Bakgrund: Barn har rätt till en trygg uppväxt. Att befinna sig i en utsatt miljö som barn kan innebära både fysiska och psykiska konsekvenser i framtiden. Det finns en möjlighet att specialistsjuksköterskan kan upptäcka dessa barn. Syfte: Var att beskriva specialistsjuksköterskans erfarenheter av att möta familjer inom barnhälsovården där barnet misstänks befinna sig i en utsatt miljö. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades. Individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes med specialistsjuksköterskor som arbetat inom barnhälsovården i minst ett år. Kvalitativ manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) användes i analysen. Resultat: Analysen genererade tre huvudkategorier: Betydelsen av kompetens och erfarenhet, Möjligheten att både ge och få stöd samt En känslomässig påfrestning. Erfarenheter beskrevs av att identifiera tecken på barnet, att vara uppmärksam på föräldrarna samt att vara observant i familjens hemmiljö. Det var viktigt att erbjuda stöd till familjen samt att erhålla stöd i sin yrkesroll. Att bli emotionellt berörd i mötet med barnet, att kunna härbärgera olika slags känsloyttringar samt att det fanns en önskan om återkoppling. Slutsats: Det är svårt att identifiera tecken på utsatthet. Stöd till familjen ansågs viktigt i förebyggande syfte, men även stöd till specialistsjuksköterskan för att bidra till att fler orosanmälningar genomförs. / Background: Children have the right to a safe childhood. Being in a vulnerable environment as a child can have both physical and psychological consequences in the future. There is an opportunity for the specialist nurse to recognise these children. Purpose: The aim was to describe the specialist nurse's experiences of meeting families in child health care where the child is suspected of being in a vulnerable environment. Method: A qualitative method with an inductive approach was applied. Individual semi-structured interviews were conducted with specialist nurses who had worked in child health care for at least one year. Qualitative manifest content analysis according to Graneheim and Lundman (2004) was used in the analysis. Results: The analysis generated three main categories: The importance of skills and experience, The ability to both give and receive support, and An emotional strain. Experiences of recognising signs of the child, being attentive to the parents and being observant in the family home environment were described. It was important to offer support to the family and to receive support in their professional role. Being emotionally involved in the meeting with the child, being able to harbour different kinds of emotional expressions and a desire for feedback. Conclusion: It is difficult to identify signs of vulnerability. Support for the family was seen as important for prevention, but also support for the specialist nurse to help ensure that more concerns are reported.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-64734 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Karlzén, Julia, Persson, Evelina |
| Publisher | Jönköping University, HHJ, Avdelningen för omvårdnad |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds