Return to search

Att välja eller att inte välja premiepensionsfonder : En kvantitativ studie gällande de val som görs inom premiepensionen / To Choose or Not to Choose : A quantitative study regarding the choices made within the Premium Pension

Bakgrund: Var dag ställs människor inför val som har högre eller mindre utsträckning påverkan på dess framtid. En av de vanligaste ekonomiska beslutssituationer människor ställs inför är beslut gällande pensionen. Det svenska pensionssystemet är komplext och särskilt inom premiepensionen ställs individen inför en mängd valmöjligheter. Där kan individen välja egna premiepensionsfonder eller välja att inte göra ett aktivt val och därmed ha kvar förvalsalternativet AP7 Såfa. Samtidigt som kraven är höga på individens beslutsfattande visar beteendeekonomisk forskning att individens förmåga att fatta rationella beslut inte är på den nivå som traditionella ekonomiska teorier utgår ifrån. Den stora mängd valmöjligheter som finns inom premiepensionen förefaller skapa problem och leder till att åtskilliga individer väljer att inte göra något aktivt val. Tidigare forskning visar att ett flertal demografiska faktorer samt individens finansiella förmåga och kännedom om finansiella marknaden påverkar individens beslut gällande pensionen, samt att det finns ett behov av vidare forskning på vad som påverkar individer gällande pensionssparandet. Denna studie ämnar bygga vidare på de tidigare studier som gjorts för att kartlägga vilka egenskaper som leder till att en individ fattar aktiva beslut inom premiepensionssparandet samt koppla de beslut de gör till beteendeekonomiska teorier för att få en djupare förståelse för individens agerande gällande premiepensionsvalet. Med studiens resultat hoppas vi kunna bidra med ökad förståelse för vad som påverkar de val som görs gällande premiepensionen. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka samband mellan en individs egenskaper och om denne gör ett aktivt val gällande premiepensionemn, samt undersöka bakomliggande beteendeekonomiska biases gällande individens val inom premiepensionen. Detta med avsikt att genom en kvantitativ metod skapa ökad förståelse kring varför individer fattar de beslut de gör kring premiepensionssparandet. Genomförande: Denna kvantitativa studie antar en iterativ ansats där studien präglas av en tvärsnittsdesign och data har samlats in genom ett snöbollsurval med hjälp av enkäter. Sammantaget ingår 172 individer i denna studie. Slutsats: Resultatet av studien visar att hur länge en individ har befunnit sig i arbetslivet, inkomstnivån samt om individen investerar i aktier på fritiden har en positiv påverkan på sannolikheten att denne har valt egna fonder till premiepensionen. Resultatet skiljer sig mot vad viss tidigare forskning visat. Studien identifierade även ett antal beteendeekonomiska biases som påverkar individen inom premiepensionsvalet. Resultatet tyder på att de individer som har gjort ett aktivt premiepensionsval påverkas av mentala genvägar när det kommer till att välja premiepensionsfonder. Vidare indikerar resultatet på IV att de som inte gör ett aktivt val påverkas av beteendeekonomiska biases som leder till inaktivitet. / Background: Every day people have to make choices that have a greater or lesser impact on their future. One of the most common financial decision-making situations people face is the decision regarding the pension. The Swedish Pension System is complex and, in particular, within the Premium Pension the individual is faced with a variety of choices. There individuals can choose their own Premium Pension funds or choose not to make an active choice and thus retain the AP7 Såfa. While the demands are high on the individual’s decision-making, behavioral finance research shows that the individual’s ability to make rational decisions is not at the level of traditional economic theories. The wide range of options available within the Premium Pension seems to create problems and leads to the fact that several individuals choose not to make any active choice. Previous research shows that a number of demographic factors, as well as the individual's financial literacy and financial market awareness, influence the individual's decision regarding the pension. Previous research also shows that there is a need for further research on what affects individuals in terms of pension savings. This study aims to build on previous studies to map which characteristics affect an individual to make active decisions in the Premium Pension and to link the decisions they make to behavioral finance theories to gain a deeper understanding of the individual's actions regarding the Premium Pension choice. With the result of the study, we hope to contribute with better understanding of what influences the choices made within the Premium Pension. Purpose: The purpose of this study is to investigate the relationship between an individual's characteristics and if they make an active choice regarding premium pension funds, as well as investigate underlying behavioral finance bias that affect an individual’s choice within the Premium Pension. With the intention, through a quantitative method, to create a better understanding of why individuals make the decisions they make regarding the Premium Pension. Completion/methodology: This quantitative study assumes an iterative approach where the study is characterized by a cross-sectional design and the data has been collected through snowball sampling using surveys. Altogether, 172 people are included in this study. Conclusion: The result of the study shows that how long an individual has been working, the income, and if the individual invests in shares has a positive impact on the probability that the individual has chosen own funds for the premium pension. This differs from what some previous research has shown. The study also identified a number of behavioral biases that affect the individual in the Premium Pension Plan. The result indicates that those individuals who have made active Premium Pension choices are affected by shortcuts when it comes to choosing Premium Pension funds. Furthermore, the result indicates that those who do not make an active choice are affected by behavioral biases that lead to inactivity.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-148974
Date January 2018
CreatorsKarlsson, Johanna, Mellblom, Hanna
PublisherLinköpings universitet, Företagsekonomi, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet, Företagsekonomi, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageEnglish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0094 seconds