Return to search

Kommunikation inom kommunal hälso- och sjukvård kring den äldre patienten : Ur ett sjuksköterskeperspektiv / Communication within municipal healthcare around the elderly patient : From a nursing perspective

Bakgrund Andelen äldre personer ökar i Sverige och den grupp bland äldre som ökar mest är över 90 år. Antalet äldre som är i behov av vård- och omsorgsinsatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvård förväntas därmed också öka. Ökad efterfrågan på kommunal hjälp i hemmet ställer höga krav på god samverkan och kommunikation mellan de olika instanserna för att minska risken för brister och vårdskador hos den äldre personen med komplexa vårdbehov. Komplexa vårdbehov innebär samtidig närvaro av förändringar som kommer av åldrandet, multisjuklighet, polyfarmaci och skörhet. Syfte Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av kommunikation kring den äldre patienten med komplexa vårdbehov inom den kommunala hälso- och sjukvården. Metod Studien var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Deltagarna i studien arbetade inom kommunal hälso- och sjukvård i två sydsvenska kommuner. Sex av deltagarna var grundutbildade sjuksköterskor, tre av deltagarna var distriktssjuksköterskor och en var specialistsjuksköterska inom vård av äldre. Datan som samlats in analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Resultatet ledde fram till tre huvudkategorier och sju underkategorier. Huvudkategorierna var Samverkan och dialog, Organisatoriska förutsättningar samt Utbildning, Språk och Kompetens. En nära relationen till omvårdnadspersonalen, rätt kompetens och erfarenhet hos omvårdnadspersonalen samt regelbundna möten och träffar var faktorers som ansågs underlätta kommunikationen. Slutsats  Sjuksköterskorna beskrev att teamsamverkan med planerade teamträffar och fysiska möten med personalen var viktigt för fungerande kommunikation. Att minska distansen mellan personalen och ha fungerande rutiner kring kommunikationen var andra värdefulla aspekter som framkom. Det som ansågs försvåra kommunikationen var stress och tidsbrist samt brister i språket hos omvårdnadspersonalen men även organisatoriska hinder så som dålig täckning på mobiltelefoner, laghinder och bristande kontinuitet hos omvårdnadspersonalen. / Background  The proportion of elderly people is increasing in Sweden, and the group among the elderly that is increasing the most is over 90 years of age. The number of elderly people who need care and care interventions from both social services and health care is therefore also expected to increase. Increased demand for municipal help in the home places high demands on good cooperation and communication between the various agencies to reduce the risk of deficiencies and care injuries in the elderly person with complex care needs. Complex care needs mean the simultaneous presence of changes that come from aging, multimorbidity, polypharmacy and frailty. Purpose The purpose of the study was to investigate nurses' experience of communication regarding the elderly patient with complex care needs within the municipal health care system.  Method The study was a qualitative interview study with an inductive approach. The participants in the study worked in municipal health care in two municipalities in southeast of Sweden. Six of the participants were basic nurses, three of the participants were district nurses and one was a specialist nurse in the care of the elderly. The data collected was analyzed using qualitative content analysis. Results The result led to three main categories and seven subcategories. The main categories were Collaboration and dialogue, Organizational conditions and Education, Language and Competence. A close relationship with the nursing staff, the right skills and experience of the nursing staff and regular meetings were considered to facilitate communication. Conclusion  The nurses described that team cooperation with planned team meetings and physical meetings with the staff was important for effective communication. Reducing the distance between staff and having working routines around communication were other valuable aspects that emerged. What was considered to make communication difficult was stress and lack of time as well as deficiencies in the language of the nursing staff, but also organizational obstacles such as poor mobile phone coverage, legal obstacles and a lack of continuity among the nursing staff.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-128425
Date January 2024
CreatorsHovenäs, Jenny, Johansson, Hanna
PublisherLinnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV)
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0028 seconds