Bakgrund: De nationella riktlinjerna i Vårdhandboken anger att sårbehandling är sjuksköterskans ansvarsområde, trots att undersköterskor oftast sköter uppgiften. Det finns inget hinder i lagstiftningen att sårbehandlingen överlåts på undersköterskan, förutsatt att vården är patientsäker. Forskning visar att sjuksköterskor ofta känner sig osäkra gällande sårbehandlingar, men forskning om undersköterskors erfarenheter saknas. Syftet: Att beskriva sjuksköterskors och undersköterskors erfarenheter av att vårda patienter med svårläkta sår på vårdavdelningar. Metod: Semistrukturerade intervjuer med sju sjuksköterskor och åtta undersköterskor analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Deltagarna beskrev att undersköterskor vanligen utför såromläggningar och att sjuksköterskor i varierande utsträckning försöker följa behandlingen, men att tidspress utgjorde ett hinder för sjuksköterskornas önskan om att vara mer delaktiga. Det framkom att sårbehandling är en komplex uppgift, för vilken de flesta ansåg att de inte hade tillräcklig kompetens. Stöd hämtades från erfarna kollegor och teamet runt patienten som bland annat bestod av sårexperter från Sårcentrum. Slutsats: Vårdgivaren behöver inse att komplexiteten i vården av patienter med svårläkta sår utmanar målet om god och säker vård. Därför krävs personal väl förberedd för uppgiften, både genom en god teoretisk grund och omfattande klinisk erfarenhet av sårbehandlingar – som ges den tid som faktiskt behövs. / Background: The National guidelines stipulate that wound care is the registered nurse's area of responsibility, but usually assistant nurses perform the task. There is no hinder in legislation to entrust the task to assistant nurses, provided the care remains safe. Research shows that nurses often feel uncertain about wound care, but research on assistant nurses' experiences is lacking. The purpose: To describe registered nurses 'and assistant nurses' experiences of caring for patients with difficult-to-heal wounds in care units. Method: Semi-structured interviews with seven registered nurses and eight assistant nurses were analyzed with manifest qualitative content analysis with inductive approach. Results: Participants described that assistant nurses usually perform the wound care and that registered nurses try to follow the treatment to varying degrees, but that the time pressure constituted an obstacle to nurses' desire to be more involved. The result showed that wound care is a complex task, for which many felt they lacked sufficient competence. Support was obtained from experienced colleagues and the team around the patient, which consisted of wound specialists from the Wound Center. Conclusion: The caregiver needs to realize that the complexity of caring for patients with hard-to-heal-wounds is a challenge to patient safety and hence requires competent staff who are well prepared for the task, both through a theoretical basis and frequent practice of wound care that is granted the time actually required.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mdh-47945 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Mattsson, Carin |
| Publisher | Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0029 seconds