Mot bakgrund av den omfattande förändring som Försvarsmakten påbörjat under namnet ”den nya krigföringen”, är det relevant att undersöka vilka system organisationen skall innehålla för att möta de framtida kraven. Syftet med denna uppsats är att klarlägga om eldrörs- respektive raketartilleri tillför något unikt så att en materiell förnyelse av artilleriet är motiverad. För att kunna värdera om artilleri tillför något unikt, beskrivs de krav på markmålsbekämpningsförmåga som kan förutsägas i tidsperspektivet 2010-2020. Därefter definieras artillerisystemförmåga och förmågan hos andra möjliga bekämpningssystem. Bekämpningskraven framarbetas genom en tvådelad analys. Inledningsvis analyseras grunddokumentet för Försvarsmaktens utveckling inom den definierade tidsramen - Försvarsmaktsidé och målbild 2020. Därefter listas de krav som en doktrin baserad på manöverkrigföringens principer ger upphov till. Systemförmågorna utgår ifrån moderna artillerisystem, JAS som attackflygplan samt moderna attackhelikopter- och markrobotföreträdare. För varje systemtyp dras operativa slutsatser samt anges den förväntade utvecklingen inom uppsatsens tidsperspektiv. Systemförmågorna byggs på oberoende, eller till Försvarsmakten knutna, källor. Genom att värdera i vilken omfattning respektive bekämpningsplattform har de egenskaper som krävs för att uppfylla de varierande kraven, åskådliggörs om artilleri har en förmåga som är unik. Det visar sig härvid att artilleri i två avseenden ej kan ersättas av andra system. Båda rör tillgänglighet och de är: Förmågan att verka mot mål med kort exponeringstid samt bekämpning på det stridstekniska djupet. / Based on the extensive changes which the Armed Forces are undergoing within the framework of a RMA-concept (Revolution in Military Affairs), there are reasons to examine what systems are needed to meet future demands. The aim of this thesis is to clarify if tube- or rocket artillery brings any unique abilities to the battlefield of tomorrow. Thus justifying upgrading existing, and/or procuring new equipment. In order to evaluate if artillery has any unique system abilities, the demands in terms of fire support in the timeframe 2010 -2020 are described. After this, the capabilities of artillery- as well as other potential fire support systems are defined. The fire support demands are based on an analysis of two main sources. Initially the most important document concerning the Armed Forces’ aims, objectives and evolution, FMI 2020, is analysed. After that, demands based on the principles of maneuver warfare are listed. The capabilities of systems are founded on modern artillery systems, JAS-39 in the ground attack role together with up to date attack helicopters and surface to surface missiles. For each type of system, operational conclusions are drawn, and presented accompanied by a predicted system evolvement within the specified timeframe. The systems abilities are based upon independent sources, or such connected to the Armed Forces. By evaluating to what extent each of the fire support platforms has the ability to meet the various demands, it is possible to ascertain if artillery is in any way unique. It is this way shown that artillery is irreplaceable by any of the other systems in two aspects. They are both connected to availability. The two areas are – the ability to engage short dwell targets, and the ability to perform direct support tasks to maneuver units / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:fhs-1931 |
| Date | January 2001 |
| Creators | Jonsson, Klas |
| Publisher | Försvarshögskolan |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds