledge on how school grounds can be planned more socially and ecologically sustainable in the transformative city. This is investigated with a mixed method through site observations, surveys and interviews. The empirical evidence shows a relatively passive relation to the school ground among the students, regardless of the school grounds size and amount of greenery, and generally they prioritize social interaction and mobile phone use during breaks. The interpretation of the empirical material, based on the theory, indicates that it is the quality of the greenery that affects the student’s interest in using the environment. Through the interviews, it emerged that the design of a green framework that offers different spatialities can contribute to a more equal, inclusive and sustainable school ground. The ideal environment of the school ground, which can be considered one that is characterized by natural environments, does not necessarily reflect the student's ideal of it. The students' preferences can however be accommodated within the sustainable framework through continuous design.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-45248 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Hansson, Sanna, Lundeberg, Sonja |
| Publisher | Malmö universitet, Institutionen för Urbana Studier (US) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0033 seconds