I den här studien läggs fokus på elevassistentens roll och förutsättningar för arbete inom grundsärskolans inriktning ämnesområden och i mötet med elever som har komplexa kommunikationsbehov. Syftet är att belysa hur elevassistenter själva ser på sin yrkesroll och sitt uppdrag. Kvalitativa intervjuer genomfördes med nio elevassistenter verksamma inom grundsärskolan. Situerat perspektiv användes för analys av det empiriska materialet. Studiens resultat visar att elevassistenter ser sig själva fylla en viktig funktion i grundsärskolans verksamhet, både genom att stötta elever under skoldagens olika moment och även för att stöttas pecialläraren i det pedagogiska arbetet. Elevassistentyrket ses som en bortprioriterady rkesgrupp vars arbetsbelastning är hög samtidigt som de inte erkänns för sin arbetsinsats. Studiens resultat bekräftar tidigare forskning som bedrivits inom området - elevassistenter efterfrågar större möjlighet till fortbildning och kompetensutveckling framför allt inom undervisning, alternativ och kompletterande kommunikation samt lågaffektivt bemötande. I studien diskuteras även de maktförhållanden som kan uppstå inom skolans verksamheter. Både mellan lärare och assistenter, men även mellan nya och mer erfarna assistenter på arbetsplatsen. / In this study, focus is placed on the role of paraeducators within special compulsory school in Sweden, in their work with students with severe intellectual disabilities and complex communication needs. The purpose of this study is to elicit how paraeducators view their professional role and assignment, and their work as a communicative resource. Interviews were conducted with nine paraeducators, and the theory of situated learning is used as the framework through which the empirical material is analysed. The results of the study show that paraeducators see themselves fulfilling an important function in the activities of special compulsory school, both by supporting students during the schoolday and by supporting the special needs teacher with regards to educational strategies. Paraeducators are seen as a deprioritized group who often work hard on their own with little recognition. The results of the study confirm previous research conducted in the field, that paraeducators demand greater opportunities for further education and development, especiallyin special education, augmentative and alternative communication, and low-arousal approach. The study also discusses the power relations that may appear between teachers and paraeducators, as well as those between newer paraeducators and those who are more experienced.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-90939 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Larsson, Beatrice |
| Publisher | Karlstads universitet |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds