Denna studie har genomförts med syfte att undersöka hur kroppsaktivister artikulerar kropp och kroppspositivitet genom bilder och texter på deras Instagramkonton. Studien syftar även till att undersöka om, och i så fall hur, artikulationerna av kroppspositivitet skiljer sig mellan olika kroppsaktivister. Slutligen syftar studien till att studera hur kroppsaktivisterna artikulerar syftet med rörelsen. Det teoretiska ramverket består av tidigare forskning och etablerade teorier i postmodern feminism, fat studies, aktivism och objektifiering. Studien har genomförts med ett kvalitativt förhållningssätt och utförts genom en diskursanalys och semiotisk bildanalys av text och bild från tolv svenska kroppsaktivister på Instagram. Resultatet av studien visade att det finns olika åsikter kring vilka kroppar som får vara med i den kroppspositiva rörelsen. En del för en diskussion kring att den endast är till för personer med normbrytande kroppar, medan andra menar att den är till för alla kroppar. Studien visade även att kroppsaktivisterna visualiserar sina kroppar på olika sätt. En del tar bilder som liknar hur kvinnor porträtteras i reklam medan andra tar bilder som bryter mot normer genom val av vinkel och posering. Slutligen visade studien att kroppsaktivisterna ser olika på vilket syfte rörelsen har. Vissa för en diskussion kring att rörelsen ska få andra att må bra i sin egen kropp, andra om att medierna ska visa upp fler kroppstyper. Andra talar om att kroppspositivismen finns för att kvinnokroppen ska sluta utstå objektifiering. / This study has been conducted with the purpose of examining how body activists articulate body and body positivity through imagery and text on their Instagram accounts. This study also aims to investigate if the articulations of body positivity differ, and if so how. Finally, the study aims to examine how body activists articulates the purpose of the movement. The theoretical framework of this study is based on past research and established theories about postmodern feminism, fat studies, activism and objectification. The study has had a qualitative approach and is based on discourse analysis and a semiotic analysis of texts and images from twelve swedish body activists on Instagram. The result of the study showed that there are different opinions regarding which bodies that can be included in the body positive movement. Some of the participants argued that the movement includes all body types, while some argued that the movement should only include norm-breaking types of bodies. The study also showed that the body activists articulates their bodies in different ways. Some of the participants have taken pictures similar to how women are portrayed in advertisements while others have taken norm-breaking types of pictures by the choice of angle and pose. Finally, the study showed that the body activists have a different point of view regarding the purpose of the movement. For some of the body activists the aim of the movement is to make others feel good about their own body while others wants to see more body types in the media. Some of the participants feels that the purpose is to stop objectification of the female body.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-133406 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Wallén, Camilla |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds