Denna studie har syftat till att bidra med förståelse kring fritidspedagogers uppfattning och arbete med ämnet relationsskapande med barn, och hur yrkesgruppens ambitioner i arbetet ter sig. Studien baseras på fyra kvalitativa intervjuer med fritidspedagoger, vilka besitter varierande erfarenhet och arbetar på fyra olika skolor inom Umeå kommun. Utgångspunkter inom forskning för studien är det relationella perspektivet som delvis grundas på Bubers relationella dialogfilosofi. Där återfinns teorin om den mellanmänskliga vägen, samt Jag-Du- och Jag-Det-begreppen vilka förbinds med hur relationer skapas och upprätthålls. Utifrån dessa perspektiv presenterar och analyseras fritidspedagogernas syn på relationsskapandet med barnen. Studiens resultat visar att informanterna i första hand skapar strukturer för verksamheten genom regler som upprätthålls för att kunna genomföra aktiviteter. I den påföljande slutsatsen har det kunnat uttydas att de främst använder ett instrumentellt förhållningssätt i sitt relationsskapande. I vardagliga möten med barnen kan studiens resultat visa på att informanterna arbetar mer med ett interaktionistiskt förhållningssätt, där slutsatsen klargör att den relationella pedagogiken styr genom att informanterna är inkännande mot barnen och önskar utveckla mer personliga relationer med dem. Studiens resultat visar dessutom på att relationsskapandet är baserat på individuella kunskaper som sällan delas med kollegor eller anknyts till omsorgsuppdraget, relationsskapandet är i flera fall en tyst kompetens i professionen. Slutsatsen redogör för att relationsskapandet förefaller baseras på erfarenhet inom yrket och naturbegåvning hos yrkesutövarna, samt att kunskapen sällan har sitt ursprung i utbildningsprocesser.

Den här studiens syfte är att bidra med kunskap om grundsärskollärares perspektiv på kränkande behandling av elever med måttlig till svår/grav intellektuell funktionsnedsättning samt kunskap om lärarnas eget arbete med att hantera kränkande behandling av dessa elever. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes. Nio lärare i grundsärskolan deltog. Genom ett målstyrt urval och utifrån en intervjuguide, intervjuades lärare som arbetat minst ett år med elever med måttlig till svår/grav intellektuell funktionsnedsättning inom grundsärskolans inriktning ämnesområden. Det empiriska materialet systematiserades och analyserades med tematisk analys utifrån ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv. Analysen resulterade i fyra teman: uppfattningar, kunskap, kommunikation och uppföljning. Resultat visar att för att identifiera, tolka och agerar vid kränkande behandling av elever med måttlig till svår/grav intellektuell funktionsnedsättning, beskriver deltagarna att lärarna använder sig av verktyg, som kunskap om sig själva och eleven, kommunikation med eleven, kommunikation inom personalgruppen och med elevens vårdnadshavare, samt uppföljning med elev och personal. En analys av resultatet visar att även kommunikation om styrdokumentens innehåll och vägledning om vad som ska skrivas i anmälan om kränkande behandling skulle kunna läggas till som ett verktyg. Deltagarna beskriver ett omfattande arbete som kräver stort personligt engagemang med ett empatiskt förhållningssätt, där skapandet av relationer upplevs som viktigt. Konsekvenser av kränkande behandling för eleverna beskriver deltagarna är att de blir otrygga och/eller att deras inlärning påverkas negativt men också att reaktion kan utebli om den kränkande behandlingen inte är av fysisk karaktär. Studiens resultat i form av verktyg bör vara användbara inom annan verksamhet än grundsärskolan som exempelvis daglig verksamhet eller LSS-boende.

Syftet med denna uppsats är att skapa kunskap om pedagogers förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd. Forskningsfrågan som stått till grund för vår undersökning är: vad anser pedagoger vara viktiga förutsättningar i bemötande av barn i behov av särskilt stöd? För att få svar på denna frågeställning har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie. Det skapade empiriska materialet som består av intervjuer med åtta pedagoger som har analyserats utifrån en fenomenologisk metodansats, i syfte att närma sig pedagogernas gemensamma upplevelser inom det valda ämnet. Resultatet framhåller vikten av att pedagogen bör se barnet och se behovet. För att detta skall vara möjligt krävs det att pedagogen har kompetens, är samarbetsvillig, ser till sitt förhållningssätt samt är lyhörd för barnets behov. Uppsatsen visar på att pedagoger i dagens förskola har resurser för att bemöta de barn som är i behov av särskilt stöd. Exempelvis genom handledning från specialpedagoger eller kompetensutveckling som förskolan erbjuder.

The Swedish preschool is internationally known for its high quality. Children in Sweden are given early educational opportunities to learn and develop prior to their school start. The Swedish preschool activity should include an overall language developmental approach; however, studies show that the children's conditions for language instruction vary intra-nationally. While the Swedish preschool curriculum reflects on children's desire to learn, the preschool staff should be aware of their own practical theory in order to arrange for learning. Research show that early childhood education of high quality benefits children's future school results. Thus, this research aims at studying children's opportunities for quality learning and development in the Swedish preschool, by exploring the content of preschool teaching. The role of the preschool is to provide all children with an education of high quality. This study aims at investigating what quality can mean in terms of preschool language instruction. To generate an understanding of quality, the study focuses on the structure and process inputs in six public preschools and two municipalities. To provide insights about the preschools' practices, a qualitative approach has been used to conduct interviews with preschool heads and employees from education administrations, as well as questionnaires with preschool staff and observations of learning environments. As the quality inputs vary between the preschools and municipalities it affects the outputs of the children's language development. This research makes it evident that the outcomes are mainly dependent on the preschool staff's abilities and competences of implementing development. / Den svenska förskolan är internationellt känd för sin höga kvalitet. Barn i Sverige ges tidiga utbildningsmöjligheter för lärande och utveckling inför deras skolstart. Den svenska förskoleverksamheten bör omfatta ett övergripande språkutvecklande arbetssätt, men däremot visar studier att barnens förutsättningar för språkinlärning varierar inom landet. Medan den svenska förskolans läroplan reflekterar barns lust att lära, bör förskolepersonalen ändå vara medveten om sin egen praktiska teori för att arrangera för lärande. Forskning visar att förskoleverksamheter av hög kvalitet gynnar barns framtida skolresultat. Därmed syftar denna studie på att undersöka barns möjligheter för kvalitet i lärande och utvecklande inom den svenska förskolan, genom att utforska innehållet av förskolans pedagogiska arbete. Förskolans roll är att erbjuda alla barn en utbildning av hög kvalitet. Denna studie syftar på att undersöka vad kvalitet kan innebära i relation till språkinlärning. För att få en förståelse för kvalitet fokuserar denna studie på de struktur- och processinriktade insatserna inom sex kommunala förskolor och två kommuner. För att ge insikt om förskolornas praktik har ett kvalitativt förhållningssätt använts för att genomföra intervjuer med förskolechefer och tjänstemän från utbildningsförvaltningar, samt enkäter med förskolepersonal och observationer av läromiljöer. Eftersom kvalitetsinsatserna varierar mellan förskolorna och kommunerna påverkar detta resultaten av barnens språkutveckling. Denna studie tydliggör att resultaten beror framför allt på förskolepersonalens förmågor och kompetenser att utveckla verksamheten.