<p>Syftet med studien var att tydliggöra vad läs- och skrivsvårigheter innebär för individen enligt några pedagoger samt att synliggöra pedagogernas uppfattning om läs- och skrivsvårigheter och vilka strategier som skolan arbetade efter. Vår undran i detta var även om orsaken hade betydelse för hur man resonerade om åtgärder. Vi använde en kvalitativ metod som grundade sig på elva intervjuer med pedagoger i grundskolan. Resultatet visade på en relativt stor samstämmighet vad avser innebörden av läs- och skrivsvårigheter, mellan pedagoger och bearbetad litteratur. Litteraturen har påpekat den fonologiska medvetenhetens betydelse och vikten av ett förebyggande arbete vilket även pedagogerna har framhållit. Det som enligt litteraturen ansågs ha störst betydelse var pedagogens kompetens vad avser läs- och skrivutveckling/svårigheter. Det har i litteraturen framkommit att dagens samhälle ställer höga krav på läsförmåga och läsförståelse hos alla individer samt att det finns två perspektiv på läs- och skrivsvårigheter. Vår uppfattning och slutsats, utifrån vår studie, var att pedagogens kompetens hade avgörande betydelse i detta arbete och att pedagogerna hade stor erfarenhet och kunskap inom läs- och skrivsvårigheter samtidigt som vi ser ett behov hos pedagogerna att se att de åtgärder som görs främst är individfokuserade. Som pedagog måste man vara väl insatt i dessa frågor och även ha stor kunskap om olika läs- och skrivinlärningsmetoders arbetssätt för att kunna anpassa undervisningen utifrån elevernas behov.</p>

Syftet med studien var att tydliggöra vad läs- och skrivsvårigheter innebär för individen enligt några pedagoger samt att synliggöra pedagogernas uppfattning om läs- och skrivsvårigheter och vilka strategier som skolan arbetade efter. Vår undran i detta var även om orsaken hade betydelse för hur man resonerade om åtgärder. Vi använde en kvalitativ metod som grundade sig på elva intervjuer med pedagoger i grundskolan. Resultatet visade på en relativt stor samstämmighet vad avser innebörden av läs- och skrivsvårigheter, mellan pedagoger och bearbetad litteratur. Litteraturen har påpekat den fonologiska medvetenhetens betydelse och vikten av ett förebyggande arbete vilket även pedagogerna har framhållit. Det som enligt litteraturen ansågs ha störst betydelse var pedagogens kompetens vad avser läs- och skrivutveckling/svårigheter. Det har i litteraturen framkommit att dagens samhälle ställer höga krav på läsförmåga och läsförståelse hos alla individer samt att det finns två perspektiv på läs- och skrivsvårigheter. Vår uppfattning och slutsats, utifrån vår studie, var att pedagogens kompetens hade avgörande betydelse i detta arbete och att pedagogerna hade stor erfarenhet och kunskap inom läs- och skrivsvårigheter samtidigt som vi ser ett behov hos pedagogerna att se att de åtgärder som görs främst är individfokuserade. Som pedagog måste man vara väl insatt i dessa frågor och även ha stor kunskap om olika läs- och skrivinlärningsmetoders arbetssätt för att kunna anpassa undervisningen utifrån elevernas behov.

<p>This is a qualitative social psychology study, which aims to describe how mothers with 1-2 year old children develop their identities, seen from Symbolic Interactionistic perspective. Five young mothers have been interviewed, through qualitative interviews and self reports. Through this data I have attempted to establish how these women develop their identities when they have been mothers for 1 or 2 years. The conclusions I have drawn is that the identities change radically with becoming a mother and all respondents take different decisions outfrom their identities as mother. There seems to exist a need of more knowledge about how to bring the identity of a woman and a mother together and create a new entity. Roles, anxiety and guilt influence the mother’s identity development, and Cooley and Meads ideas about the self are still going strong today.</p>

This is a qualitative social psychology study, which aims to describe how mothers with 1-2 year old children develop their identities, seen from Symbolic Interactionistic perspective. Five young mothers have been interviewed, through qualitative interviews and self reports. Through this data I have attempted to establish how these women develop their identities when they have been mothers for 1 or 2 years. The conclusions I have drawn is that the identities change radically with becoming a mother and all respondents take different decisions outfrom their identities as mother. There seems to exist a need of more knowledge about how to bring the identity of a woman and a mother together and create a new entity. Roles, anxiety and guilt influence the mother’s identity development, and Cooley and Meads ideas about the self are still going strong today.

Detta handlar i grunden om fyra elever, mellan 10 och 14 år som är diagnostiserade autism. Syftet med det här examensarbetet är, att med inriktning på vardagliga situationer där barn och ungdomar diagnostiserade autism ingår i, utreda och identifiera grupp- och organisationsrelaterade problem, vilka lyfter fram och förstärker ett avvikande beteende. Jag vill sätta fokus på deras omgivning, och ur ett sociokulturellt perspektiv titta på situationer där pragmatiska svårigheter, både när det gäller den kommunikativa och den samspelsmässiga situationen, har ett avgörande inslag. Följande frågor har jag velat ha svar på:•Vilka sociala mekanismer i gruppen/klassen/skolan gör det besvärligt alternativt gynnsamt för individen att kommunicera och samspela med omgivningen? •Vilka sociala fenomen i gruppen/klassen/skolan lyftes fram och förstärker alternativt motverkar ett avvikande beteende?För att komma åt detta har jag tagit avstamp i ”fenomenologin”. Syftet med detta har varit att få en bild av hur eleverna uppfattar olika sociala fenomen i deras omvärld. Med en kvalitativ forskningsansats har jag sedan försökt förstå de beskrivna sociala fenomenen utifrån både elevernas egna perspektiv och pedagogernas perspektiv. De elever som har varit föremål för min undersökning har varit 4 pojkar som jag i nuläget undervisar i en SU-grupp. Det är en klass inom grundskolan för normalbegåvade elever i med Aspergers syndrom/högfungerande autism vilka är i behov av särskilt anpassad undervisning. Klassen har hela kommunen som upptagningsområde och i gruppen arbetar också en F-6 lärare. Urvalet av intervjuer, sociala samtal och observation, baserar sig på ovanbeskrivna metodval och mina ursprungliga frågeställningar för detta arbete. Utifrån mina frågeställningar är min slutssats att det är framför allt hur vi definiera de problem som är knutna till de elever som är diagnostiserade autism och inte hur problemen definierar sig själv. Att vi ser dessa elever som själv ägare till problemet och att vi anser det rätt att isolera dem i en mindre grupp över en längre tidsrymd gör att det både hos oss vuxna och hos barnen skapas en förväntan på att så ska det vara. En speciell åtgärdskultur utvecklas därför både hos oss själva och hos barnen. En annan slutsats som man kan dra, är att med en väl planerad och tillrättalagd undervisning skapar man en förutsägbarhet, vilket gynnar integreringen av eleverna i undersökningen. Resultatet som har framkommit ur denna undersökning är att det inom skolan behövs mer sociologisk forskning där man särskilt tittar på utanförskap och avvikande beteende och att man genom att kombinera både ett sociokulturellt och ett patologiskt synsätt i sitt arbete tror jag att man dels kan på ett bättre sätt möta upp barn diagnostiserade autism, men att även övriga barn kan få en bättre struktur i skolvardag. / This is basically about four students, between 10 and 14 who are diagnosed autism. The purpose of this work, is that focusing on everyday situations in which children and adolescents diagnosed autism is part of, investigate and identify the group and organizational problems, which highlights and reinforces deviant behavior. I want to focus on their environment, and from a socio-cultural perspective, looking at situations where pragmatic difficulties, both in terms of communication and interaction-related situation, a crucial feature. The issues I wanted to answer:•What social mechanisms in the group / class / school makes it difficult or beneficial for individuals to communicate and interact with their environment?•What social phenomenon in the group / class / school were highlighted and amplifies or counteracts an abnormal behavior?To access this, I have taken off in "phenomenology." The purpose of this was to get a picture of the students' understanding of different social phenomena in their environments. With a qualitative research approach, I then tried to understand the described social phenomena from both students 'own perspectives and teachers' perspectives.The students who have been the subject of my research have been four boys that I currently teach in an SU group. There is a class in elementary school for normal gifted students in diagnosed Asperger syndrome / high functioning autism that are in need of specially adapted teaching. The class has the entire municipality as its catchment area. The selection of interviews, social conversations and observation is based on abovementioned methodology and my original questions for this work.Based on my research questions is my final statement that it is, above all, how we define the problems associated with those students who are diagnosed autism and not the problem which defines itself. According to that we see these students as self-owners of the problem and that we think it’s ok to segregate them into small groups over a longer period of time, makes it both of us adults and the children created an expectation that it should be like this. A special task culture is therefore being developed both in ourselves and in the children. Another conclusion to be drawn is that with a well-planned and arranged instruction, create a predictable, which favors the integration of students in the survey.The result that has emerged from this study is that the school needed more sociological research in particular by looking at exclusion and deviant behavior and that by combining both a sociocultural and a pathological approach in their work, I think we both can be better way to meet up children diagnosed autism, but that other children can get a better structure of the school day.

Syftet med denna studie är att synliggöra föräldrars perspektiv på två olika inskolningsmetoder, traditionell (två-tre veckors) och föräldraaktiv (tre-dagars), med fokus på inflytande och delaktighet. Med hjälp av frågeställningarna om hur föräldrar upplever möjligheten till inflytande och delaktighet under introduktionen i förskolan, samt om hur de upplever de olika metoderna för inskolning, ville vi fylla den befintliga kunskapslucka som finns när det gäller inskolningsperioden i förskolan. Då det finns en brist på tidigare studier kring ämnet ville vi ändra på detta och finnas som ett stöd för förskollärare och pedagoger i förskolans värld. Vår studie gjordes via kvalitativ metod och resulterade i att vi med hjälp av våra teorier kunde göra föräldrars röster hörda. Kortfattat resulterade studien i att vi kunde se att viljan till att vara delaktig och ha inflytande över föräldrars inskolning visade sig vara stor, dock enbart om pedagogerna uppmuntrar till denna delaktighet. Den ena inskolningsmetoden ger också enligt föräldrarna större möjlighet till delaktighet och inflytande än den andra.

Syftet med föreliggande undersökning är att beskriva samt jämföra på vilket sätt projektledare och ScrumMasters ser på intragruppkonflikter utifrån det interaktionistiska perspektivets karaktäristiska drag. Det interaktionistiska perspektivets karaktäristiska drag är (1) intragruppkonflikter kan inverka positivt (såväl som negativt) på en grupps prestation samt (2) det finns situationer då intragruppkonflikter bör uppmuntras. I studien tillämpas en metodtriangulering i form av sex kvalitativa intervjuer samt en kvantitativ enkät som har besvarats av nitton respondenter. Resultatet analyseras dels genomen deduktiv riktad innehållsanalys samt dels genom en induktiv konventionell innehållsanalys. Undersökningens resultat visar att majoriteten av undersökningens respondenter, såväl projektledare som ScrumMasters, uppvisar en tilltro till att uppgiftskonflikter kan inverka positivt på en projektgrupps prestation, främst gällande frågor som berör sådant som lösningsförslag och tolkningar samt i mindre utsträckning gällande målet med en specifik uppgift. Tilltron till processkonflikters positiva inverkan på en projektgrupps prestation varierar bland undersökningens respondenter. De respondenter som arbetar agilt vittnar dock om ett arbetssätt som i större utsträckning understödjer processkonflikter i jämförelse med ett mer traditionellt färgat arbetssätt. Tilltron till att relationskonflikter kan inverka positivt på enprojektgrupps prestation är låg bland undersökningens projektledare och ScrumMasters, vilket blir särskilt tydligt i samtal med undersökningens intervjurespondenter. Majoriteten av undersökningens respondenter anger att de vid något tillfälle har uppmuntrat intragruppkonflikter. De konfliktstimulerande tekniker som framkommer i föreliggande studie kategoriseras enligt följande (1) acceptanshöjande insatser (2) synliggörande (3) djävulensadvokat samt (4) agila verktyg. Agila verktyg delas i sin tur in i följande kategorier (a) retrospektiv (b) självorganiserade team (c) stå-upp-möte samt (d) Planning Poker. Medan undersökningens projektledare beskriver konfliktstimulerande tekniker som faller utanför traditionella projektledningsmetoder beskriver undersökningens ScrumMasters framförallt tekniker som utgör en del av agila projektledningsmetoder. Med andra ord tycks det agila - i större utsträckning än det traditionella - arbetssättet understödja olika typer av intragruppkonflikter. Undersökningens resultat ger dock ingen heltäckande bild över vilka konfliktstimulerande tekniker som har använts till vilken typ av intragruppkonflikt.

Syftet med studien är att genom analys av intervjuer med rektorer, förskollärare och specialpedagoger utröna vilka förväntningar som finns på specialpedagogens yrkesroll inom ramen för förskolans verksamhet. Följande frågeställningar har undersökts: Vilka förväntningar har rektorer, förskollärare och specialpedagoger på specialpedagogens samverkande yrkesagerande i förskolans verksamhet?   Studiens empiriska material består av sju intervjuer, därav med två rektorer, tre förskollärare och två specialpedagoger. Det empiriska materialet har analyserats dels utifrån tidigare forskning, dels utifrån studiens teoretiska utgångspunkter, det interaktionistiska perspektivet och det relationella perspektivet.   I resultatdiskussionen diskuteras de resultat som framkommit i studien. Studiens resultat visar att specialpedagogens yrkesroll i förskolan ser olika ut beroende på vilken yrkesprofession som intervjuats.  Det framkommer i resultat att förskollärare är mer osäkra på sina förväntningar på en specialpedagog medan rektorer och specialpedagoger är mer tydliga i sina förväntningar på specialpedagogens yrkesroll. Ett exempel på en sådan förväntning är specialpedagogens roll i samverkan mellan förskolans olika aktörer och yrkesrollens uppdrag att utveckla förskolans undervisning.

<p>The aim of this study was to examine how clients who have or have previously had a drug- and/or alcohol addiction experienced interchanges with social workers. In this study, eight semi-structured interviews were made with respondents from an out-patient clinic in a small town in Sweden. Questions were asked regarding clients’ experience of the social workers' attitudes during the initial meeting as well as all continuing meetings. Other possible variables that affected the interchanges, either positively or negatively, including how the clients wanted to be treated, were also explored. Theories used in the interpretation of the results were power and an interactional perspective. The power at the social bureau is unevenly dispensed in favor of the social worker and they should use that power in a non-offending way. Good communication is essential to avoid misconceptions and to make the interaction work well between social workers and clients. The results showed that concepts such as being listened to, mutual trust between client and social worker, and that the clients felt respected, were all important. Aspects that had a negative effect were mistrust from the social worker, lack in professionalism as well as the clients’ attitudes. Most respondents were satisfied with the way they were being treated.</p> / <p>Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur klienter som har eller har haft en alkohol- och/eller drogproblematik upplever bemötandet på socialkontoret. För att få svar på syftet undersöktes klienters upplevelser av bemötandet vid sitt första möte och under fortsatta möten. Även faktorer som påverkar bemötandet positivt eller negativt samt hur de skulle vilja bli bemötta undersöktes. För att få svar på syftet gjordes åtta semistrukturerade intervjuer med respondenter från en öppenvårdsmottagning i en liten ort i Mellansverige. Teorier som använts vid tolkningen av resultatet var makt och interaktionistiskt perspektiv. Makten på socialkontoret är ojämnt fördelad till handläggarens fördel, det är viktigt att makten används enligt socialtjänstens riklinjer för att inte kränka klienten. Bemötandet uppstår i interaktionen mellan människor, och det är viktigt att kommunikationen mellan handläggare och klient fungerar för att inte missförstånd ska uppstå. Resultatet visade att det som var viktigt för ett bra bemötande var att respondenterna blev lyssnade på, att det fanns ett ömsesidigt förtroende mellan klient och handläggare och att de blev respekterade. Det som kunde påverka bemötandet negativt var misstro från handläggaren, brister i professionaliteten och klientens egen attityd. De flesta var dock i stort sett nöjda med bemötandet på socialkontoret.</p>

The aim of this study was to examine how clients who have or have previously had a drug- and/or alcohol addiction experienced interchanges with social workers. In this study, eight semi-structured interviews were made with respondents from an out-patient clinic in a small town in Sweden. Questions were asked regarding clients’ experience of the social workers' attitudes during the initial meeting as well as all continuing meetings. Other possible variables that affected the interchanges, either positively or negatively, including how the clients wanted to be treated, were also explored. Theories used in the interpretation of the results were power and an interactional perspective. The power at the social bureau is unevenly dispensed in favor of the social worker and they should use that power in a non-offending way. Good communication is essential to avoid misconceptions and to make the interaction work well between social workers and clients. The results showed that concepts such as being listened to, mutual trust between client and social worker, and that the clients felt respected, were all important. Aspects that had a negative effect were mistrust from the social worker, lack in professionalism as well as the clients’ attitudes. Most respondents were satisfied with the way they were being treated. / Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur klienter som har eller har haft en alkohol- och/eller drogproblematik upplever bemötandet på socialkontoret. För att få svar på syftet undersöktes klienters upplevelser av bemötandet vid sitt första möte och under fortsatta möten. Även faktorer som påverkar bemötandet positivt eller negativt samt hur de skulle vilja bli bemötta undersöktes. För att få svar på syftet gjordes åtta semistrukturerade intervjuer med respondenter från en öppenvårdsmottagning i en liten ort i Mellansverige. Teorier som använts vid tolkningen av resultatet var makt och interaktionistiskt perspektiv. Makten på socialkontoret är ojämnt fördelad till handläggarens fördel, det är viktigt att makten används enligt socialtjänstens riklinjer för att inte kränka klienten. Bemötandet uppstår i interaktionen mellan människor, och det är viktigt att kommunikationen mellan handläggare och klient fungerar för att inte missförstånd ska uppstå. Resultatet visade att det som var viktigt för ett bra bemötande var att respondenterna blev lyssnade på, att det fanns ett ömsesidigt förtroende mellan klient och handläggare och att de blev respekterade. Det som kunde påverka bemötandet negativt var misstro från handläggaren, brister i professionaliteten och klientens egen attityd. De flesta var dock i stort sett nöjda med bemötandet på socialkontoret.