The aim of the study has been to highlight opportunities and obstacles for children to develop a positive identity after the transition from preschool to preschool class and school-age educare. Previous research shows that an individual's perceived identity changes when transitioning to new contexts, which often entails new roles and new positions. Several studies also show that children have different conditions of adapting to a new context, which has been shown to depend, among other things, on how the transitions are organized.The approach of the study has been a case study, where identity forming in preschool class and school-age educare has been the focus. Data has been collected through semi-regular interviews with teachers in preschools, preschool class and school-age educare, five parents, special teacher, two principals, preschool manager, head of compulsory school and head of the Child and Education Administration. The respondents have been interviewed individually and in some cases in groups. The study has been based on questions concerning opportunities and obstacles to children's identity forming during the transition from preschool to preschool class and school-age educare, as well as the importance of the preschool class and school-age educare for children who are considered to fall outside the scope of what is considered normal in terms of behavioural problems.On the basis of the three questions, meaningbearing words were sought, which formed codes under which the material was sorted. Based on the codes a number of themes were identified.These themes were set in relation to previous research as well as the theoretical framework of thestudy, which was partly a system theoretic perspective and partly the concept of inclusion in terms of inclusion as a community.The results showed that it is important for children and parents to create a sense of security in the transition from preschool to the preschool class and school-age educare. A condition for this is a well-planned transition with good communication between home and school, as well as between the preschool and the new function. In light of the study's system theoretic perspective as well as the inclusion perspective, the results showed that there is an effort, especially pronounced from the management level, to move from a categorical to a relationel perspective. Finally, the results showed that there is potential for development in terms of both the role of the school-age educare and the development of a collaboration between both the school and parents and between parents. / Studiens syfte har varit att belysa möjligheter och hinder för barn att efter övergången från förskolan till förskoleklass och fritidshem utveckla en positiv identitet. Tidigare forskning visar att en individs upplevda identitet förändras vid övergång till nya sammanhang, vilket ofta medför nya roller och nya positioner. Flera studier visar att barn har olika förutsättningar att anpassa sig till ett nytt sammanhang. Något som bland annat visat sig bero på hur övergångarna är organiserade. Studiens ansats har varit en fallstudie, där identitetsformering i förskoleklass och fritidshem varit i fokus. Data har insamlats genom semistrukturerade intervjuer med lärare i förskola, förskoleklass och fritidshem, fem föräldrar, speciallärare, två rektorer, förskolechef, grundskolechef och chef för barn- och utbildningsförvaltningen. Respondenterna har intervjuats enskilt och i vissa fall i grupp. Studien har utgått från frågeställningar som berört möjligheter och hinder för barnens identitetsformering vid övergången från förskolan till förskoleklass och fritidshem. Dessutom har en frågeställning sökt belysa vilken betydelse förskoleklassen och fritidshemmet har för barn som anses uppvisa någon form av beteendeproblematik.Utifrån de tre frågeställningarna kodades materialets betydelsebärande ord mot respektive frågeställning. Koderna sorterades under ett antal teman. I analysen relaterades identifierade teman till tidigare studier och till studiens teoretiska ramar, dels ett systemteoretiskt perspektiv, dels begreppet inkludering i betydelsen inkludering som gemenskap.Resultatet visade att det för barn och föräldrar är viktigt att skapa en känsla av trygghet inför övergången från förskolan till förskoleklass och fritidshem. En förutsättning för detta är en väl planerad övergång med en god kommunikation mellan hem och skola, liksom mellan avlämnande förskola och de nya verksamheterna. I ljuset av studiens systemteoretiska perspektiv, liksom inkluderingsperspektivet, visade resultaten att det finns en strävan, framför allt från stöd- och ledningsnivå, att röra sig i riktning från ett kategoriskt perspektiv till ett relationellt perspektiv. Slutligen visade resultaten att det finns utvecklingspotential när det gäller både fritidshemmets roll och att utveckla samverkan mellan dels skolan och föräldrar, dels föräldrar sinsemellan.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-446485 |
Date | January 2021 |
Creators | Högberg, Margareta |
Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | English |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Relation | Examensarbete vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier |
Page generated in 0.003 seconds