Bakgrund: Användningen av central venkateter (CVK) underlättar och bidrar till den moderna sjukvården. I Sverige sätts årligen över 45,000 olika former av CVK. Däremot medför användningen av CVK risker för komplikationer såsom trombos och infektion. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans åtgärder samt andra faktorer för att förhindra komplikationer relaterat till central venkateter. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med elva resultatartiklar av kvantitativ metod som grund. Resultatartiklarna analyserades och sammanfattades till fyra huvudkategorier. Resultat: Kategorierna som togs fram var: sjuksköterskans kunskap, arbetsmiljöns påverkan, desinfektion i samband med CVK hantering och förebyggande åtgärder av trombos. Utbildning genom utbildningsprogram var en åtgärd som minskade CVKrelaterade blodomloppsinfektioner. Arbetsmiljön förbättrades genom minskad arbetsbelastning bland sjuksköterskor vilket i sin tur ökade följsamhet till riktlinjer. Användning av klorhexidin i samband med hanteringen av CVK var en åtgärd för att minska riskerna för komplikationer. Sjuksköterskan hade en betydande funktion vid risk och nytta överväganden. Konklusion: Åtgärder som kontinuerlig utbildning stärkte patientsäkerheten och komplikationer minimerades. En bättre arbetsmiljö där personal kunde arbeta utifrån ett säkert och strukturerat arbetssätt ökade möjligheten till följsamhet av riktlinjer. / Background: Use of central venous catheters (CVC) facilitates and contributes to modern healthcare. In Sweden, over 45,000 different types of CVCs are inserted annually. However, using CVCs can lead to complications such as thrombosis and infection. Aim: To study was to examine the nurses' actions and other factors to prevent complications related to central venous catheters. Method: The study was conducted as a general literature study with eleven quantitative result articles. The result articles were analyzed and summarized into four main categories. Result: The categories formed were: the nurse´s knowledge, the impact of work environment, disinfection in connection with CVC handling and preventive measures of thrombosis. Education through educational programs was one measure that reduced CVC-related bloodstream infections. The work environment is improved through reduced workload among nurses, which in turn increases adherence to guidelines. Use of chlorhexidine in connection with the management of CVC was a measure to reduce the risks of complications. The nurse had a function in risk and benefit considerations. Conclusion: Measures such as continuous education strengthen patient safety and minimize complications. A better working environment where staff could work from a safe and structured approach increases the possibility of compliance.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-50340 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Nellestrand, Maja, Bodin, Elise |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0015 seconds