Detta handlar i grunden om fyra elever, mellan 10 och 14 år som är diagnostiserade autism. Syftet med det här examensarbetet är, att med inriktning på vardagliga situationer där barn och ungdomar diagnostiserade autism ingår i, utreda och identifiera grupp- och organisationsrelaterade problem, vilka lyfter fram och förstärker ett avvikande beteende. Jag vill sätta fokus på deras omgivning, och ur ett sociokulturellt perspektiv titta på situationer där pragmatiska svårigheter, både när det gäller den kommunikativa och den samspelsmässiga situationen, har ett avgörande inslag. Följande frågor har jag velat ha svar på:•Vilka sociala mekanismer i gruppen/klassen/skolan gör det besvärligt alternativt gynnsamt för individen att kommunicera och samspela med omgivningen? •Vilka sociala fenomen i gruppen/klassen/skolan lyftes fram och förstärker alternativt motverkar ett avvikande beteende?För att komma åt detta har jag tagit avstamp i ”fenomenologin”. Syftet med detta har varit att få en bild av hur eleverna uppfattar olika sociala fenomen i deras omvärld. Med en kvalitativ forskningsansats har jag sedan försökt förstå de beskrivna sociala fenomenen utifrån både elevernas egna perspektiv och pedagogernas perspektiv. De elever som har varit föremål för min undersökning har varit 4 pojkar som jag i nuläget undervisar i en SU-grupp. Det är en klass inom grundskolan för normalbegåvade elever i med Aspergers syndrom/högfungerande autism vilka är i behov av särskilt anpassad undervisning. Klassen har hela kommunen som upptagningsområde och i gruppen arbetar också en F-6 lärare. Urvalet av intervjuer, sociala samtal och observation, baserar sig på ovanbeskrivna metodval och mina ursprungliga frågeställningar för detta arbete. Utifrån mina frågeställningar är min slutssats att det är framför allt hur vi definiera de problem som är knutna till de elever som är diagnostiserade autism och inte hur problemen definierar sig själv. Att vi ser dessa elever som själv ägare till problemet och att vi anser det rätt att isolera dem i en mindre grupp över en längre tidsrymd gör att det både hos oss vuxna och hos barnen skapas en förväntan på att så ska det vara. En speciell åtgärdskultur utvecklas därför både hos oss själva och hos barnen. En annan slutsats som man kan dra, är att med en väl planerad och tillrättalagd undervisning skapar man en förutsägbarhet, vilket gynnar integreringen av eleverna i undersökningen. Resultatet som har framkommit ur denna undersökning är att det inom skolan behövs mer sociologisk forskning där man särskilt tittar på utanförskap och avvikande beteende och att man genom att kombinera både ett sociokulturellt och ett patologiskt synsätt i sitt arbete tror jag att man dels kan på ett bättre sätt möta upp barn diagnostiserade autism, men att även övriga barn kan få en bättre struktur i skolvardag. / This is basically about four students, between 10 and 14 who are diagnosed autism. The purpose of this work, is that focusing on everyday situations in which children and adolescents diagnosed autism is part of, investigate and identify the group and organizational problems, which highlights and reinforces deviant behavior. I want to focus on their environment, and from a socio-cultural perspective, looking at situations where pragmatic difficulties, both in terms of communication and interaction-related situation, a crucial feature. The issues I wanted to answer:•What social mechanisms in the group / class / school makes it difficult or beneficial for individuals to communicate and interact with their environment?•What social phenomenon in the group / class / school were highlighted and amplifies or counteracts an abnormal behavior?To access this, I have taken off in "phenomenology." The purpose of this was to get a picture of the students' understanding of different social phenomena in their environments. With a qualitative research approach, I then tried to understand the described social phenomena from both students 'own perspectives and teachers' perspectives.The students who have been the subject of my research have been four boys that I currently teach in an SU group. There is a class in elementary school for normal gifted students in diagnosed Asperger syndrome / high functioning autism that are in need of specially adapted teaching. The class has the entire municipality as its catchment area. The selection of interviews, social conversations and observation is based on abovementioned methodology and my original questions for this work.Based on my research questions is my final statement that it is, above all, how we define the problems associated with those students who are diagnosed autism and not the problem which defines itself. According to that we see these students as self-owners of the problem and that we think it’s ok to segregate them into small groups over a longer period of time, makes it both of us adults and the children created an expectation that it should be like this. A special task culture is therefore being developed both in ourselves and in the children. Another conclusion to be drawn is that with a well-planned and arranged instruction, create a predictable, which favors the integration of students in the survey.The result that has emerged from this study is that the school needed more sociological research in particular by looking at exclusion and deviant behavior and that by combining both a sociocultural and a pathological approach in their work, I think we both can be better way to meet up children diagnosed autism, but that other children can get a better structure of the school day.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-34379 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Ljungberg, Paul |
| Publisher | Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Malmö högskola/Lärarutbildningen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds