Denna uppsats har haft som syfte att undersöka hur den androgyna subjektspositionen i Carl Jonas Love Almqvists roman Drottningens juvelsmycke från 1834 påverkas i mötet med andra kroppar och hur den genererar handlande. Arbetet har utgått från den grundläggande förståelsen att möten mellan kroppar föregriper självet. Utifrån uppsatsens syfte har tre frågeställningar formulerats: ”Via vilka kroppsliga affekter kan vi förstå androgynitet i romanen?”, ”Hur levererar den androgyna subjektspositionen i romanen handlande?”, och ”Hur producerar mötet mellan Tintomara och andra kroppar gränsupplösande effekter?” Metoden för arbetet har utgått från Eve Kosofsky Sedgewicks Touching Feeling: Affect, Pedagogy, Performativity (2003), Tove Solanders artikel ”Queerblivanden –försök till en queer-Deleuziansk litteraturläsning” i Queera läsningar (2012), samt Stephen Best och Sharon Marcus artikel ”Surface Reading: An Introduction” (2009). Utefter dessa har ett försök till ytläsning genomförts, med fokus på blivanden i deleuziansk mening. De blivanden jag identifierat har tillåtits forma uppsatsens disposition, som indelats i fem underrubriker: ”Androgynblivande”, ”Molnblivande och fågelblivande”, ”Naturblivande”, ”Mannekängblivande”, samt ”Helhetsblivande”. Under dessa rubriker har sedan materialet vävts samman med uppsatsens teori, som utgörs av Gilles Deleuzes Spinoza: A Practical Philosophy ([1970], 1988) och Gail Weiss’ Body Images: Embodiment as Intercorporeality (1999). Framför allt har Baruch de Spinozas affektlära och monism, så som den presenteras av Deleuze, använts i uppsatsarbetet. Weiss’ har bidragit med viktig förståelse för kroppen och bilderna vi har av den som ett utbyte kroppar emellan, vilket suddar ut gränserna mellan kropp och värld. Uppsatsen drar slutsatserna att de kroppsliga affekter Tintomara ger upphov till i verkets andra karaktärer inledningsvis präglas av en attraktion som har god inverkan på de andra karaktärerna, bara för att leda till ett behov av kontroll. Affekterna generar i sin tur handlande, som generellt tar sig uttryck i närmanden som övergår i fasthållanden. Mötet mellan Tintomarakroppen och andra kroppar genererar i hög grad gränsupplösande effekter i egenskap av sina blivanden, och sin flytande, ständigt föränderliga position. Tintomara kan läsas som en anti-dualistisk kraft som motsätter sig kategorisering som ”antingen eller”, en gränsupplösare mer än en gränsöverskridare.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-530331 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Hjertén, Julia |
| Publisher | Uppsala universitet, Centrum för genusvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds