Communication is central to all teaching, not least to enable the conditions for a democratic education. This study therefore aims to focus on the discursive shifts in how children and educators are positioned in preschool curricula (Skolverket, 1998; 2018) regarding communicative contexts. Discourse analysis makes it possible to express the changes, continuities, and possible shifts in power relations. This becomes particularly relevant when we are facing a possible editing of the curriculum, which is expected to bring changes in preschool (Regeringskansliet, 2023). From a contemporary historical perspective, it is therefore relevant to present how the view of communication and children's rights is communicated in the curricula. By examining power relations and how they appear in the different curricula, this contributes to creating insight into how expectations of preschool teachers' professional practice are performed. Power relations affects the view of communication and children's democratic opportunities for influence. An important difference between the two curricula is that the one from 1998 is more open to the interpreters of the educators, while the one from 2018 is goal-oriented and defines what the educators are expected to do. The older curriculum focuses on care and children's knowledge development, while the newer curriculum is more focused on children's opportunities to express themselves and gain influence. In the 1998 curriculum, the child appears as an active learning subject with ability to independently seek knowledge, while in the 2018 curriculum, the child appears as a subject which the educator leads forward and is responsible for. / Kommunikation är centralt för all undervisning och inte minst för att möjliggöra förutsättningar för en demokratisk utbildning. Denna studie ämnar därför fokusera på de diskursiva skiftningarna i hur barn och pedagoger positioneras i förskolans läroplaner (Skolverket, 1998; 2018) avseende kommunikativa sammanhang. Diskursanalysen möjliggör att synliggöra förändringar, kontinuiteter och eventuella skiften i maktrelationerna. Detta blir särskilt relevant när vi står inför en eventuell editering av läroplanen vilket förväntas medföra förändringar i verksamheten (Regeringskansliet, 2023). Ur ett nutidshistoriskt perspektiv är det därför relevant att presentera hur synen på kommunikation och barns rättigheter att kommuniceras i läroplanerna. Genom att kritiskt granska maktrelationer och hur de framträder i de olika läroplanerna, bidrar detta till att skapa insyn på hur förväntningar på förskollärarnas yrkesutövning. Genom att kritiskt granska maktrelationer påverkar synen på kommunikationen och barns demokratiska möjligheter till inflytande. En viktig skillnad mellan de två läroplanerna är att den från 1998 är mer fri och öppen för pedagogernas tolkning, medan den från 2018 är mer målinriktad och definierar vad pedagogerna förväntas göra. Den äldre läroplanen fokuserar på omsorg och barns kunskapsutveckling medan den nyare är mer inriktad på barns möjligheter att utrycka sig och få inflytande. I 1998 års läroplan framstår barnet som ett aktivt lärandesubjekt med förmågan att självständigt söka kunskap, medan i 2018 års läroplan framstår barnet som ett subjekt vilket pedagogen leder framåt och har ansvar för.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-98959 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Julin, Liisa |
| Publisher | Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.017 seconds