The construction- and real estate industry can be held accountable for major pollution and is responsible for 20% of the total emissions of greenhouse gasses in Sweden. To reduce their emissions and contribute to a sustainable future, actors in the industry work effectively to transition from a linear economy to a circular one. This includes the circularity of construction materials used in buildings and facilities. Reuse of construction materials is becoming more common and is discussed throughout the industry as an effective way of decreasing waste and CO2 emissions from the industry. However, the industry has been facing difficulties implementing new and effective ways to reuse construction materials. In this study, obstacles to implementing reuse as well as development opportunities have been evaluated. The study aims to identify the main obstacles for an upscaled reuse, their causes and effects as well as give suggestions on development opportunities to facilitate the reuse of construction materials. Primarily, a literature review was conducted to create an understanding of reuse today and to identify the main obstacles and development opportunities as well as creating a basis for the qualitative research. Thereafter, empirical data was collected through semi-structured interviews with different actors and specialists within reuse. Finally, the collected data from the literature review and the interviews was divided into key areas and compared, resulting in a list of main obstacles and suggestions for development opportunities for each key area. The ten barriers that were found are (1) Habits and Attitudes, (2) Knowledge and Lack of a Holistic Approach, (3) Tools and Systems, (4) Cost, Revenue and Time, (5) Supply and Demand, (6) Logistics, (7) Lack of Sustainability Procurements and Incentives, (8) Laws and Regulations, (9) Quality Assurance and (10) Technical Obstacles. The results reveal that many of the obstacles and development opportunities identified in the literature study align with the respondents’ answers in the qualitative study. Furthermore, a reuse potential is identified, but it requires internal as well as external adjustments within the construction and real estate industry. Examples of these external adjustments is increased flexibility in the laws and regulations set by external authorities and putting more demands on contractors and subcontractors to adapt their work procedures according to circularity. Recommendations gathered for construction and real estate companies are to set general guidelines and goals for reuse within the organization. Furthermore, actors within the industry should work on spreading knowledge to initiate circular thoughts from the start of a project. They should also create awareness of the value of reusing and disseminate knowledge about reuse within the organization, to partners in the industry and to the end customers. To facilitate future reuse implementation, companies should work on designing for disassembly (DfD) and use more standardized and general measures when designing. Companies should also work on digitalization to create tools and systems that streamline their work and use BIM to predict future supply assets and store information about construction materials. / Bygg- och fastighetsbranschen ansvarar för en stor andel föroreningar och står idag för 20% av det totala utsläppet av växthusgaser i Sverige. För att minska på sitt utsläpp och bidra till en hållbar framtid arbetar aktörer i branschen effektivt med övergå från en linjär ekonomi till en cirkulär. Detta inkluderar cirkularitet av bygg- och konstruktionsmaterial som används i byggnader och anläggningar. Återbruk av byggmaterial blir allt vanligare och diskuteras ur hela branschen som ett effektivt sätt att minska avfall och CO2-utsläpp från industrin. Branschen har dock upplevt svårigheter att implementera nya och effektiva metoder för återbruk av byggmaterial. I denna studie har såväl hinder som utvecklingsmöjligheter för återbruk av byggmaterial utvärderats. Studien syftar till att identifiera huvudsakliga hinder, deras orsaker och effekter samt ge förslag på utvecklingsmöjligheter för att underlätta återbruk av byggmaterial. I första hand gjordes en litteraturgenomgång för att skapa förståelse för återbruk idag, identifiera de främsta hindren och utvecklings möjligheterna samt skapa en grund för den kvalitativa studien. Därefter samlades empiri in genom semistrukturerade intervjuer med olika aktörer och specialister inom återbruk. Slutligen delades den insamlade datan från litteraturgenomgången liksom intervjuerna in i nyckelområden för att jämföras. Detta resulterade i en lista bestående av huvudsakliga hinder samt förslag på utvecklingsmöjligheter för respektive nyckelområde. De tio barriärerna som hittades är (1) Vanor och Attityder, (2) Brist på Kunskap & ett Gemensamt synsätt , (3) Verktyg & System, (4) Kostnad, Intäkter och Tid, (5) Utbud & Efterfrågan, (6) Logistik, (7) Brist på cirkulära upphandlingar, (8) Lagar och Regler, (9) Kvalitetssäkring och (10) Tekniska Hinder. Resultatet visar att många hinder och utvecklingsmöjligheter som identifierats i litteratstudien överensstämmer med respondenternas svar från den kvalitativa studien. Vidare påvisar resultatet att en återbrukspotential existerar, men detta kräver interna samt externa anpassningar inom byggbranschen. Exempel på externa anpassningar är ökad flexibilitet i lagar och regler som ställs av externa myndigheter och en förhöjd kravsättning på entreprenörer för en anpassning till cirkulärt arbete. Rekommendationer för bygg- och fastighetsbranschen är att sätta allmänna riktlinjer och mål för återanvändning inom organisationen. Vidare bör aktörer inom branschen arbeta med kunskapsspridning för att öka det cirkulära tänkandet redan under projekteringsfasen. De bör även arbeta för att skapa medvetenhet om värdet av att återbruka och sprida kunskap om återbruk inom organisationen, till samarbetspartners i branschen och slutkunder. För att underlätta framtida återbruksimplementering bör företag arbeta med DfD (Design for Disassembly) och använda standardiserade och generella mått vid projektering. Företag bör också arbeta med digitalisering och skapa verktyg och system som effektiviserar arbetet. Likaså är BIM ett hjälpmedel för att förutsäga framtida leveranstillgångar och lagrar information om byggmaterial.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-315507 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Chaba, Kristina, Mridha, Natasha |
| Publisher | KTH, Industriell ekonomi och organisation (Inst.), KTH, Byggvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ITM-EX ; 2022:351 |
Page generated in 0.0028 seconds